Oro för finsk kärnkraft

I massmedia har vi fått veta att svenska kommuner och länsstyrelser i sin remiss till miljökonsekvensbeskrivningen för planerad ny kärnkraft i Finland har uttryckt oro för strålnigsrisker och utsläpp. För dessa kunde det kanske vara en tröst att läsa vad STUK, den finska säkerhetsmyndigheten, skriver på sin hemsida om den finska kärnkraften:

"Vid driften av kärnkraft bildas ämnen som kan vara skadliga för hälsan. En liten del av dessa ämnen finns i reaktorns kylsystem samt i renings- och avfallssystem. Avfallsvattnet som släpps ut ur kraftverket, filtreras och fördröjs så att dess stråleffekt i miljön är mycket liten i jämfört med naturligt radioaktiva ämnens effekt. Utsläppen i gasform leds ut via kärnkraftverkets ventilationsskorsten och medan vattenutsläppen leds ut tillsammans med kylvattnet i havet. Utsläppen mäts noggrant och man ser till att de klart underskrider fastställda gränsvärden. Kraftverkens utsläpp i luften har varit mindre än en procent av de fastställda gränsvärdena. Utsläppen i havet har varit i snitt mindre än tio procent av den fastställda gränsen. 

Baserat på de uppmätta utsläppen från kraftverken och omgivningstillsynen samt meteorologiska mätningar uppskattas årligen stråldosen som befolkningen i kärnkraftverkens omgivning erhåller. Som gräns för normal drift av de finska kärnkraftverken har statsrådet stipulerat att de radioaktiva utsläppen får maximalt orsaka en 0,1 millisieverts stråldos för en enskild person i kärnkraftverkens omgivning. Det här gränsvärdet är ca en fyrtiondedel av den stråldos som alla finländare får i snitt årligen från olika strålkällor. Stråldosen som de finländska kärnkraftverken gett till befolkning i omgivningen har varit mindre än en procent av statsrådets gränsvärde."

Jag misstänker att det finns mera fog för att hysa oro kring en rad svenska processindustrier vad gäller risken för skadlig inverkan på omgivningen. Där kan säkert kommuner och länsstyrelser göra större insatser för folkhälsan.

VfK/Bengt


Uran för hundra år

En ny rapport från IAEA och OECD visar att nya upptäckter och omvärdering av tidigare kända fyndigheter av uran att tillgångarna täcker behovet på nuvarande förbrukningsnivå för minst 100 år framåt. Ökad efterfrågan och stigande priser har stimulerat till högre investeringar i uranletning som de senaste två åren identifierat nya, stora fyndigheter.

Den starka marknaden för uran har medfört en ökning på över 250 procent av insatserna för sökning och exploatering av urantillgångar. Stora ökningar av uvinningen har förekommit i bland annat Kazakhstan och USA.
Prognoserna för förväntad förbrukning är mera komplexa med hänsyn till planerna för utbyggnad av kärnkraften i Kina, Indien, Sydkorea, Japan och Ryssland samtidigt med en del avvecklingsprogram i Europa. Sammantaget förutses i rapporten att nya kraftverk och ökad livslängd kommer att öka den den globala användningen av kärnkraft under de närmaste årtiondena och därmed förbrukningen av uran. En ökning på 40 - 80 procent förutses fram till år 2030.

I motsats till oljan, är urantillgångarna mera jämt spridda över världen med brytning i 20 länder. Av den nuvarande produktionen av uran står Canada och Australien för tillsammans 44 %, närmast följda av Kazakhstan 13 %, Niger 9 %, Ryssland 8 %, Namibia 8 %, Uzbekistan 6 % och USA 5 %.

