vfk1997

Kraftindustrins organisation Svensk Energi har publicerat en preliminär statistik över den svenska elförsörjningen under år 2007. Den visar en i stort sett oförändrad elanvändning sedan föregående år. Den visar också att svensk elproduktion till nästan 90 procent kommer från klimatneutral vattenkraft och kärnkraft med hälften vardera. Dessutom visar den att Sverige är inte självförsörjande ens under ett förhållandevis gott vattenkraftsår. En nettoimport av 1,3 TWh har krävts.
Det i rapporten som massmedia främst har uppehållit sig vid är att produktionen av vindkraft har ökat med 40 procent och nu uppgått till 1,4 TWh eller 1 procent av den totala elproduktionen. Det krävs alltså en fördubbling av vindkraften i Sverige enbart för att väga upp årets relativt låga import.
Den senaste tiden har också gett stor uppmärksamhet åt regeringens planer på att vindkraftproduktionen ska öka till 10 TWh per år till år 2015. För att ge denna satsning ett rimligt perspektiv är det bra att veta att detta motsvarar ungefär den elproduktion som Forsmark 3 ensam klarar av. Den gigantiska investering som en sådan utbyggnad av vindkraften kommer att kräva förändrar alltså endast marginellt den huvudroll som vattenkraften och kärnkraften spelar i svensk elförsörjning.
Med detta önskar Västeråsare för Kärnkraft Sveriges elproducenter och elkonsumenter ett Gott Nytt År!

VfK/Bengt

ITER-projektet, som avser att vara det slutliga steget för utvecklingen av en fusionsreaktor för elproduktion i kommersiell skala, har nu fått sin formella grund. Under nästa år påbörjas uppförandet av en reaktor av tokamaktyp vid det kärntekniska centret Cadarache i Frankrike. Parter i samarbetet är EU, USA, Ryssland, Japan, Kina, Indien och Sydkorea. Mycket arbete återstår dock att göra och det är först om cirka 40 år som fullskalig elproduktion beräknas kunna ske.
Fusionsenergin, som är helt fri från utsläpp av växthusgaser och har försumbara radiologiska risker, bygger på sammanslagning av atomkärnor av tungt väte och litium. Båda dessa finns, i mänsklighetens perspektiv, i oändlig mängd i havet och jordskorpan. Med denna teknik kan vi här på Jorden skapa solenergi utan originalets svagheter i form av utspädning och varierande tillgänglighet.
Medan vi väntar på denna rena och oändliga energikälla har nuvarande kärnkraft en stor roll att spela i ett flertal former och tillämpningar. Angelägna ändamål är t ex begränsning av koldioxidutsläpp, framställning av vätgas för fordonsdrift eller avsaltning av havsvatten i torkdrabbade områden.

VfK/Bengt

Vattenkraften är oslagbar och täcker 40 procent av vårt elbehov. Bygg flera toppkraftaggregat i befintliga stationer för att sälja till Europa.

Kärnkraften är klimatneutral lika väl som vind och sol och uran kan inte användas bättre.

Bygg ut befintliga aggregat och planera för nästa. Naturlagarna övervinner politiken.

Biokraft måste betraktas som väldigt delikat. När alternativet är mat ska man inte bränna bio. När det är Grot, dvs ris och stubbar är det väl OK om näringsförlusten kompenseras.

Sopförbränning till fjärrvärme är strålande speciellt om el är en biprodukt.

Vindkraft är värdelös för elförsörjning eftersom den i praktisk drift visat att endast 20 procent av dess totala produktionsförmåga kommer till nytta. Om elcertifikat kan betala investeringen är den välkommen, men vindkraften ska för övrigt icke subventioneras.

Solenergi kommer sakta, men har en framtid, speciellt för fordonssidan. Därför är utveckling av el- och vätgasbilar, förutom reducerat pris på solceller, ytterst intressant.

Med ovanstående förutsättningar är det patetiskt att man talar så tyst om den förnämliga tillgång, både i dag och för framtiden, som kärnkraften utgör.

