vfk1997

Vid en ur elproduktionssynpunkt olämplig tidpunkt har man vid en inspektion i Oskarshamn 3 påträffat sprickbildning på en av styrstavarna. Liknande fel upptäcktes senare vid en stickprovsundersökning av ytterligare styrstavar.

Sprickbildningen påträffades på ett styrstavsskaft och ledningen vid OKG ser allvarligt på det inträffade.

Strålskyddssäkerhetsmyndigheten gör en egen utredning för att ta reda på hur felet har kunnat uppstå.
Vid en nu genomförd kontroll har styrstavarna vid Forsmark 3 visat sig ha liknande sprickor. Eftersom reaktorerna är av samma konstruktion beslutades om en kontroll även vid Forsmark.

Styrstavarna är enkelt uttryckt kärnreaktorernas "gaspedal" som används för att höja eller sänka aktiviteten i härden, där kärnreaktionerna pågår. Styrstavarna används också för att vid behov kunna snabbstoppa reaktorn och de är därför en viktig del av säkerheten. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är sprickorna både allvarliga och ovanliga. Någon liknande incident har inte rapporteras in tidigare. Myndigheten kräver därför att få godkänna åtgärderna som kärnkraftverken genomför för att komma till rätta med problemen innan reaktorerna kan sättas igång igen.

Inspektionsarbetet kommer att fortsätta och anläggningarna beräknas vara ur drift under hela november. Om så blir fallet förloras ca 1 700 GWh elproduktion med kärnkraft vilket kommer att ersättas med i huvudsak kolbaserad elproduktion i det nordeuropeiska kraftsystemet. Detta kräver förbränning av ca 500 000 ton kol med emission av ca
1 700 000 ton koldioxid. Styrstavsincidenterna ger således en tydlig bild av kärnkraftens betydelse för att klimatmålen ska kunna uppfyllas!

VfK/Bengt

OECD NEA markerar sitt 50-årsjubileum med en ny rapport där man förutser en utbyggnad av kärnkraft till totalt 1400 reaktorer i världen fram till år 2050. Av rapporten framgår också att tillgången av kärnenergi är mera tillförlitlig än för olja och gas under samma tidsperiod. En särskild fördel är att uranets höga energiinnehåll gör världen mindre beroende av transporter i energiförsörjningen jämfört med fossila bränslen. Med dagens teknik kan man utvinna lika mycket energi ur ett ton uran som 10 000 - 16 000 ton olja. Man förutser också att pågående teknisk utveckling sannolikt kommer att göra detta förhållande än mera fördelaktigt för uranet.
Med nu existerande kärnteknik kan dagens produktion av el med kärnkraft kunna fyrfaldigas och öka kärnkraftens andel av elproduktionen från nuvarande 16 procent till 22 procent. Med reaktorer av dagens storlek kräver detta nybyggnad av 54 reaktorer per år under tiden 2030 - 2050.

VfK/Bengt
 

Tyskland, som till 30 procent är beroende av kärnkraft för sin elförsörjning, har sedan 2001 ett lagbeslut på att kärnkraften ska vara avvecklad till 2021. Förutsättningarna har emellertid ändrats - med ett oljepris som femfaldigats sedan 2001, oro för säkerhet i energiförsörjningen och krav på minskning av utsläpp av koldioxid - har gett nytt stöd för kärnkraften i Europas mest energikonsumerande land.
Frågan kommer att ställas på sin spets i 2009 års val till förbundsdagen, då kärnkraftvänliga, konservativa Angela Merkel tar strid med de kärnkraftnegativa socialdemokraterna (SPD), med vilka hon har samregerat sedan 2005.

Statistiken visar att tyska reaktorer drivs med hög säkerhetsnivå och anläggningarna moderniseras fortlöpande. Även om inget förslag om byggnad av nya reaktorer har lagts finns tecken på att åtminstone avveckllingen av nuvarande reaktorer kan skjutas på framtide. Den allmänna opinionen har utvecklats i en riktning för detta. En opinionsmätning i september visade att 52 procent var för senarelagd avvecklign - en uppgång från 49 procent i mars.

