Inbjudan


April, april?!

I tidningen Elbranschen fick vi idag oss till livs följande nyhet:

"Efter den senaste tidens incidenter med vindkraftverk har regeringen beslutat att med omedelbar verkan stoppa alla Sveriges vindsnurror. Enligt en talesman i regeringskansliet är det regeringens oro för att någon ska komma till skada eller dödas av nedfallande vingrester som ligger bakom det överraskande beslutet.
All nybyggnation stoppas givetvis också och Sverige kommer nu att satsa på mindre kolkraftverk och i ett senare skede ska två nya kärnkraftsreaktorer byggas, troligen i Karlshamn. Om detta råder full enighet inom regeringen. Förutsättningarna för att återstarta de båda reaktorerna i Barsebäck ska också undersökas."

Nog var väl upplägget väl genomskinligt. men vissa delar av innehållet kanske ändå skulle förtjäna lite djupare funderingar.

VfK/Bengt

Dimridåer och förvirring

I en radiodebatt från förra veckan hörde jag miljöpartiets ledande talesman i Västerås utnämna uran till ett fossilt bränsle. Det är oklart vad han menar med detta, men tanken att hans avsikt är att skapa förvirring ligger snubblande nära.
Fossila bränslen - kol, olja och fossilgas - är per definition biologiskt material som under årmiljoner deponerats i jordskorpan. Under den period som detta skedde, minskade samtidigt atmosfärens halt av koldioxid till den förindustriellt mycket låga halt, som sedan börjat öka drastiskt under det senaste århundradet.

Uran är däremot ett grundämne som funnits sedan vår planet bildades för drygt fyra miljarder år sedan och som sedan minskat i den takt som bestäms av uranets radiologiska sönderfallstakt. Uran finns överallt i jordskorpan och tillgången är i det närmaste oändlig. Den ekonomiska möjligheten att utnyttja dessa tillgångar bestäms av den lokalt förekommande koncentrationen. I malmerna i Billingen är halten 200 - 300 gr per ton malm, medan den i de rikaste fyndigheterna i Canada är 20 - 30 kg per ton malm.

Uranets allmänna förekomst kan kanske bäst visas med världshavets innehåll av uran som uppskattas till ca 4 miljarder ton. Men även den vanliga, överallt förekommande graniten innehåller ca 4 gr uran per ton.

Med miljöpartisternas genuina tro på teknikens utveckling när det gäller t ex vågkraft, måste de rimligtvis också kunna tro på en teknisk utveckling för att utvinna uran ur havsvattnet. I det läget är uranet att betrakta som en outsinlig energikälla. Till detta kan läggas att en övergång till användning av briderteknik dessutom åtminstone 50-dubblar uranet uthållighet.

VfK/Bengt

Allt flera behöver energi

I en debattartikel den 18 januari oroar sig Agneta Lejdhamre, Västerås, med all rätt för vår framtid på Jorden. Samtidigt som AL vill ändra vår livsstil för att minska klimathotande utsläpp, ifrågasätter hon kärnkraften som ett medel för att minska vår användning av fossila bränslen. I båda fallen tappar AL bort fakta, som är av stor betydelse för hennes slutsatser.


Energianvändning till följd av vår livsstil har ändrats hela tiden under de senaste 30 åren av energidebatt. Under denna tid har den specifika energianvändningen - det vill säga förbrukad energi per använd enhet av varor eller tjänster - minskat med 20 - 30 procent. Detta gäller både industri, hushåll och transporter.


Vad man inte får glömma bort är, att under denna tid har Sveriges befolkning ökat med ca 900 000 invånare. Trots detta har endast marginell förändring i den totala energianvändningen förekommit. Ser man på det globala perspektivet är det ett faktum, att världens befolkning under dessa 30 år ökar med ca 2 200 miljoner människor. Det största problemet är i själva verket befolkningens tillväxt, både nu och i framtiden.


Vad gäller ALs syn på kärnkraften, kan vi konstatera att den, tillsammans med vattenkraften, är stor anledning till att vi har Europas renaste luft i Sverige. Kärnkraften har, liksom all annan industriell verksamhet, både nackdelar och fördelar. Intressant är då att veta, att såväl svenska som internationella livscykelanalyser, miljömässigt placerat kärnkraften och vindkraften som de bästa alternativen. Hänsyn har då tagits till risker både för människor och för ekologin. Därtill kommer att kärnkraften visat vida överlägset ekonomiskt resultat.


