Kärnkraft för miljö och trygghet

I ett debattinlägg i EuropaPosten skriver Gunnar Hökmark, svensk representant i EU-parlamentets konservativa grupp, bland annat följande:
- Istället för att ha närmare 50 reaktorer under avveckling i Europa, bör målet vara att ha en kärnkraftsporduktion som minst motsvarar dagens andel av elförsörjningen. För Sveriges del kan vi genom att bygga tre nya reaktorer, en vid varje nu existerande anläggning i drift, klara våra åtagande om minskning av utsläpp av växthusgaser.
- Länder som avvecklar koldioxidfri elproduktion, bör få ett motsvarande större beting att använda förnybara bränslen, utöver redan pålagda mål.
- Baltikum och Polen måste få hjälp att bli mindre beroende av Ryssland. Ett led i detta är att utveckla ett gemensamt europeiskt elnät, som tar vara på alla EUs produktionsmöjligheter och som bidrar till allas leveranssäkerhet och till lägre elpriser.
- De förnybara energiformerna bör ges största möjliga marknad, inte mesta möjliga subventioner, genom en öppen inre marknad. Kommissionens förslag om separation till ägande av olje- och gasledningar från de som producerar bör bli till europeisk lag.
- En europeisk energipolitik som både tar sikte på klimatpolitiken och på relationerna till Ryssland är i högsta grad realistisk och den behövs.

I rimlighetens namn borde inte de svenska politikerna ha några svårigheter med att instämma i de förslag som Hökmark presenterar.


VfK/Bengt


Vindkraft i blåsväder

I januari blåste ett vindkraftverk sönder vid Näsudden på Gotland. Ett rotorblad landade 40 m från tornet. I Danmark är man dock alltid värst när det gäller vindkraft.  I söndags havererade ett danskt vindkraftverk vid Sidinge och tappade en vinge tidigt på söndagmorgonen. Vingen kastades 100 meter innan den tog mark. Två dygn tidigare havererade ett annat verk.
Verket började skena i den starka blåsten och vingarna slog i tornet som bröts sönder. Vingarna splittrades till småbitar av metall och glasfiberarmerad plast. Enstaka vrakdelar flög 500 meter med vinden.

Från Vestas hävdar man att haveriet beror på brister i underhållet.

Följande citat från dagens nummer av Hallands nyheter understryker behovet av vaksamhet vad gäller säkerheten hos de allt vanligare vindkraftverken:
"På senare år har det kommit allt fler larm om brister, fel och haverier i konventionella vindkraftverk. Inte minst Falkenberg har drabbats.
   För Mats Leijon kommer larmen inte som en överraskning.
   - Det här har jag vetat hela tiden, säger han.
   Just de traditionella aggregatens ömtålighet är en av drivkrafterna bakom utvecklandet av vertikala verk."

Falkenberg inleder därför experiment med en prototyp av ett vertikalt vindkraftverk efter Mats Leijons idéer.

VfK/Bengt


Energi från bio-bränslen överskattat

Anders Allander har läst på Mentorline och fått följande information som han gärna vill dela med sig av :

2007-11-29

Citat :


"Glöm EU:s förslag att Sverige ska öka sin andel förnyelsebar energi med 15 procent till år 2020. Sveriges möjligheter att öka biomassauttaget är kraftigt överskattade. Det hävdar Vetenskapsrådet i en färsk rapport.

Kungliga vetenskapsrådet, KVA ställer sig tveksamma till bioenergins potential att ersätta fossila bränslen. I den nya rapporten Om biobränslen som presenterades av KVA:s energi- och miljöutskott i veckan går KVA igenom Sveriges potential att öka biomassauttaget.

SLUTSATSERNA i rapporten är uppdelade i fyra punkter:
- Världens jordbruksresurser behövs i första hand för ökande livsmedelsbehov, snarare än för produktion av fordonsbränslen.
- Uttaget av skogsråvara måste ske på ett hållbart sätt för att inte äventyra artrikedom och klimat.
- Den globala bioenergiproduktionen bör kunna fördubblas, främst med restprodukter från jord- och skogsbruk.
- Den årliga svenska bioenergiproduktionen bör kunna ökas med ca 40 procent-.

KVA MENAR alltså att många tidigare beräkningar är kraftigt överskattade, och att det svenska uttaget av biomassa i bästa fall kan ökas med totalt 40 procent, från dagens 108 terawattimmar till 150 TWh år 2020. Ökningen motsvarar 8 procent av Sveriges totala energiförbrukning

EU-FÖRSLAGET att Sverige ska öka sin andel förnybara energikällor med 15 procent är enligt KVA därför alldeles för stort.

