Kärnkraft i Litauen

Uppförande av en ny kärnreaktor i Visaginas har nu med bred marginal (66 % för, 11 % emot) godkänts av Litauens parlament. Samtidigt godkändes ett koncessionsavtal med den japanska leverantören Hitachi. EU-kommissionen har också deklarerat en positiv inställning till projektet.

Källa: FORATOM e-bulletin, maj 2012

VfK/Bengt

Reaktorer på bättringsvägen

I pressmeddelande från Strålsäkerhetsmyndigheten kan vi nu läsa följande:

2011 har varit ett driftmässigt lugnt år vid Forsmarks Kraftgrupp AB:s tre kärnkraftsreaktorer, och strålsäkerheten har inte utmanats. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin samlade strålsäkerhetsvärdering för Forsmark 2011.

Strålsäkerhetsmyndigheten har också granskat Ringhals AB:s redovisning av sitt åtgärdsprogram för att förbättra säkerheten. Myndighetens bedömning är att Ringhals AB har utvecklats i positiv riktning. Den särskilda tillsynen kvarstår dock.

Låt oss nu hoppas att denna trend blir bestående!

VfK/Bengt

Första AP1000 i USA

Amerikanska NRC har godkänt en kombinerad konstruktions- och driftlicens (COL) för Southern Corp. för byggnation av två Westinghouse AP1000-reaktorer vid anläggningen Vogtle i staten Georgia. Dessa licenser är de första för nya reaktorer i USA på 34 år!

Vogtle 3 och 4 blir de första AP1000, som byggs i USA. När de väl är under byggnad blir de den femte respektive sjätte reaktorn av denna sort under konstruktion globalt, tillsammans med fyra andra i Kina. Inte långt efter är Scana Corp, dotterbolag i South Carolina Electric & Gas, som väntar på NRC-godkännande inom kort för att bygga två Westinghousereaktorer vid V.C. Summer-anläggningen i Jenkensville, South Carolina.

Källa: WestNytt Nr 1:2012.

VfK/Bengt


Olkiluoto 4 - Finlands sjunde

TVO har nu begärt offerter för sin fjärde reaktor från följande fem reaktorbolag till början av 2013:

AREVA                                        EPR

GE Hitachi                                    ESBWR

Korea Hydro&Nuclear                    APR 1400

Mitsubishi                                    APWR

Toshiba                                       ABWR


Därmed får vi dubbla chanser att få i alla fall delar av BWR 90+ tillbaks till Europa. Någonting som vi förlorade för tjugo år sedan, egentligen på grund av vår egen politiska arrogans. Blir det Toshiba till Fennovoima och/eller TVO kommer det att bli många finska euro till Västerås.

VfK/Tapani


Forsmark 1 och 2 kan drivas säkert

Minst var tionde år ska kärnkraftverken göra en helhetsbedömning av sina reaktorer ur ett strålsäkerhetsperspektiv. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar sedan kärnkraftverkens bedömningar.

Nu har Strålsäkerhetsmyndigheten granskat den bedömning som Forsmark kraftgrupp AB gjort för Forsmark 1 och 2. Granskningen visar att Forsmarks Kraftgrupp AB  har förutsättningar att driva anläggningarna vidare på ett säkert sätt under de 10 kommande åren förutsatt att företaget åtgärdar de förbättringsbehov som såväl bolaget som Strålsäkerhetsmyndighet har identifierat i sina respektive bedömningar.

Myndigheten bedömer också att Forsmark har gjort en bra redovisning och genomgång av den kravbild som gäller och hur kraven uppfylls. Men granskningen visar också på brister. Till exempel bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att kraven på analyser av det fysiska skyddet, det vill säga hur väl reaktorerna står emot angrepp, inte är helt uppfyllda. I likhet med landets övriga kärnkraftverk uppfyller Forsmark inte heller fullt ut de krav på säkerhetsmoderniseringar som ställs i myndighetens föreskrifter om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer. Moderniseringarna genomförs istället enligt en övergångsplan som ska vara genomförd år 2013. Planen är godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

VfK/Bengt


Rosatom Overseas

För några år sedan ville Siemens bryta sig ut från samarbetet med AREVA på grund av ömsesidiga problem och börja samarbeta med ryska Rosatom i stället.  Det lär ha varit en hel del byråkratiska problem. Sedan kom Fukushima och Tysklands 'Nein till kärnkraft'.