De två reaktorerna i Biblis, vars elproduktion sedan 1976 motsvarar behovet i 6,5 miljoner hushåll, är planerade att stängas 2009 och 2010, trots att de tekniskt är goda för åtminstone 60 års drift. Ägaren RWE driver f n en domstolsprocess för senareläggning till 2013 genom hänvisning till att andra RWE-anläggningar redan stängts av. 

Mot ändring av avställningsplanerna talar att SPD lagt mycket prestige i frågan, liksom att många problem återstår ifråga om omhändertagandet av kärnkraftens avfall. En möjlighet för SPDs till reträtt ligger i att göra frågan till en social angelägenhet med bland annat hänvisning till arbetstillfällen och elpris - bedömare anser att el från kärnkraften är ca 20 öre billigare per kWh än kol eller gas och kostar bara en fjärdedel av den från vindkraft. Även kraven från klimatpolitiken ger SPD ett tillfälle att ompröva den tidigare inställningen.

Från Angela Merkel har lagts förslag om senareläggning av stängningen om kraftföretagen satsar 40 miljarder euro på utbyggnad av förnybar energi. Företagen, som tjänar en miljon euro per dag för varje reaktor som är kvar i drift är beredda att diskutera förslaget. Men i slutändan blir det troligen risken för kraftbrist som får avgöra utgången.

VfK/Bengt

Besked kom igår från finska kraftindustrin, att Olkiluoto 3 nu blir fördröjd med tre år jämfört med ursprunglig tidplan. Den nya reaktorn kommer att kunna tas i drift först år 2012 istället för 2009. Areva-Siemens, som bygger Finlands femte reaktor, hänvisar till att byggarbetet kommer att ta flera månader längre än beräknat.

Detta är den fjärde förseningen, efter tidigare materialproblem och planeringsmissar, sedan projektet startade år 2005. Olkiluoto 3 är den första reaktorn av typ EPR (European Pressurized Reactor) med effekt på 1 600 MWe, som också är tänkt att ersätta åldrande reaktorer runt världen. Frankrike bygger en liknande reaktor, planerad att tas i drift år 2012, vid Normandikusten. Det finska projektet med en budget på 3 miljarder euro sysselsätter nu närmare 4 000 personer vilket är en fördubbling mot förra året.

Problemen vid Olkiluoto 3 är ett bekymmer för den finska elförsörjningen som är beroende av import från öster, men påverkar naturligtvis hela den nordiska elmarknaden. Mera kärnkraft behövs för att motverka fortsatta höjningar av elräkningarna för hushåll och industri.

VfK/Bengt

Från svenska massmedia får vi idag veta att i skuggan av EU:s enighet om hur finanskrisen ska lösas blossar en konflikt upp om hur unionen ska tackla den globala uppvärmningen. Flera länder i östra Europa vill få släppa ut mer koldioxid och Italien hotar att lägga in veto mot klimatuppgörelsen.

Samtidigt som EU-ledarna var överens om hur finanskrisen ska lösas uppstod heta diskussioner om klimatet. EU-länderna har satt upp som mål att minska koldioxid­utsläppen med i snitt 20 procent till 2020. Frågan är hur stor del av minskningen som vart och ett av medlemsländerna ska stå för. Ett färdigt förslag från EU-kommissionen har redan presenterats och Frankrike trycker på för att det ska vara antaget i december. Men nu börjar flera länder tveka inför de kostnader som en mer miljövänlig politik för med sig på kort sikt.

Den italienske premiärministern Berlusconi hotar med att lägga in ett veto mot klimatpolitiken. Till de missnöjda hör också Polen, Bulgarien, Tjeckien, Rumänien, Ungern, Slovakien och de tre baltiska staterna, som höll en egen träff inför toppmötet. Dessa vill försöka minska sina åtaganden i EU:s klimatpaket. Men ska några länder minska sin börda, ökar andras. Att riva upp det förslag som ligger är därför som att öppna Pandoras ask, menar många.