VfK/Hans

I Sverige finns ett historiskt beslut att avveckla kärnkraften - ett beslut som numera väl kan anses vara avvecklat. Sveriges folk visar stort stöd för kärnkraftens använding, men alltför många politiker och andra opinionsbildare har ännu inte fattat detta. Annat är det i Kina - det land som nu industrialiseras i hög takt och som i framtiden kommer att vara en av världens ledande ekonomier.
Kina har idag elva reaktorer med sammanlagd effekt på 8500 MW i kommersiell drift, ytterligare fem under byggnad och därutöver flera som står inför en snar byggstart. Enligt nu gällande plan ska utbyggnaden fortsätta till totalt 40000 MW år 2020 och 120000 MW år 2030. Kina strävar också efter att ha hela produktionen av kärnbränsle inom landets gränser, men börjar redan bli beroende av importerat naturligt uran.
Elbehovet i Kina växer mycket snabbt och kärnkraften är landets enda chans att försöka begränsa den snabbt växande utbyggnaden av koleldade kraftverk.
Kina tar även vindkraft till hjälp och har idag byggt ut drygt 2000 MW och hoppas fortsätta utbyggnaden till 20000 MW till år 2020.
För jämförelsen skull är det värt att notera att 8500 MW kärnkraft producerar ca 55 TWh per år och 2000 MW vindkraft producerar ca 4 TWh per år.

VfK/Bengt

Diagrammet nedan redovisar hur olika slag av elgenerering medför utsläpp av växthusgasen koldioxid. Resultaten kommer från livscykelanalyser framtagna av Japans Energikommission.





VfK/Bengt

Den ständigt ökande bilismen har stor del i utsläppen av växthusgaser och främst då koldioxid. Alternativ till oljan som råvara för drivmedel är akut nödvändiga. Olika biobränslen kan ge en del bidrag, men klarar inte alls själva denna uppgift. Dessutom finns risk för att framställningen av drivmedel blir konkurrent till ökande behov av livsmedel.
Ett alternativ utan dessa problem är vätgasen. Denna finns emellertid inte naturligt utan måste framställas till priset av stor energiförbrukning. Den vanliga elektrolysen av vatten kräver t ex mera elenergi än vad som vätgasen kan ge som drivmedel.
Det är här som kärnkraften kan komma att få en ny roll i energiförsörjningen. Kärnreaktorer med tillräckligt hög driftstemperatur för att klara termisk krackning av vatten till vätgas och syrgas diskuteras nu i bland annat Frankrike, Ryssland och Japan. Den tekniska utveckling befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium, men är lovande och har enorm potential för ersättning av fossilt fordonsbränsle. Vi kan därmed få fordonsdrift med vattenånga som de enda avgaserna.

VfK/Bengt

En del aktörer i mediadebatten sällar sig nu till den krympande skara av människor som försöker förringa koldioxidens betydelse för växthuseffekten. Men deras argument är en kompott som slutar med ett 'jaså' - ett exempel är påståendet att atmosfärens vattenånga är det som driver växthuseffekten.
Men vattenångans stora betydelse för växthuseffekten är grunden för att planeten Jorden ska vara beboelig. Till skillnad från koldioxid från förbränning av fossila bränslen ingår den sedan urminnes tider i biosfärens naturliga kretslopp, på samma sätt som koldioxid från förbränning eller förmultning av biologiskt material gör detta. Det avgörande är att fossileldningens tillskott av kol från berggrunden, i form av koldioxid till biosfärens kretslopp, har en kraftig marginaleffekt, som i ett accelererande tempo förstärker växthuseffekten och därmed temperaturhöjningen.
Detta förändras inte heller av debattörernas inblandning av astronomiska klimateffekter i resonemanget. Vi kommer med största sannolikhet att få en ny istid, men denna ligger mellan 5000 och 10000 år bort i tiden. Detta har vi inga, vare sig tekniska eller ekonomiska, möjligheter att påverka. Den klimatförändring som nu sätter allt tydligare spår i vår omvärld kan däremot, i sämsta fall, göra vår planet obeboelig redan inom 50 till 100 år. För att undvika en sådan katastrofal utveckling måste användningen av fossila bränslen vara i det närmaste helt utfasad inom ett par tre årtionden - en närmast övermäktig uppgift som måste påbörjas omedelbart.
I detta arbete kommer kärnkraften att spela en stor roll under lång tid.

VfK/Bengt