Finska kärnsäkerhetsmyndighetens generaldirektör Jukka Laaksonen gick  i  pension nu vid månadsskiftet och började i stället arbeta för rysk kärnkraft  internationellt. Han utnämndes till VVD för det statliga ryska kärnkraftbolaget Rosatom Overseas som är grundat för att lobba för rysk kärnkraftteknologi internationellt. Rosatom Overseas tillhör det ryska statliga bolaget Rosatom. Ryssland vill kraftigt öka sin export av kärnkraft och kärnkraftteknologi.

Jukka Laaksonen kommer att vara ansvarig för teknik samt nationell och internationell säkerhet för utländska projekt. De första projekten lär finnas i Baltikum, Tjeckien och Polen.

Uppenbarligen var Jukka Laaksones anställning en Lottovinst för Rosatom, som haft trovärdighetsproblem.

Undrar hur Toshiba och AREVA kommer att reagera på detta?

VfK/Tapani 


Nya steg i Finland


Olkiluoto 4


TVO har idag beslutat att starta förberedelserna för OL 4. Alla nuvarande aktieägare (
EPV Energia, Fortum, Karhu Voima, Kemira, Mankala  och Pohjolan Voima) har bundit sig att finansiera denna fas. Förberedelserna uppskattas kosta högst 300 milj euro.

Enligt statsrådets principbeslut ska bygglov sökas senast 2015. Enligt TVO ska OL4 vara i drift redan 2020. Drifttiden uppskattas till 60 år.

Följande anläggningstyper kan bli aktuella:


ABWR,       Toshiba       1600 MWe

ESBWR GE Hitachi        1600 MWe

APR 1400   Korea Hydro & Nuclear Power 1400 MWe

APWR        Mitsubishi    1700 MWe

EPR           Areva          1700 MWe


Enligt Westinghouse kan det bli mycket arbete i Västerås om Toshiba får beställningen; bl a ett 10-års servicekontrakt!

Vi får väl se om japanska eller koreanska ska bli ett nytt språk i Olkiluoto.


VfK/Tapani






Finland 6

Det finska kraftbolaget Fennovoima har nu bestämt platsen för Finlands sjätte kärnreaktor. Det blir Pyhäjoki norr om Vaasa som får bolgets första kärnkraftverk i stället för Simo utanför Torneå.
Motiveringen för platsvalet är bl a mindre risk för jordbävningar samt lägre kostnader.

VfK/Tapani


Bättre kärnkraft i Finland?

Ända sedan start har den finska kärnkraften varje år visat bättre tillgänglighet än den svenska. Vid ett seminarium nyligen lades korten på bordet.

I Finland har ingenjörerna och inte ekonomerna fått bestämma. Det har bland annat inneburit att man i Finland behållit ett stort, strategiskt reservdelslager för att snabbt kunna byta ut delar som fungerar mindre bra. I stället för att göra reparationer under tidspress har man snabbt kunnat byta ut hela komponenter. De utbytta komponenterna renoveras och läggs i lager för att finnas i beredskap.

I Finland har man också satsat på egen personal för att kunna ha full kontroll vid revisionerna, ändringarna och effekthöjningarna – och god beredskap för oförutsedda händelser. Under det stora moderniseringsarbetet vid TVO mellan 1990 och 1995 gjorde man en medveten satsning på nytt, yngre folk som placerades in i modernisteringsarbetet för att sedan komma ut som veteraner.

Det är kanske dags för den svenska kärnkraftsindustrin att ta lärdom av "lillebror", som dessutom ser ut att växa ikapp vad gäller installerad effekt.

VfK/Bengt

Olika syn på kärnkraften

Saudiarabien planerar att satsa motsvarande över 100 miljarder US dollars på att bygga 16 nya kärnreaktorer fram till år 2030, enligt en rapport i tidningen Arab News.

De två första reaktorerna räknar man med att kunna ta i bruk om tio år. Kungadömet har som mål att en femtedel av landets energibehov långsiktigt ska täckas med kärnkraft. Landets energikonsumtion väntas öka med 7-8 procent per år under de kommande tio åren.

Saudiarabiens grannland Förenade Arabemiraten undertecknade 2009 ett avtal med ett sydkoreanskt bolag om uppfötande av fyra kärnkraftverk.

Beskedet från Saudiarabien kommer samtidigt som den gröninfluerade regeringen i Tyskland beslutat att återgå till den gamla socialdemokratiska planen om tvångsavveckling av samtliga landets reaktorer. Det är uppseendeväckande att ett av Europas mest fossilbränsleberoende länder väljer denna väg samtidigt som världens oljerikaste land går åt rakt motsatt håll.