Och den franske presidenten Nicolas Sarkozy, betonade flera gånger vid en sen presskonferens att klimatmålen och tidtabellen för när de ska nås ligger fast. Han sade också att Berlusconi till viss del har rätt, han spelar sin roll. Men vi måste också leva upp till historien, vi kan inte försena en uppgörelse om klimatet. Om vi ändrar tidtabellen nu betyder vårt ord ingenting, sade Sarkozy. Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker inte heller att klimatfrågan får ruckas på.

Den enkla slutsatsen av det som nu sker är, att det är de länder i Europa som är mest beroende av fossila bränslen som vill försöka slinka undan åtaganden, då det i själva verket är de som har mest att göra för att ändra utvecklingen. En del tuffa tag i förhandlingarna lär vänta under resten av det här året.

VfK/Bengt

Det finns ca fyra gånger så mycket thorium (Th) som uran i jordskorpan. Den i naturen förekommande Th-isotopen som kan användas för energiproduktion är Th-232. Den transmuterar genom neutroninfångning till Th-233, som i sin tur via betasönderfall omvandlas till den lätt klyvbara isotopen Uran-233.
Th-mineral är också mera lättillgängliga än uranmineralerna, så att miljöpåverkan vid brytning blir liten. Om Th kan utnyttjas effektivt för bridning till U-233 finns här alltså ytterligare väldiga energitillgångar. 
En väsentlig fördel med torium/uran-cykeln är att uppbyggnaden av de tyngre aktiniderna är väsentligt mindre än för uran/plutonium-cykeln. Skillnaden kan vara en faktor 50 à 100. En sådan volymreduktion av långlivat högaktivt avfall förenklar deponeringen väsentligt.

En thoriumreaktor har egenskaper som omöjliggör en härdsmälta. Det europeiska partikelfysiklaboratoriet, Cern har beräknat att thoriumenergiproduktion skulle vara billigare än både kol och naturgas, förutom övriga fördelar.

De största tillgångarna av Th-mineraler finns i Australien, men det är Indien, som även har stora tillgångar, som har längst gångna planer på att i framtiden övergå till thorium.

Tekniken för att driva thoriumreaktorer är ung jämfört med uranreaktortekniken. Eftersom thorium är mera stabilt än uran så krävs det mer teknisk påverkan för att få processen att fungera. Ett protonbombardemang är det som håller klyvningen igång.

Vi bör diskutera Th-baserade reaktorer som ett alternativ i Sverige. Om det som forskningen hittills visat håller, även om mycket utveckling återstår, kan detta vara en av lösningarna på ett av världens största hot som kräver en lösning inom de närmaste 50 åren - klimathotet.

VfK/Bengt

Westinghouse har rapporterat en milstolpe för utbyggnaden av deras reaktor AP1000 i Kina i och med att deras partner; Shaw, och Shandong Nuclear Power Co tagit första spadtaget för en anläggning för prefabricering av reaktorkomponenter i modulform. Fabriken har kapacitet att försörja uppförande av två AP1000 samtidigt och ska börja med att försörja utbyggnaden av de två första reaktorerna i Haiyang. Hela den 71000 m2 stora fabriken ska stå färdig för produktion om elva månader.

Kärnkraftanläggning Haiyang är planerad för att totalt omfatta åtta stora reaktorer varav än så länge endast två har kontrakterats hos Westinghouse och Shaw. Utöver dessa planeras också två reaktorer vardera vid Weihei och Hongshiding. Tekniken med prefabricering väntas avsevärt snabba upp byggtakten och senare kunna utnyttjas för alla nya reaktorer i Kina och resten av världen.

Betongarbetena för reaktorerna i Haiyang - den officiella byggstarten - är planerad till september 2009 och start av produktionsdriften 36 månader senare.

Vfk/Bengt