Kärnkraften kommer därför under överskådlig tid att spela en stor roll i energiförsörjningen genom
- att vi måste minska utsläppen av växthusgaser och därmed användningen av fossila bränslen,
- att befolkningen och därmed energibehoven i världen kommer att fortsätta öka,
- att skogen måste bevaras för att suga upp den koldioxid som ändå fortsättningsvis kommer att släppas ut,
- att odlingsbar mark kommer att behövas för att klara livsmedelförsörjningen,
- att det fortfarande krävs omfattande teknisk utveckling innan solbaserad energi och fusionsenergi kan ge några nämnvärda bidrag till vår energiförsörjning.

VfK/Bengt


Sanningen om vindkraftens pris?

Vi har nu kunnat läsa i massmedia att kraftföretaget Eon hoppat av ett danskt projekt med en jättelik utbyggnad av havsbaserad vindkraft utanför ön Lolland. Orsaken är en sprucken priskalkyl. Trots att danska staten garanterar ett råkraftpris på 50 öre per kilowattimme anser sig Eon ej ha möjlighet att klara ekonomin - det nämns istället prisnivåer på 70 - 80 öre/kWh. Dessutom anser Eon att tekniska problem kan göra projektet alltför riskfyllt.
På annat håll i pressen får vi samtidigt veta att Eon under de närmaste åren tänker investera 50 miljarder kronor i ny svensk elproduktion där det ingår kärnkraft, biobränsleeldade kraftverk och fjärrvärmeverk, men också vindkraftverk! Frågan är då om Eon upptäckt att de svenska subventionerna är mera frikostiga än de danska? Det har bland annat antytts att den svenska regeringen kan komma att överväga ett "extra" miljöcertifikat för havsbaserad vindkraft. Därmed får Sveriges elkonsumenter betala en ännu större del av elpriset via skattsedeln utan öppen redovisning.
Det är hög tid att vi får veta det verkliga priset för vindkraften tillsammans med en objektiv jämförelse med kostnaderna för anna elproduktion!

VfK/Bengt

Julhälsning

Västeråsare för Kärnkraft önskar alla kärnkraftens medarbetare världen runt
God Jul och Gott Nytt År!

Under år 2007 har kärnkraften globalt producerat mer än 2700 terawattimmar el. Om motsvarande elmängd skulle produceras i koleldade kondenskraftverk (ännu den vanligaste typen av kraftverk i världen) blev resultatet att ytterligare minst 3 300 000 000 ton koldioxid skulle släppas ut i atmosfären enbart i år. Kärnkraften hjälper till att rädda vårt framtida klimat!


VfK/Bengt


Sveriges energiframtid är enkel - med eller utan Bali

Vattenkraften är oslagbar och täcker 40 procent av vårt elbehov. Bygg flera toppkraftaggregat i befintliga stationer för att sälja till Europa.

Kärnkraften är klimatneutral lika väl som vind och sol och uran kan inte användas bättre.

Bygg ut befintliga aggregat och planera för nästa. Naturlagarna övervinner politiken.

Biokraft måste betraktas som väldigt delikat. När alternativet är mat ska man inte bränna bio. När det är Grot, dvs ris och stubbar är det väl OK om näringsförlusten kompenseras.

Sopförbränning till fjärrvärme är strålande speciellt om el är en biprodukt.

Vindkraft är värdelös för elförsörjning eftersom den i praktisk drift visat att endast 20 procent av dess totala produktionsförmåga kommer till nytta. Om elcertifikat kan betala investeringen är den välkommen, men vindkraften ska för övrigt icke subventioneras.

Solenergi kommer sakta, men har en framtid, speciellt för fordonssidan. Därför är utveckling av el- och vätgasbilar, förutom reducerat pris på solceller, ytterst intressant.


Med ovanstående förutsättningar är det patetiskt att man talar så tyst om den förnämliga tillgång, både i dag och för framtiden, som kärnkraften utgör.

