Progressivt i Finland

TVOs produktion under 2011 blev 14,2 TWh med genomsnittlig tillgänglighet på 92,8% (TVI I 94,8%, TVO II 90,9%). Detta motsvarar ca 17% av Finlands elgenerering.

Efter avställningarna har båda enheterna nu den nominella effekten 880 MW vilket är 20 MW mer än tidigare.

På länken http://www.tvo.fi/www/page/3383/  kan man se läget på TVO III. Ny bild varje vecka.

Talvivaara Mining Company (fd Outokumpu) har fått  tillstånd från statsrådet att utvinna uran från egen malm som sidoprodukt till nickel.

VfK/Tapani


Aktivitet i Finland

Fennovoima Oy har nu begärt offerter för sitt första kärnkraftverk från AREVA (EPR 1700 MW) och Toshiba (BWR 1600 MW). Kerena (BWR 1250 MW) som tidigare varit med i diskussionen har fallit bort.

Valet av leverantören ska ske år 2012 - 2013 och kommersiell drift planeras börja år 2020. Priset beräknas vara av storleksordningen fyra miljarder euro.

VfK/Tapani

Världens nukleära kapacitet

Rapporteringen om kärnkraft har under den senaste månaden helt dominerats av de japanska problemen i Fukushima. Nedanstående resurser för elproduktion har det därför inte funnits mycket utrymme för.


 Reaktorer i drift
  Land Kontinent Elproduktion-
Total MW(e)
Antal reaktorer
         
1 United States North America 100,683 104
2 France Europe 63,130 58
3 Japan Asia 46,823 54 (inkl sex nu avställda reaktorer i  Fukushima)
4 Russia Asia / Europe 22,693 32
5 South Korea Asia 17,705 20
6 India Asia 4,189 19
6 United Kingdom Europe 10,137 19
8 Canada North America 12,569 18
9 Germany Europe 20,490 17
10 Ukraine Europe 13,107 15
11 China Asia 8,438 11
12 Sweden Europe 9,303 10
13 Spain Europe 7,516 8
14 Belgium Europe 5,943 7
15 Czech Republic Europe 3,678 6
15 Taiwan Asia 4,980 6
17 Switzerland Europe 3,238 5
18 Finland Europe 2,696 4
18 Hungary Europe 1,889 4
18 Slovakia Europe 1,762 4
19 Argentina South America 935 2
19 Brazil South America 1,884 2
19 Bulgaria Europe 1,906 2
19 Mexico North America 1,300 2
19 Pakistan Asia 425 2
19 Romania Europe 1,300 2
19 South Africa Africa 1,800 2
28 Armenia Asia / Europe 375 1
28 Netherlands Europe 487 1
28 Slovenia Europe 666 1
  World Total:   372,047 438

Reaktorer under byggnad

Land Kontinent Elproduktion-
Totalt MW(e)
Antal reaktorer 
       
China Asia 23,620 23
Russia Asia / Europe 7,131 9
South Korea Asia 6,520 6
India Asia 2,506 4
Bulgaria Europe 1,906 2
Slovakia Europe 782 2
Taiwan Asia 2,600 2
Ukraine Europe 1,900 2
Argentina South America 692 1
Brazil South America 1,245 1
Finland Europe 1,600 1
France Europe 1,600 1
Iran Asia 915 1
Japan Asia 1,325 1
Pakistan Asia 300 1
United States North America 1,165 1
World Total:   55,807 58

Källa: IAEA

VfK/Bengt

Fukushima

Trots stora ansträngningar har nu konstaterats att fyra reaktorer i Fukushima drabbats av varierande grad av bränsleskador, varar de ena i förvaringsbassängen för använt bränsle. Trots detta har utsläppen av radioaktivt material hittills kunnat begränsas till gasformiga ämnen med litet partikelinnehåll och därmed har också strålningsnivåerna utanför anläggningen kunnat hållas på en ofarlig nivå. Den fortsatta utvecklingen är nu helt beroende av hur man lyckas anordna långsiktig kylning av bränslet och nya resurser av utrustning och kraftförsörjning tillförs för att klara detta.
Nedanstående skiss visar uppbyggnaden av de havererade reaktorerna, som är General Electrics 1960-talsdesign.

http://bravenewclimate.files.wordpress.com/2011/03/gereactor_snfpond.jpg
VfK/Bengt

Bridreaktor återstartas i Japan

I Japan har man nu återstartat bridreaktorn i Monju efter det att den varit avstängd i 14 år på grund av en brand i anläggningen. Monju, som är en prototyp av bridreaktor och belägen 350 kilometer väster om Tokyo, togs i drift första gången år 1995. Reaktorn kommer nu att köras i ett utvecklingsprogram och ska generera el till nätet med full effekt först år 2013.