VfK/Bengt





Myten om koldioxid från kärnkraften är ohållbar

Lars Pettersson försöker i ett inlägg (VLT den 10 juni) hålla liv i myten om att kärnkraften medför "stora utsläpp" av koldioxid och menar därför att den är olämplig som energikälla för den svenska bilparken. Därför rekommenderar jag att LP nu tar del av Vattenfalls livscykelanalys avseende koldioxidutsläpp för generering av el till hushållskunder. Analysen omfattar byggnad, drift, bränsle, rivning och avfallsförvaring. Där får man veta att utsläppen, uttryckt i gram per kilowattimme, är 3 för kärnkraft, 5 för vattenkraft, 10 för vindkraft, 15 för biobränsle och 520 för olja. Dessa resultat stämmer för övrigt bra med internationellt publicerade sådana.

VfK/Bengt

Läs mera om vår verksamhet på Västeråsare fär kärnkraft


Bombhotet var raklödder

För några veckor sedan meddelades det att en reaktor i Oskarshamn utsatts för bombhot av ett par montörer anställda hos en entreprenör i underhållsarbetet. En global, upphetsad journalistisk reaktion blev naturligtvis följden trots att ingenting egentligen hänt. De anklagade släpptes också mycket riktigt fria redan efter ett dygn.
När den tekniska undersökningen nu är klar visar det sig att den substans som löst ut sprängämneslarmet fanns på en burk raklödder - tala om västgötaklimax. Det inträffade har trots detta kostat OKG flera tiotals miljoner kronor i produktionsbortfall!
De nya uppgifterna har förekommit på några ställen i svenska massmedia - vi väntar emellertid, förmodligen förgäves på en internationell dementi i klass med den ursprungliga, nästan hysteriska publiciteten.

VfK/Bengt

Gigantisk omställning

I en rapport från International Energy Agency (IAE) beskrivs de gigantiska insatser som krävs för att globalt halvera utsläppen av växthusgaser fram till år 2050. Världen behöver investera 45 000 miljarder US dollar i ny energiproduktion de närmaste årtiondena. Samtidigt med en kraftigt ökad utbyggnad av vindkraft krävs 1 400 nya kärnreaktorer. Rapporten beskrivs som en vision av en "energirevolution" för att reducera beroendet av fossila bränslen och ändå klara en erforderlig ekonomisk tillväxt.

IAEs direktör, Nobuo Tanaka, anser att denna formidabla utmaning kräver omedelbara politiska åtgärder och en teknisk omställning av hittills oanad omfattning.

G8-gruppens och Rysslands energiministrar har ställt sig bakom 50 procent-målet och sagt att detta ska officiellt fastställas vid G8-mötet i juli.

Scenariet kräver en ökad utveckling av så kallad återföring och lagring av koldioxid under åren 2010 - 2050 och det beräknas att 35 koleldade och 20 gaseldade kraftverk måste utrustas med detta varje år. Därtill behövs globalt 32 nya kärnreaktorer och 17 000 vindkraftverk årligen. Vidare finns behov av en kraftig effektivisering av transportsektorns avvändning av fossila bränslen. Åtgärder som förväntas minska oljeanvändningen till 27 procent av förbrukningen år 2005.

Om man misslyckas med omställningen betyder det, enligt IEAs talesman, att en fördubblad oljeanvändning kan leda till en 130-procentig ökning av koldioxidutsläppen till år 2050 och den utvecklingen är definitivt inte hållbar.

VfK/Bengt


Elbilar kan rädda världen

Regeringens Globaliseringsråd föreslår dubbel miljöbilspremie för elbilar. Detta är ett utmärkt första steg för att göra den svenska bilismen koldioxidfri.
Sverige har drygt fyra och en halv miljoner bilar som rullar i snitt 1300 mil per år och drar i snitt 0,9 liter bensin per mil. I nuvarande form har bilen en verkningsgrad på ca 25 procent vilket betyder att den nyttiga energin är 2,2 kWh per mil. Den totala nyttoförbrukningen blir då 12,9 miljarder kWh.
Med en verkningsgrad på 90 procent för elbilar behövs 14,2 miljarder kWh för att driva den svenska bilismen i elektrifierat skick. Detta klara reaktorerna Oskarshamn 1 och 3 av tillsammans, utan utsläpp av ett enda kilogram koldioxid. Vad finns mer att vänta på?

VfK/Bengt

RSS 2.0