- Sveriges energiförbrukning är redan till 27 procent förnyelsebar, jämfört med resten av EU där genomsnittet ligger på 4 procent. Men att vi ska ta ut ytterligare 15 procent mer biomassa är orimligt, säger Harry Frank, professor i innovationsteknik på ABB och medlem i KVAs energiutskott.
 
- VÅR BEDÖMNING är att det går att ersätta 8 procent fossila bränslen med biomassa till år 2020, men var ska då de sista 7 procenten komma ifrån? Då kommer antingen biomassan tas ut på ett icke hållbart sätt, eller så är det Norrlands älvar som stryker med för att bygga ut vattenkraften, fortsätter han.

GENERELLT ställer sig KVA negativa till att använda biomassa i fordon.

- Ur energisynpunkt är det idiotiskt att använda biobränsle i fordon, eftersom verkningsgraden är så dålig. Biomassa ska främst användas till värme och elproduktion, och vi bör skynda långsamt med utvecklingen av fordonsbränslen, säger Dick Hedberg i KVAs miljökommitté.

ÄVEN SVEN KULLANDER, professor emeritus i högenergifysik och ordförande i energiutskottet, kritiserar användningen av biomassa i fordon.

- Det är helt förkastligt att använda jordbrukets primärråvaror till att göra fordonsbränsle. Rent principiellt är all biomassa för dyrbar att bränna upp, säger han."

Det ovanstående citatet kommer från Mentorline och är undertecknat av :
Hilda Hultén, chemicalnet.se

Inlägg av Civilingenjör
Anders Allander
Miljökämpe och författare av miljölitteratur


Anders Allander kommenterar finska kärnkraftsatsningar

Härmed lämnas synpunkter från en sann miljökämpe om det nya kärnkraftverket i Finland.


Kärnkraft är tillsammans med Vattenkraft en av de bästa energialstrarna för att undvika utsläppav växthusgaser.


Som exempel kan nämnas följande utsläpp  för några olika energikällor:


?·         Vattenkraft :                                                 4,4                       kg CO2 per MWh

?·         Elkraft brunkol :                                       1356,0                  kg CO2 per MWh

?·         Kärnkraft :                                                  9,24                     kg CO2 per MWh

?·         Elkraft olja :                                               942,98                 kg CO2 per MWh

?·         Elkraft stenkol                                          1098,17               kg CO2 per MWh

?·         Elkraft gas                                                  809,81               kg CO2 per MWh

?·         Elkraft träflis etc med återväxt                   90                     kg CO2 per MWh

?·         Elkraft träflis etc utan återväxt                1690                    kg CO2 per MWh

?·         Vindkraft                                                    4,1                       kg CO2 per MWh (dock ej reglerbart men med hänsyn till bygge och livslängd)


Jag kan se att Finland gör en mycket progressiv och effektiv satsning för att bidra till sänkning av utsläpp av växthusgaser.
När ska ett land som Sverige följa efter? Eller ska svensk flumpolitik vad gäller kärnkraft även i fortsättningen ta över allt som borde vara sunt och rätt?


Bra Finland!
Lägg kraftverket gärna i Simo eller i Pyhäjoki så att det är kort avstånd till Sverige, så att även vi här i Sverige på ett enkelt sätt kan få via kabel ta del av era positiva satsningar!


Med vänliga hälsningar


Civilingenjör

Anders Allander

Miljökämpe och författare av miljölitteratur


Mera finsk kärnkraft stor miljövinst

Den kärnreaktor som nu börjat planeras av finsk och svensk industri med det nya bolaget Fennovoima AB som agerande part, förutses få en effekt på minst 1500 MWe.

Elproduktionen från en kärnreaktor på 1 500 MWe kommer att betyda en motsvarande minskning av behovet av kolbaserad elgenerering i Nordeuropa. En bedömning, baserad på aktuell driftstatistik från nordiska kärnreaktorer visar, att den årliga produktionen kan förväntas uppgå till minst 10 TWh. Motsvarande produktion i koleldade kondenskraftverk leder till utsläpp, beroende på kolets kvalitet, av 9 - 11 miljoner ton koldioxid per år. Detta motsvarar i storleksordning hälften av hela den svenska biltrafikens utsläpp av koldioxid. Det är en svaghet i MKBen om denna typ av miljökonsekvenser inte beaktas vid bedömningen av projektet.

VfK/Bengt

Mera kärnkraft i Finland

Ett planerat nytt finskt kärnkraftverk vid Bottenvikskusten kan hamna bara fem mil från svenska gränsen. Kärnkraftverket ska ägas av flera stora industribolag, bland annat svenska Boliden.