Vid sidan om Japan är det Ryssland och Indien som för närvarande har bridreaktorer i drift, medan Kina planerar att starta en liknande senare detta år.

Japan, som är fattigt på egna energiråvaror, planerar att öka andelen kärnkraft i energisystemet och bridreaktorer ska ingå med sikte på kommersiell drift senast år 2050. Idag står ett drygt 50-tal reaktorer för nästan en tredjedel av landets elförsörjning.

Den snabba bridreaktorn använder låganrikat eller utarmat uran i kombination med plutonium som bränsle. Den kan därmed också utnyttja uttjänt bränsle från konventionella reaktorer och genererar mera plutonium än den förbrukar.

VfK/Bengt


Flytande kärnkraftverk

I veckan har Ryssland påbörjat arbetet med att bygga det första flytande kärnkraftverket. Anläggningen som kommer att byggas vid skeppsvarvet i St Petersburg är den första i en serie av sju som Energoatom planerar att uppföra.

De två första är avsedda att producera elkraft för städerna Vilyuchinsk i Kamchatkaregionen och Pevek, som ligger i Chukotka autonoma distrikt. Kommande anläggningar i serien kan även komma att byggas för utländska intressenter. Kostnaden för den första serien anläggningar beräknas uppgå till 30,6 miljarder US dollar.

Den ryska atomindustrin har hög prioritet på att bygga nya kärnreaktorer och arbetar hårt för att höja effektitviteten i arbetet till den nivå som västerländska leverantörer kan visa. Man pekar också på framgångar till följd av detta genom återtagna marknadsandelar i Tjeckien, Ungern, Slovakien och Finland.

Vfk/Bengt

Spallation kan ge svensk nytändning

Förhandlingarna om en ny forskningsanläggning i Lund, MaxIV, har gått i mål genom att en överenskommelse undertecknas mellan Lunds universitet, Region Skåne, Vetenskapsrådet och Vinnova. I anläggningen ska partiklar kunna undersökas på nanonivå med synkotronljus.


Etableringen av MaxIV bedöms öka förutsättningarna för att även den europeiska forskningsanläggningen European spallation source (ESS) ska placeras i Lund. Vissa forskare oroas dock av att projektets stora kostnader kan komma att strypa anslagen till annan forskning.

Den internationella efterfrågan på neutronbaserad forskning har under de senaste åren ökat. 1999 kunde OECD Global Science Forum konstatera behovet av nya mer kraftfulla neutrontillgångar och rekommenderade att nya anläggningar skulle byggas i USA, Japan och Europa. Förslaget att förlägga ESS i Sverige, nära Lund, har lagts fram av ett konsortium,  vilket inkluderar cirka 20 universitet, laboratorier, institut, regionala myndigheter och organisationer. Rivaliserande bud har lagts fram av Ungern, Spanien och Storbritannien.

Vilken positiv effekt ESS skulle kunna få kan visas genom att titta på erfarenheter från liknande anläggningar runt om i världen. En sådan framgångsrik "hot spot" är Grenoble-regionen i Frankrike, där den ursprungliga investeringen i den just nu världsledande neutronkällan ILL har resulterat i fortsatta investeringar i andra anläggningar, som en filial till European Molecular Biology Laboratory (EMBL), European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) och Minatec micro- and nanotechnology center. Dessa har i sin tur drivit på tillväxten inom universitetsvärlden, högteknologisk industri och bland flera avknoppningsbolag.

I en framtid kan vidarutvecklad spallationsteknik också bli aktuell för bearbetning av den konventionella kärnkraftens högaktiva avfall i avsikt att avsevärt förkorta dess radioaktiva avklingningstid samtidigt som ytterligare energi kan utvinnas ur materialet..

VfK/Bengt


Ungern planerar för ny kärnkraft

I ett uttalande från ungerska regeringen säger premiärminister Ferenc Gyurcsany att man planerar en fördubbling av landets kärnkraftproduktion vid anläggningarna i Paks. Expansionen kräver dock parlamentets godkännande. Om godkännande ges kommer nya reaktorer att byggas i Paks.

Det befintliga kärnkraftverket ca 120 km söder om Budapest producerar för närvarande 2 000 MWe i fyra ryskbyggda reaktorer, vilket täcker 32 procent av landets elbehov, medan 34 procent kommer från gaseldade kraftverk och 18 procent från koleldade. Av återstoden täcks åtta procent med import och sju procent av förnybar energi.

