Kärnkraft vs vindkraft

Följande beräkning från England illustrerar en intressant jämförelse.

Enligt David Mackay, fysiker vid Universitetet i Cambridge, behövs det 2 000 vindturbiner för att ersätta produktionen i den engelska reaktorn Sizewell B, som har en effekt på 1 188 MWe. Den samlade effekten av de nu i drift varande reaktorerna i Europa är 133 191 MWe, vilket motsvarar ca 112 Sizewell B. Av detta följer att en ersättning av Europas kärnkraft med vindkraft kräver utbyggnad av 224 000 vindturbiner.

Jämt fördelade över kontinenten blir avståndet ca sju kilometer mellan varje vindkraftverk från Portugal till Uralbergen. Detta skulle onekligen ge en ny profil åt gamla Europa.

VfK/Bengt



Elproduktionens olycksfallsrisker

En studie av hur större olyckor (> än 5 dödsfall) påverkar riskerna med olika slags energiproduktion har publicerats i OECD/NEA Red book, år 2010. Analysen baseras på en databas framtagen av det schweiziska Paul Scherrer-institutet. Följande tabell visar antal olyckor, antal dödsfall och dödsfall per GWår producerad elkraft. Statistiken avser tiden från år 1969 till år 2000.

 

Inom OECD-länder

Utom OECD-länder

Energislag

Antal

olyckor

Antal

dödsfall

Dödsfall

per GWår

Antal

olyckor

Antal

dödsfall

Dödsfall

per GWår

Kol

75

2 259

0,157

1 044

18 017

0,597

Kol (Kina

1994 – 99)

 

 

 

819

11 334

6,169

Kol (utom Kina)

 

 

 

102

4 831

0,597

Olja

165

3 713

0,132

232

16 505

0,897

Naturgas

90

1 043

0,085

45

1 000

0,011

LPG

59

1 905

1,957

46

2 016

14,896

Vattenkraft

1

14

0,003

10

29 924

10,285

Kärnkraft

0

0

-

1

31

0,048

Totalt

390

8 934

 

1 480

72 324

 


Det ska noteras att man endast tagit med direkta dödsfall vad gäller Tjernobylolyckan, samt arr vattenkraften utanför OECD beslastas med en dammolycka i Banqiao/Shimantan i Kina år 1975 med närmare 30 000 dödade.

VfK/Bengt

Höga krav på biobränslen

EU-kommissionen beslutade i dag att uppmuntra industrin, regeringar och icke-statliga organisationer att införa certifieringssystem för alla typer av biobränslen, även de som importeras till EU. Den fastställde också vilka krav systemen måste uppfylla för att erkännas av kommissionen. Detta är ett led i genomförandet av EU:s krav att biobränslen måste leda till avsevärda minskningar av växthusgasutsläppen och inte bör härstamma från skogar, våtmarker och naturskyddsområden. Reglerna för certifieringssystem ingår i riktlinjerna för hur direktivet om förnybar energi, som börjar tillämpas i december 2010, ska genomföras. Ett biobränsle som ska få EU-certifiering måste spara minst 35 procent växthusgasutsläpp jämfört med fossila bränslen, en gräns som kommer att höjas till 50 procent 2017. EU:s krav på certifieringssystem för biobränslen är än så länge de hårdaste i världen.

Källa: EU i Sverige

VfK/Bengt


Pengarna eller klimatet!?

Från svenska massmedia får vi idag veta att i skuggan av EU:s enighet om hur finanskrisen ska lösas blossar en konflikt upp om hur unionen ska tackla den globala uppvärmningen. Flera länder i östra Europa vill få släppa ut mer koldioxid och Italien hotar att lägga in veto mot klimatuppgörelsen.

Samtidigt som EU-ledarna var överens om hur finanskrisen ska lösas uppstod heta diskussioner om klimatet. EU-länderna har satt upp som mål att minska koldioxid­utsläppen med i snitt 20 procent till 2020. Frågan är hur stor del av minskningen som vart och ett av medlemsländerna ska stå för. Ett färdigt förslag från EU-kommissionen har redan presenterats och Frankrike trycker på för att det ska vara antaget i december. Men nu börjar flera länder tveka inför de kostnader som en mer miljövänlig politik för med sig på kort sikt.