VfK/Hans

Koldioxidbovarna rangordnade

Diagrammet nedan redovisar hur olika slag av elgenerering medför utsläpp av växthusgasen koldioxid. Resultaten kommer från livscykelanalyser framtagna av Japans Energikommission.





VfK/Bengt






Kärnkraft för transportsektorn

Den ständigt ökande bilismen har stor del i utsläppen av växthusgaser och främst då koldioxid. Alternativ till oljan som råvara för drivmedel är akut nödvändiga. Olika biobränslen kan ge en del bidrag, men klarar inte alls själva denna uppgift. Dessutom finns risk för att framställningen av drivmedel blir konkurrent till ökande behov av livsmedel.
Ett alternativ utan dessa problem är vätgasen. Denna finns emellertid inte naturligt utan måste framställas till priset av stor energiförbrukning. Den vanliga elektrolysen av vatten kräver t ex mera elenergi än vad som vätgasen kan ge som drivmedel.
Det är här som kärnkraften kan komma att få en ny roll i energiförsörjningen. Kärnreaktorer med tillräckligt hög driftstemperatur för att klara termisk krackning av vatten till vätgas och syrgas diskuteras nu i bland annat Frankrike, Ryssland och Japan. Den tekniska utveckling befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium, men är lovande och har enorm potential för ersättning av fossilt fordonsbränsle. Vi kan därmed få fordonsdrift med vattenånga som de enda avgaserna.

VfK/Bengt

Farligt att elda med maten

Inför kommande FN-konferens om klimathotet har FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon kommenterat Brasiliens omfattande framställning av etanol från sockerrör för bränsleändamål. 
"Uppenbarligen har biobränslen potential för att göra gott, men de kan också orsaka skada", sade han till reportrar och brasilianska dignitärer.
Höga FN-tjänstemän har betecknat rusningen mot biobränslen när oljepriset når rekordnivåer som "en katastrof".
FN:s specielle rapportör om rätten till mat Jean Ziegler, sade också förra månaden att användningen av odlingsbar mark för biobränsleproduktion är "ett brott mot mänskligheten" som hotar livsmedelsförsörjning, vilda djur och skogar.
Här i Sverige har planer på omfattande produktion av etanol av vete lagts på is efter årets kraftiga prishöjning på spannmål. Detta är ett bra beslut. Som det nu ser ut kommer vi att överinteckna förnybarheten både inom skogen och lantbruket. Om klimatförändringen dessutom riskerar att göra nu odlade landarealer obrukbara kan resultatet snabbt bli oreparabla skador på världens livsmedelsförsörjning, Vi får inte glömma att världsbefolkningen beräknas öka med ca 3 miljarder människor fram till år 2050 och dessa måste också ha mat.

Vfk/Bengt


Läs om vår verksamhet här:  http://vfk.freezope.org/

 


Kärnkraften och Miljön

Dagens största miljöfråga gäller vårt framtida klimat. Hotet från en ökande växthuseffekt har varit känt sedan flera årtionden, men först det senaste året har politiker och journalister börjat reagera. Trots Kyotoavtalets höga mål om minskade utsläpp av växthusgaser, har dessa ändå globalt ökat. Framtiden för våra barn och barnbarn kan nu vara direkt beroende av vår, din och min, förmåga att ändra på denna utveckling. I första hand gäller detta utsläppen av växthusgasen koldioxid från användningen av fossila bränslen som kol, olja och fossilgas.

Vi måste alla efter bästa förmåga medverka till att användningen av fossila bränsle minskar. Detta måste ske nu! Klimatförändringarna är redan påtagliga på många ställen i världen. Redan med dagens koldioxid i atmosfären kommer den globala uppvärmning att fortsätta under lång tid. Därför får ingen väg till förändring försummas.

Det enklaste, snabbaste och billigaste sättet att ge Ditt bidrag är att bejaka användningen av kärnkraften i Sverige.
En avveckling av kärnkraften skulle i ett slag näst intill fördubbla de svenska utsläppen av koldioxid. Misstaget att stänga reaktorerna i Barsebäck har medfört att utsläppen i Nordeuropa har ökat med mer än tio miljoner ton per år - låt oss inte upprepa denna fadäs.

VfK/Bengt

Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/

Nyare inlägg
RSS 2.0