I den planerade utbyggnaden av Ungerns genereringskapacitet ingår en stor del gaseldade kraftverk - bland annat ett i östra Ungern med en effekt av 2 400 MWe, trots att landet till 80 procent är beroende av gas importerad från Ryssland.


VfK/Bengt


Nominering av ny IAEA-chef

IAEAs nuvarande chef Mohamed ElBaradei, som lett organisationen sedan 1997, har avböjt omval för en fjärde period. Nominering av efterträdare, som avslutades vid årsskiftet, har utpekat två kandidater, som är den japanske diplomaten Yukiya Amano och sydafrikanen Abdul Samad Minty. Båda kandidaterna är sitt respektive lands representant i IAEAs styrelse.
Styrelsen avser att utse den nye chefen i juni och förelägga förslaget för IAEAs generalförsamling för att antagas vid dess möte i september.

Vfk/Bengt


Julhälsning


Västeråsare för Kärnkraft önskar alla kärnkraftens medarbetare världen runt God Jul och Gott Nytt År!

Under år 2008 har kärnkraften globalt producerat ca 2 800 terawattimmar el. Om motsvarande elmängd skulle produceras i koleldade kondenskraftverk (ännu den vanligaste typen av kraftverk i världen) blev resultatet att ytterligare minst 3 400 000 000 ton koldioxid skulle släppas ut i atmosfären enbart i år. Kärnkraften hjälper till att rädda vårt framtida klimat!
Under år 2008 har också allt flera länder börjat överväga användning av kärnkraften i sin energiförsörjning. Detta bådar gott för framtiden!


VfK/Bengt


Planer på ny svensk kärnkraft

Enligt Veckans Affärer har en grupp storföretag med Boliden, Stora Enso och SCA i spetsen hemliga planer på att bygga ut kärnkraften i Sverige. De fem elintensiva storföretagen planerar under hösten att bilda ett konsortium för att ansöka om att få bygga ny kärnkraft i Sverige. Initiativet leds av Basel AB där Mats Gustavsson från Boliden är vd.

Fjorton av Basels 22 medlemmar har redan satsat i ett projekt för att bygga ny vindkraft på cirka en TWh årlig kapacitet. Enligt VAs källor sonderar nu fem företag - Boliden, Stora Enso, SCA och ytterligare två industriföretag - även terrängen för att bygga kärnkraft.

Konsortiet bildas efter finländsk förebild där TVO bygger kärnkraftverket Olkiluoto 3 just nu. I detta projekt deltar även det finländska kraftbolaget bolaget Fortum som stor del­ägare, och för att få ett svenskt konsortium på plats krävs deltagande från något av kraftbolagen i Sverige - Vattenfall, Fortum eller tyska Eon. Dessa bolag är redan delägare i svenska kärnkraftverk och en eventuell utbyggnad kan då ske på den mark där kärnkraftverk redan finns. Förfrågningar ligger ute hos kraftföretagen och frågan är vem som blir den mest lämpade samarbetspartnern för de svenska basindustrierna.

VfK/Bengt

Rysk aluminium med kärnkraft

Det statliga ryska kraftbolaget Rosatom planerar i samarbete med det stora aluminiumbolaget US RusAl att bygga ett kärnkraftverk på 4 000 MW och en aluminiumfabrik i Fjärran Östern. Ett "paketprojekt" är förberett för att uppföras i Primorye Territory med en planerad produktion av aluminium om 600 000 ton per år.
Nyheten släpptes vid The Pacific Economic Congress i Vladivostok och det sades att kärnkraftverket delvis ska förse aluminiumverket med elkraft. Återstoden av elproduktionen är planerad att exporteras till Kina samt Nord- och Sydkorea. Projektet kräver att det lokala elnätet förstärks samt upprättande av avtal med de tilltänkta importländerna.

VfK/Bengt



Strålsäkerhetsmyndigheten

Sverige har från halvårsskiftet fått en ny myndighet, Strålsäkrhetsmyndigheten. Den ersätter de gamla välkända Strålskyddinstitutet och Statens Kärnkraftsinspektion som i över 30 år har utfört granskning och tillsyn av bland annat den svenska kärnkraften.
Regeringsens motivering till myndigheternas förändrade organisation är
- att få ett samlat grepp om kärnsäkerhet och strålskydd,
- att stärka tillsynen inom dessa områden,
- att effektivisera granskningen av effekthöjningar vid kärntekniska anläggningar och de ansökningar som industrin lämnar inför valet av slutförvar av använt kärnbränsle,
- att begränsa antalet myndigheter och därigenom nå samverkansfördelar.