Den italienske premiärministern Berlusconi hotar med att lägga in ett veto mot klimatpolitiken. Till de missnöjda hör också Polen, Bulgarien, Tjeckien, Rumänien, Ungern, Slovakien och de tre baltiska staterna, som höll en egen träff inför toppmötet. Dessa vill försöka minska sina åtaganden i EU:s klimatpaket. Men ska några länder minska sin börda, ökar andras. Att riva upp det förslag som ligger är därför som att öppna Pandoras ask, menar många.

Och den franske presidenten Nicolas Sarkozy, betonade flera gånger vid en sen presskonferens att klimatmålen och tidtabellen för när de ska nås ligger fast. Han sade också att Berlusconi till viss del har rätt, han spelar sin roll. Men vi måste också leva upp till historien, vi kan inte försena en uppgörelse om klimatet. Om vi ändrar tidtabellen nu betyder vårt ord ingenting, sade Sarkozy. Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker inte heller att klimatfrågan får ruckas på.

Den enkla slutsatsen av det som nu sker är, att det är de länder i Europa som är mest beroende av fossila bränslen som vill försöka slinka undan åtaganden, då det i själva verket är de som har mest att göra för att ändra utvecklingen. En del tuffa tag i förhandlingarna lär vänta under resten av det här året.

VfK/Bengt

Etanolbilen en miljöbov

Regeringen tänker nu anpassa definitionen av miljöbilen till kommande EU-regler, som väntas bli beslutade i april 2009. Sverige har hittills haft en unik lagstiftning om vad som får kallas miljöbilar som passar den svenska bilindustrin med en hög andel stora och motorstarka bilar. Genom att köra på E85 kan dessa bilar klassas som miljöbilar, trots att flera svenska "miljöbilar" släpper ut stora mängder koldioxid. 

Eu-kommissionens förslag innebär i korthet att miljöbilar klassas utifrån hur mycket koldioxid de släpper ut, inte efter bränsle eller val av teknik. Från början sattes målet till 120 gram koldioxid per kilometer redan från 2012, alltså långt under vad flera svenska miljöbilarna släpper ut. Motståndet har dock varit hårt, inte minst från Tyskland med BMW, Mercedes Benz och Porsche-ägda VW-koncernen. Därför väntas övergångsregler som ger tillverkare av stora bilar rimlig tid att ställa om, vilket kan bli en räddning för Volvo och Saab.

Sverige kan inte behålla egna regler för miljöbilsklassning eftersom EU-parlamentets beslut gäller hela unionen. EU har ändrat sin syn på etanol under det senaste året och tongångarna är idag mer negativa. Det beror dels på mycket höga kostnader för subventioner, dels på den allt hårdare miljökritiken. Ett antal rapporter om biobränslen har kommit de senaste åren som handlar om regnskogsskövling, jordförstöring och energikrävande processer som sammantaget kan ge större utsläpp av växthusgaser än bensin. Den senaste presenterades i förra veckan av Världsbanken, där det hävdas att biobränslen svarar för hela 70-75 procent av de ökade världsmarknadspriserna på mat. De främsta bovarna är USA och EU som satsar hårt på etanol ur majs och vete.

I juni gjorde DN en genomgång av alla då tillgängliga miljöbilar med undantag för gasbilar. Alla modeller som klarade gränsen 120 gram koldioxid per kilometer är småbilar med främst diesel- men även bensinmotorer. Ingen E85-bil kommer ens i närheten. De släpper ut från 167 till 251 gram per kilometer. De som förlorar mest på nya regler är ägare av E85-bilar som riskerar att se värdet på sina fordon sjunka kraftigt om inte regeringen kan ge generösa övergångsregler. Miljöbilarnas ekonomiska fördelar kan vara ett minne blott.

Ett första steg kan tas redan i år. Finansdepartementet har lagt ett förslag om att miljöbilar som köps från januari 2009 ska tvingas betala trängselskatt, medan dagens miljöbilar och alla som köps fram till sista december 2008 ska få behålla skattebefrielsen fram till utgången av 2012. Men miljöbilar som byter ägare 2009 - 2012 ska tvingas betala trängselskatt. Motivet är att miljöbilarna blivit så många att stockholmstrafiken snart kan vara tillbaka på samma nivå som före trängselskatten. Med liknande motiv har den socialdemokratiska ledningen i Göteborg dragit ned på möjligheterna att gratisparkera för miljöbilar.

