Kärnkraftavvecklingen avvecklas

Igår kväll röstade riksdagen för att tillåta ny kärnkraft. Efter en lång debatt i kammaren slutade det med, att med bara två rösters övervikt, säga ja till nya kärnkraftsreaktorer. Två centerpartister röstade nej till förslaget och gick därmed emot partiet.

Riksdagsbeslutet innehåller tre delar:
- att tillåta att upp till tio nya reaktorer får byggas för att ersätta de som nu finns,
- att inga byggen av nya reaktorer får statliga subventioner och
- att ägarna till kärnkraftverk ska få större skadeståndsansvar i händelse av en reaktorolycka.

De nya reglerna för kärnkraften i Sverige kommer att träda i kraft vid kommande årsskifte. Kvarstår som ett blindskär gör höstens riksdagsval, eftersom oppositionen avser att riva upp beslutet om man kommer i regeringsställning.

Den sedan något år pågående uppgraderingen av nuvarande reaktorer kommer att kompensera den effekt som förlorades med stängningen av reaktorerna i Barsebäck. Om det ersättningsprogram, som det nya riksdagsbeslutet möjliggör, utnyttjas fullt ut, kan den svenska kärnkraften under de närmaste 30 åren komma att utökas med bortåt 6 000 MWe med nuvarande tekniska förutsättningar.

Med VfKs syn på politiken är det som nu sker en historisk, positiv vändpunkt av största betydelse för landets industriella framtid.

VfK/Bengt


Kärnkraft i Kaliningrad

Sedan slutet av februari pågår uppförandet av två nya kärnreaktorer i den ryska enklaven Kaliningrad vid Östersjön. Den första reaktorn är planerad för kommersiell drift år 2016 och den andra följer två år senare.

Litauens energiminister har i ett uttalande sagt att dessa reaktorer ej kan få avsättning för sin elproduktion inom området Kaliningrad och förslår att enklaven integreras inom EU-ekonomin för en samordnad elproduktion. Reaktorernas ägare har inte uteslutit att kraft från reaktorerna kan komma att exporteras till EU-länderna.

Litauen projekterar för närvarande ett eget kärnkraftverk i Visaginas i östra delen av landet, avsett att ersätta de nu avstängda Ignalinareaktorerna, vilka som mest svarade för 70 procent av landets elförsörjning. Det nya kraftverket, som planeras för full produktion år 2018 är en del av ett samprojekt med Polen, Estland och Lettland.

Vfk/Bengt


Höga krav på biobränslen

EU-kommissionen beslutade i dag att uppmuntra industrin, regeringar och icke-statliga organisationer att införa certifieringssystem för alla typer av biobränslen, även de som importeras till EU. Den fastställde också vilka krav systemen måste uppfylla för att erkännas av kommissionen. Detta är ett led i genomförandet av EU:s krav att biobränslen måste leda till avsevärda minskningar av växthusgasutsläppen och inte bör härstamma från skogar, våtmarker och naturskyddsområden. Reglerna för certifieringssystem ingår i riktlinjerna för hur direktivet om förnybar energi, som börjar tillämpas i december 2010, ska genomföras. Ett biobränsle som ska få EU-certifiering måste spara minst 35 procent växthusgasutsläpp jämfört med fossila bränslen, en gräns som kommer att höjas till 50 procent 2017. EU:s krav på certifieringssystem för biobränslen är än så länge de hårdaste i världen.

Källa: EU i Sverige

VfK/Bengt


RSS 2.0