Förlängd drifttid för tysk kärnkraft

Det tyska parlamentet har nu godkänt ett tillägg till Tysklands kärnkraftslag som medger en förlängning av drifttiden för landets 17 reaktorer. Dessa kan nu i genomsnitt användas 12 år längre än vad nuvarande bestämmelser medger. Regeländringen innebär också att en ny kärnkraftskatt införs för att reducera de extra vinster som kraftbolagen kan räkna med tack vare den ökade drifttiden. Den nya lagen träder i kraft efter det att den undertecknats av Tysklands president Christian Wulff.

Den nya lagen medför också att konsekvenserna av den tidigare, röd-gröna regeringens avvecklingspolitik nu till stor del är undanröjda.

VfK/Bengt


 


Finsk-ryskt samarbete

I ett pressmeddelande från finska Fortum meddelas att Fortum och det ryska ROSATOM har undertecknat ett "letter of understanding" om samarbete med kärnkraftteknik. Utvecklingen inom kärnkraftmarknaderna erbjuder goda möjligheter till vidgat samarbete kring applicering av deras kompetens inom området i kommande kärnkraftsprojekt.

Fortum har omfattande erfarenhet och stor framgång vad gäller byggnad, drift och underhåll av kärnkraftverk, men också lång erfarenhet av samägande och industriell utveckling inom kärnkraft i Finland och Sverige, och uppskattas internationellt för sin expertis inom kärnsäkerhet och avfallshantering.

ROSATOM omfattar mer än 250 företag och vetenskapliga institutioner. Dessa täcker hela kärnkraftcykeln från uranproduktion till avveckling av kärnanläggningar och intar ledande positioner inom flera områden på världsmarknaden för nukleär teknologi. ROSATOM är främst i världen på samtidigt uppförande av kärnreaktorer utomlands, på andra plats vad gäller uranreserver, femte plats inom uranbrytning och fjärde ifråga om elkraftgenerering. Det statliga företaget svarar också för 40 procent av världens urananrikning och täcker 17 procent av världens kärnbränslemarknad.

VfK/Bengt




En U-sväng för miljön

Efter att i många år ha kämpat mot kärnkraften har flera ledande miljöaktivister tagit ställning i rakt motsatt riktning. De säger nu att de genom sitt motstånd mot kärnkraften har stött miljöfarlig användning av koleldade kraftverk.

Mark Lynas, en ledande aktivist för bland annat åtgärder mot klimatförändringar, säger att miljölobbyn förlorar allmänhetens stöd genom alltför drastiska profetior och orealistiska krav, och vill söka en mera pragmatisk väg för att engagera människor.

Patric Moore, en av grundarna av Greenpeace, säger att man hade rätt om kärnkraftens problem, men att detta inte innebär att man skall vara obetingat emot kärnkraften, och tillägger att man orsakat utsläpp av miljardtals ton av växthusgaser genom ett distinkt motstånd mot kärnkraften. Detta har man åstadkommit genom att framgångsrik kampanj mot ny kärnkraft har tvingat fram nybyggnad av koleldade kraftverk istället

VfK gratulerar till den nyvunna insikten och hoppas att den tillåts sprida sig vidare i miljörörelsen. Kampen för miljön blir trovärdig först när man bejakar kärnkraften som ett fullvärdigt alternativ.

VfK/Bengt

Kärnkraften expanderar inom arabvärlden

Egyptens energiminister har aviserat att man kring årsskiftet kommer att lämna anbudsförfrågan på landets första kärnkraftverk. Anlägningen är planerad att uppföras vid Medelhavskusten med en kärnreaktor på 1 000 MWe till en beräknad kostnad om 4 mrd USD. Driftsättning beräknas till år 2019.

Det statliga ryska företaget Rosatom, som också deltar i uppförandet av Busher i Iran, är beredda att lämna anbud. Franska Areva och Westinghouse har redan bidragit till projektet genom konsultinsatser och kommer också att finnas bland anbudsgivarna.

Egypten följer nu i spåren av Förenade Arabemiraten, som placerat ett kontrakt på 20 mrd USD hos ett konsortium kring koreanska KEPCO, och Jordanien , som också valt koreanerna till att bygga en forslningsreaktor i närheten av Aqaba. I den fortsatta kön finns också Kuwait och Saudiarabien som båda uttryckt intresse för att bygga egna kärnkraftverk.

VfK/Bengt


Gemensamma regler för förvaring av kärnavfall

I ett förslag från EU-kommissionen uppmanas nu medlemsländerna att ställa upp gemensamma regler för slutförvaring av radioaktivt avfall. Det föreslås att medlemsländerna ska göra upp nationella handlingsprogram inom fyra år från de nya reglernas tillkomst, och att dessa ska innehålla detaljerade planer för konstruktion och underhåll av slutförvaringsplatser tillsammans med tidsplaner och en redovisning av de projekterade kostnaderna som förutses. Dessa nationella program ska redovisas till EU-kommissionen som i sin tur ska kunna begära ändringar i de nationella planerna. Medlemsländerna kan samarbeta enligt förslaget, men ingen export av kärnavfall får ske till länder utanför EU. Allmänheten ska också tillförsäkras en rätt att delta i beslutsfattandet kring dessa frågor.

Förslagets riktlinjer har uppseendeväckande stor samstämmighet med det arbete inom området, som bedrivits i Sverige i 30 år. En bred samsyn råder bland forskare och internationella organisationer (bl.a. IAEA) om att en djup geologisk förvaring är att föredra vid slutförvaring av kärnavfall. I nuläget innehåller förslaget dock inget som ställer krav på en framtida möjlighet till återvinning av slutförvarat kärnbränsle. Med tanke på Gen IV-teknikens pågående utveckling är en sådan komplettering att föredra.

VfK/Bengt


RSS 2.0