Den plötsliga entusiasmen för laddbara elhybridbilar i regeringen ska ses mot det kommande miljöbilsförslaget. Man har insett att etanolbilarna inte är en bra lösning. För att leva upp till hårda utsläppskrav krävs andra alternativ och hybridbilar får dessutom godkänt av miljöorganisationerna.

I VfKs blogg skrev vi redan i november 2007: "Här i Sverige har planer på omfattande produktion av etanol av vete lagts på is efter årets kraftiga prishöjning på spannmål. Detta är ett bra beslut. Som det nu ser ut kommer vi att överinteckna förnybarheten både inom skogen och lantbruket. Om klimatförändringen dessutom riskerar att göra nu odlade landarealer obrukbara kan resultatet snabbt bli oreparabla skador på världens livsmedelsförsörjning,"

VfK/Bengt

Elbilar kan rädda världen

Regeringens Globaliseringsråd föreslår dubbel miljöbilspremie för elbilar. Detta är ett utmärkt första steg för att göra den svenska bilismen koldioxidfri.
Sverige har drygt fyra och en halv miljoner bilar som rullar i snitt 1300 mil per år och drar i snitt 0,9 liter bensin per mil. I nuvarande form har bilen en verkningsgrad på ca 25 procent vilket betyder att den nyttiga energin är 2,2 kWh per mil. Den totala nyttoförbrukningen blir då 12,9 miljarder kWh.
Med en verkningsgrad på 90 procent för elbilar behövs 14,2 miljarder kWh för att driva den svenska bilismen i elektrifierat skick. Detta klara reaktorerna Oskarshamn 1 och 3 av tillsammans, utan utsläpp av ett enda kilogram koldioxid. Vad finns mer att vänta på?

VfK/Bengt

Svensk avfallshantering förebild för England

Efter att under årtionenden ha skjutit hanteringen av radioaktivt avfall framför sig har nu den engelska regeringen lovat att ta itu med saken. För detta har man valt Sverige som förebild. Sverige och Finland är världsledande i forskning och utveckling av den teknik som krävs.
Liksom Sverige avser Storbritannien att förvara högaktivt avfall djupt ner i berggrunden. En vitbok detta år ska lägga fast den engelska regeringens planer och beslut om förfarande ska fattas före utgången av år 2009.

Omkring 70 procent av Storbritanniens avfall finns lagrat vid upparbetsningsanläggningen i Sellafield och många anser att förvaringsanläggningen bör byggas i detta område för att undvika transporter genom landet.

Representanter för NDA har redan besökt SKBs svenska anläggningar flera gånger för att ta vara på svenska erfaranheter. En viktig del i detta, förutom tekniska och geologiska aspekter, är att lära allt om hur kontakten med omvärlden i ett projekt av detta slag kan skötas. Öppenhet och transparens mot allmänheten är viktig för att skapa förtroende för verksamheten.


VFK/Bengt

Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/


Verkligheten suger!

Det är inte nog med att ekonomin går över styr för svensk etanolproduktion. Nu har dessutom amerikanska forskare kommit fram till att odling av biobränslen är en miljöfara!
Främst är det oljepalmer, sojabönor och majs som är bovarna. När regnskogar eller savanner bryts upp för odling av dessa grödor påverkas biosfärens kolcykel på ett sätt som gör att frigörelsen av växthusgaser från dessa marker ger större klimatpåverkan än den som vinnes genom utbytet av fossila bränslen i våra bilar.
Allra värst är palmoljeodlingar som anlagts på torvmarker i regnskogen. Där kan den förändrade markanvändningen ge en klimatskuld som det tar mer än 400 år att återbetala. Förutom detta har det visat sig att framställningen av biobränslen kräver en alltför stor insats av energi för att försvarbar verkningsgrad ska kunna uppnås i processen.

Nu när miljörörelsens drömmar på allvar ska börja omsättas i verkligheten visar det sig att grunden för visionerna är bräcklig och opålitlig. Vi har länge vetat att dessa alternativ inte kan försvaras ekonomiskt utan kräver stora bidrag från skattebetalarna. När man nu dessutom kan börja ifrågasätta den miljömässiga bärkraften, då är all trovärdighet borta och verklighetens hårda dom ett faktum.

VfK/Bengt

RSS 2.0