Det är ännu ej klart var kraftverket ska ligga och hur många eller vilken typ av reaktorer som kan komma att byggas. Det nybildade energibolaget Fennovoimas kärnkraftsplaner har sänts på remiss bland annat till svenska

Naturvårdsverket som i sin tur sänder ut den finska miljökonsekvensutredningen på remiss till svenska remissinstanser. Även den svenska allmänheten har rätt att yttra sig. Underlaget finns tillgängligt på Naturvårdsverkets webbplats och synpunkter kan sändas med e-post till registrator@naturvardsverket.se senast den 7 april 2008.


Fyra alternativa förläggningsplatser, Simo, Pyhäjoki och Kristinestad vid Bottenvikskusten samt Strömfors vid Finska viken nämns. Alla orterna vid Bottenviken ligger nära Sverige och norrlandsstäderna Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå.


Miljökonsekvensutredningen väntas kunna avslutas nästa år och därefter kan Fennovoima skicka in sin ansökan om att få bygga kärnkraftverket till den finska riksdagen för deras beslut. Tidsplanen är att kärnkraftverket ska stå klart och kunna köras igång senast 2018.


Finland har i dag två kärnkraftverk - i Olkiluoto och i Lovisa. I Olkiluoto bygger man en tredje reaktor och miljökonsekvensutredning för en fjärde reaktor pågår. Finland bedömer att man behöver minst 3000 MW för att kunna fasa ut de gamla olje- och kolkraftverken.

VfK/Bengt


Verkligheten suger!

Det är inte nog med att ekonomin går över styr för svensk etanolproduktion. Nu har dessutom amerikanska forskare kommit fram till att odling av biobränslen är en miljöfara!
Främst är det oljepalmer, sojabönor och majs som är bovarna. När regnskogar eller savanner bryts upp för odling av dessa grödor påverkas biosfärens kolcykel på ett sätt som gör att frigörelsen av växthusgaser från dessa marker ger större klimatpåverkan än den som vinnes genom utbytet av fossila bränslen i våra bilar.
Allra värst är palmoljeodlingar som anlagts på torvmarker i regnskogen. Där kan den förändrade markanvändningen ge en klimatskuld som det tar mer än 400 år att återbetala. Förutom detta har det visat sig att framställningen av biobränslen kräver en alltför stor insats av energi för att försvarbar verkningsgrad ska kunna uppnås i processen.

Nu när miljörörelsens drömmar på allvar ska börja omsättas i verkligheten visar det sig att grunden för visionerna är bräcklig och opålitlig. Vi har länge vetat att dessa alternativ inte kan försvaras ekonomiskt utan kräver stora bidrag från skattebetalarna. När man nu dessutom kan börja ifrågasätta den miljömässiga bärkraften, då är all trovärdighet borta och verklighetens hårda dom ett faktum.

VfK/Bengt

Grus i energimaskineriet

Den "alternativa" energin har det svårt.
 I Skottland avbryts planeringen av ett gigantiskt vindkraftsprojekt med 181 stora vindturbiner om totalt 652 MW. Kostnaden på 500 miljoner pund (ca 10 miljoner kronor per MW) blev för tung och mer än 5000 protestbrev om miljöförstöring från närboende gick inte att negligera.
Här i Sverige har utbyggnaden av två etanolfabriker lagts i malpåse. Den ena i Härnösand p g a att fördubblade spannmålspriser gjort kalkylen omöjlig. Den andra i Vilhelmina p g a risken för att sänkta EU-tullar kan göra kalkylen omöjlig.
Dessa tre exempel visar på skörheten i miljörörelsens drömmar. De sviktar vid första bästa konfrontation med verkligheten.
Det är omöjligt att veta om detta haft någon inverkan på beslutet att utse den militante miljöaktivisten Tomas Kåberger till ny generaldirektör för den statliga Energimyndigheten. I vilket fall finns nu stor anledning till att hålla ett extra öga på vad denna myndighet kommer att ta sig för. Kåbergers tidigare insatser har ju talat sitt tydliga språk.

VfK/Bengt


Ny insikt hos (s)-politker

I Ekots lördagsintervju sade Thomas Östros, nyutnämnd ekonomipolitisk talesman för (s)-partiet:
"att han inte vill att det byggs fler kärnkraftsreaktorer, men att de befintliga bör köras så länge som möjligt samtidigt som det sker satsningar på förnyelsebar energi". Han sade även att det vore "väldigt bra för energipolitiken med blocköverskridande överenskommelser".
Detta uttalande bör tolkas som att socialdemokraterna börjar inse värdet och nödvändigheten av att ha kärnkraften till förfogande för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är i så fall en värdefull insikt för Sveriges framtida energiförsörjning.

VfK/Bengt

RSS 2.0