Det kan rimligen inte finnas något att invända mot en rationalisering av myndighetsarbetet för att ge en minst lika hög säkerhetsnivå i den svenska kärnkraften till en lägre kostnad.

VfK/Bengt

Bombhotet var raklödder

För några veckor sedan meddelades det att en reaktor i Oskarshamn utsatts för bombhot av ett par montörer anställda hos en entreprenör i underhållsarbetet. En global, upphetsad journalistisk reaktion blev naturligtvis följden trots att ingenting egentligen hänt. De anklagade släpptes också mycket riktigt fria redan efter ett dygn.
När den tekniska undersökningen nu är klar visar det sig att den substans som löst ut sprängämneslarmet fanns på en burk raklödder - tala om västgötaklimax. Det inträffade har trots detta kostat OKG flera tiotals miljoner kronor i produktionsbortfall!
De nya uppgifterna har förekommit på några ställen i svenska massmedia - vi väntar emellertid, förmodligen förgäves på en internationell dementi i klass med den ursprungliga, nästan hysteriska publiciteten.

VfK/Bengt

Finsk kärnkraft intresserar Sverige

I Sverige följer man nu noga utvecklingen av kärnkraften i Finland. Särskilt intressant är planerna på att förlägga ett nytt kärnkraftverk i Simo i Lapplands län relativt nära Sverige. Den energikrävande industrin i Norrland har ju redan tidigare diskuterat olika lösningar för att säkra elförsörjning med liten miljöpåverkan och till acceptabelt pris.

De finska kärnkraftsplanerna väcker dock starka känslor i Sverige, både för och emot. Olycksrisk och urantransporter oroar miljöpartiet. Carl B Hamilton, som är ordförande för det svenska folkpartiets klimatkommission, anser däremot att det koldioxidfria alternativ kärnkraften innebär är lockande. Enligt Hamilton visar Finland att det är lönsamt att satsa på kärnkraft.

Tidigare har (Fp)-ledare Jan Björklund gjort ett klimat- och energiutspel: "För att klara klimatmålen och minska växthuseffekten måste Sverige kraftigt bygga ut sin koldioxidfria elproduktion. I detta syfte bör riksdagen tidigt under nästa mandatperiod häva nybyggnadsförbudet i kärntekniklagen. I ett första skede måste vi satsa på fyra nya kärnkraftsreaktorer. Därtill bör de tio nu existerande reaktorerna successivt ersättas med nya reaktorer."

VfK/Bengt

Toshiba ökar ut i USA

Japanska Toshiba, nuvarande ägare till det som en gång var ABB Atom, har startat ett nytt bolag i USA med uppgift att marknadsföra ABWR, en kokvattenreaktor som delvis har sina tekniska rötter i ABB Atoms banbrytande konstruktioner. Toshiba planerar att senare utöka bolagets uppgifter till att också omfatta hjälp med licensiering och teknisk support med konstruktion och upphandling av nya reaktorprojekt.

I USA har kraftbolagen aviserat planer på mer än 30 nya reaktorer de kommande åren. Toshiba säger att man tillsammans med dotterbolaget Westinghouse är beredd att möta denna efterfrågan med såväl ABWR som tryckvattenreaktorn AP-1000. Det nya bolaget kommer också att vara ett redskap för Toshiba och Westinghouse till utbyte av erfarenheter kring teknologi för drift och underhåll av redan driftsatta reaktorer.

VfK/Bengt

Läs mer om vår verksamhet på Västeråsare fär kärnkraft

Mera kärnkraft i Ryssland

Nya reaktorer planeras nu i Novgorodregionen inom ramen för Rysslands nationella plan för utbuggnad av kärnkraften fram till år 2020. Regionens guvernör, Valery Shantsev, understryker det stora behovet av ny kapacitet för elgenerering. Den lösning som föreslås är ett nytt kärnkraftverk kombinerat med ett gaseldat värmekraftverk.

Den första reaktorn beräknas vara i drift år 2016 och en andra år 2018. Totalt planeras anläggningen för fyra reaktorer. Totalt beräknas investeringarna i kärnkraftverket till 10 miljarder US dollar och omfattar fyra VVER-reaktorer på 1 150 MWe per styck.
  

