vfk1997

GE Hitachi Nuclear Energy och Savannah River Nuclear Solutions LLC meddelade igår att en överenskommelse träffats om att samarbeta om att ta fram en prototyp av GE Hitachis Gen-IV PRISM-reaktor ("power reactor innovative small module") att uppföras på DOEs anläggning Savanna River Site.

Företagen framhåller att första steget är utredning om vad som krävs för USNRCs licensiering av PRISM. En förstudie av PRISM granskades av USNRC redan 1994. En central målsättning för Gen-IV-tekniken är att använt bränsle från dagens reaktorer ska kunna återanvändas för elproduktion och därmed samtidigt avsevärt reducera avklingningstiden för kärnkraftens restprodukter.

VfK/Bengt

I en uppdaterad rapport - Energy Trends 2030 - har EU-kommissionen kommit fram till att produktionen av kärnkraft kommer att ligga kvar på dagens nivå, om dagens utfasningspolitik kommer att fortsätta i Tyskland och Belgien, samt att projekterad utbyggnad i Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Finland, Ungern, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien genomförs.

Analysen förutsätter att de totala energibehoven stabiliseras, att förnybar energi till avsevärd del (64 procent av EUs elproduktion) och att kärnkraften används för att reducera användningen av fossila bränslen och påtagligt minska utsläppen av koldioxid. Rapportens slutsatser visar att kärnkraften nu definitivt uppfattas inom EU som koldioxidsnål energikälla.

Den kommentar man kan ge till rapporten rör främst på vilket sätt som den förutsatta mängden förbybar energi ska uppnås. Vattenkraften är i huvudsak redan utbyggd och efterfrågan på vedråvara börjar redan att göra marknaden instabil. Det som återstår är de intermitenta energikällorna solenergi och vindkraft och för dessa krävs flera tekniska genombrott både inom produktion och distribution för att kunna klara en stabil elförsörjning till acceptabel kostnad.

VfK/Bengt

Nedanstående jämförelse visar bränslebehovet av olika energiråvaror för att driva ett kraftverk på
1 000 MWe under ett år. Mängden uran avser kärnbränsle med ca 3 % anrikning av U 235.



VfK/Bengt

Demonstrationsprojektet ITER har rönt motgång i EUs budgetdebatt, som lett till nedskärning av 2011 års anslag från 352 till 305 miljoner euro. En av orsakerna till detta är att byggstarten för projektet flyttats fram till år 2012, vilket också betyder att "first plasma" kan nås tidigast år 2019. Den främsta målsättningen för ITER är att kunna demonstrera att fusion enligt tokamak-principen kan leverera ett stabilt nettoöverskott av energi.

I kontrast till ITER har forskare vid Lawrence Livermoore Laboratory uppnått en milstolpe inom tekniken för laserdriven fusion. I ett test har 192 lasrar tillsammans levererat 1 megajoule energi in i en deuterieum-tritium-kapsel där samtliga övriga villkor för att starta inert fusion var uppfyllda.

Något av en teknisk maktkamp pågår mellan metoden att tända fusion i ett plasma inkapslat i ett magnetfält (tokamak) och tekniken att starta fusionen i en bränsleenhet genom extern laserbestrålning. En slutgiltig framgång för ena metoden betyder sannolikt döden för den andra. På senare år har en rad framgångar gjorts med lasertekniken.

Oavset vilken teknik som kommer att lyckas, har fusion en potential att producera en avsevärd del av framtida energiförsörjning för 1000-tals år framåt.

VfK/Bengt

 

 

Korea Electric Power Corp (Kepco) är nu i slutskedet av förhandlingar om uppförande av Turkiets första kärnkraftverk. Ett konsortium under ledning av Kepco kommer att investera i projektet, där den turkiska regeringen ska stå för 60 procent ägarandel. Kepco sägs skulla svara för 70 procent av finansieringen genom lån till konsortiet.

Kepco, som också har erbjudit sig att bygga reaktorer i Indien och Malaysia, och som ser Sydafrika, Thailand, Kuwait och Saudiarbien som potentiella marknader, konkurrerade nyligen ut General Electric och Areva om att bygga fyra reaktorer i Förenade Arabemiraten, och undertecknade i mars en överenskommelse med Turkiet om att utföra en förstudie av en kärnreaktor i Sinop nordöst om Ankara.