Den nationella ryska planen för kärnkraft fram till år 2020 omfattar upp till 42 nya reaktorer av vilka två - en VVER-1000 och en RBMK-1000 (Kursk 5) - ska tas i drift före år 2010. Utbyggnadstakten förväntas ökas under åren 2011 till 2015 då tio nya reaktorer, varav en BN-800 bridreaktor år planerade att startas upp. Planerna för åren 2016 - 2020 omfattar 15 - 20 VVER-1200-reaktorer och sex nykonstruerade VBER-300 kokvattenreaktorer. Utöver detta planeras också ytterligare två flytande, mobila kraftverk.


VfK/Bengt


Grannens nya kärnkraftverk

TVO lämnade 25.4.2008 in principansökan om ett fjärde kärnkraftverk i Olkiluoto. Två är redan i drift och den tredje är under uppförandet i Olkiluoto. TVO anser att effekten skulle kunna vara 1000-1800 MW och att uppförandet kan börja 2012 och ta 6-8 år. Den inhemska andelen uppskattas till 35-45% av en investering på 3-4 miljarder euro.
I ansökan ingår uppgifter om fem olika reaktoralternativ; även AREVA är med. Som ett nytt alternativ är sydkoreanska KHNP.

Samtidigt förbereder Fortum ett nytt kärnkraftverk till Lovisa och Fennovoima ett nytt till en helt ny förläggningsplats.
I dag har Finland alltså fyra verk i drift, ett under uppförandet och tre till under förberedning.

VfK/Tapani

Olkiluoto IV får kritik

Olkiluoto IV får kritik

22.04.2008 Internytt. Finska Strålsäkerhetscentralen kritiserar Industrins Kraft för att man i miljökonsekvensbedömningen för ett fjärde kärnkraftverk i Olkiluoto inte har beaktat följderna av att havsytan kan stiga.

Enligt centralen måste en sådan utredning göras innan ett tillståndsbeslut kan fattas.

Industrins Kraft får också kritik för att man endast har redogjort för hur befolkningen ska skyddas vid svåra olyckor. Också planer för lindrigare olyckor bör göras, anser Strålsäkerhetscentralen.
VfK/Tapani

Kärnkraft är Billig, Säker och Gynnsam för klimatet

Följande artikel av miljökämpen Anders Allander publicerades i Västmanlands Läns Tidning (VLT) torsdagen 2008-04-17 :

Miljökämpe: Kärnkraften billig, säker och gynnsam för klimatet

Jag har med bestörtning läst Göran Bryntses debattartikel i VLT lördagen 2008-04-05 rubricerad Göran Bryntse: Kärnkraften dyr, livsfarlig och klimatförstörande och inser att jag som miljökämpe inte kan lämna den oemotsagd.

Några fakta:

Kostnaden SEK per MWh el för kärnkraft är c:a 265 jämfört med kol c:a 339, biobränslen 664 , vindkraft på land 570 etc. Siffror från ABB, Royal Academy of Engineering (2004), California energy commission, Vattenfall etc.

Antal döda per miljarder MWh el inom OECD för kärnkraft är 0 (i hela världen är denna siffra 1), för kol 17 (40), för olja 46 (46), vattenkraft 0 (103). Detta enligt Paul Scherrer Institute i Schweitz.

Utsläpp av växthusgaser kilo koldioxid per MWh el är för kärnkraft 9, för brunkol 1 356, för oja 943, för vattenkraft 4, för biobränslen med återväxt 90, biobränslen utan återväxt 1 690 samt för vindkraft 4. Siffrorna är genomsnitt taget från bl.a. ABB, World Nuclear Association, Vattenfall, LCA by Anders Allander.

Med andra ord : Kärnkraften är billig, säker samt gynnsam för klimatet.


I artikeln refereras till en kärnkraftingenjör Storm van Leeuwen som skrivit en avhandling. Denna avhandling kullkastas totalt enligt www.world-nuclear.org/info/inf11.html.


Som en avslutning redovisar jag del av mitt remiss-svar till Naturvårdsverket om Finlands planer på att bygga ett nytt kärnkraftverk.

"Jag kan se att Finland gör en mycket progressiv och effektiv satsning för att bidra till sänkning av utsläpp av växthusgaser.
När ska ett land som Sverige följa efter?
Bra Finland!
Lägg kraftverket gärna i Simo eller i Pyhäjoki så att det är kort avstånd till Sverige, så att även vi här i Sverige på ett enkelt sätt via kabel kan få ta del av era positiva satsningar!"

Civilingenjör

Anders Allander

Miljökämpe, författare av miljölitteratur, konstnär och en del ytterligare

Medlem av Västeråsare för Kärnkraft VFK

Tidigare inlägg
RSS 2.0