VfK/Bengt


Kärnkraften överlever även Fukushima

Tidigare IAEA-chefen Hans Blix gjorde nyligen ett uttalande om kärnkraftens framtid efter olyckan i Fukushima. Han betraktar händelsen som "ett gupp i vägen" och ser ingen avgörande ändring av riktningen för kärnkraftens utveckling. "Om man talar med regeringar, som är de som fattar de avgörande besluten, så är det ingen tvekan om att en stor majoritet kommer att stå kvar vid sina fastlagda planer".

På samma sätt som efter haverierna i Three Mile Island och Tjernobyl, kommer ett fortsatt arbete med säkerhetsfrågor att göra framtidens kärnreaktorer allt säkrare. Tredje generationens reaktorer som nu byggs är i olika avseenden mindre känsliga för såväl inre som yttre störningar och de Gen IV-reaktorer som utvecklas för framtiden inriktas på ett oberoende av aktiva insatser, såväl manuella som maskinella, för sin kylning. På samma sätt som inom andra tekniska områden krävs utveckling för att nå allt bättre standard.

Det förtjänar att påpekas att reaktorerna i Fukushima konstruerades för 50 år sedan och hade tekniska begränsningar för en uppgradering till den kravnivå som gäller för de reaktorer som byggs idag.

VfK/Bengt 


Beslut i panik?

I ljuset av haveriet i Fukushima efter jordbävning och tsunami, förbereder nu EU-kommissionen ett "stresstest" att applicera på samtliga kärnreaktorer inom EU. Förutom uppföljning säkerhetssystemens status, föreslås även verifiering av tålighet mot just jordbävning och tsunami. Självklart ska alla riskmoment granskas, analyseras och vid behov åtgärdas, men rimligen bör riskens båda komponenter, sannolikhet och konsekvens, behandlas på ett realistiskt sätt.

Reaktionen i Tyskland, med inriktning på att åter tidigarelägga avvecklingen av landets reaktorer, kan leda till en upprepning av falisemanget i Barsebäck, men i femtondubbel skala. Ersättning av de 20 000 MWe som tysk kärnkraft idag kan leverera är inte möjlig utan ökad användning av fossila bränslen. Därmed står också avvecklingen i strid med EUs 20-20-20-mål för klimatpolitiken.

Förutom dessa dilemman innebär en stängning i förtid en enorm kapitalförstöring och beräkningar visar att vid stängning av samtliga reaktorer inom tio år skulle ett ekonomiskt bortfall på storleksordningen 70 mrd euro behöva bokföras.

I motsats till Tyskland har Frankrike inga planer på att ändra kurs och den franske presidenten har uttalat att Frankrike inte kommer att minska exporten av ren el från kärnkraft.

VfK/Bengt

Är kärnkraften tillräckligt säker?

Rubrikens fråga ställdes av FNs generalsekreterare Ban Ki-moon vid en konferens i Kiev inför 25-årsdagen av olyckan i Tjernobyl. Reportage från konferensen finns under länken http://www.google.com/hostednews/ap/article/ALeqM5j2lvtSUh00bV9CZ-ykhAYce5xUsw?docId=7b1b0ae37b2c4019ab2994530e6e0a62

Frågan är betydligt mera komplex än vad den ser ut att vara. Vad som är 'tillräckligt säkert' och vem som ska avgöra detta är i första hand en social och filosofisk fråga och kan ha ett stort spektrum av olika svar. Ur ett cost-benefit-perspektiv bör svaret bli att säkerheten är tillräcklig så länge som olägenheten av annan energiproduktion av motsvarande kvantitet överskrider den som kärnkraften orsakar.

Ur ett ekonomiskt perspektiv kan vi konstatera att världen passerat 'the point of no return' när kärnkraften idag svarar för en sjättedel av den globala elförsörjningen. Med för handen varande planer på utbyggnad av nya kärnreaktorer beräknas kärnkraften hålla minst denna andel under överskådlig tid.

Mot denna bakgrund är det motiverat att såväl regeringar som förträdare för industrin tar till sig de uttalande som Ban Ki-moon och även IAEA-chefen Yukiya Amano gjorde vid konferensen. Kärnkraften är idag en etablerad del av världssamhället och måste liksom all annan verksamhet kunna uppfattas av samhällets medlemmar som en naturlig del av tillvaron.

VfK/Bengt

Fukushima

Sett mot gårdagens läge i Fukushima kan följande sammanställning göras över vad som hittills inträffat:

Reaktor 1: Skadad reaktorhärd och skador på reaktorbyggnaden efter explosion den 13 mars. Kraftigt radioaktivt vatten upptäckt inne i reaktortanken.
Reaktor 2: Skadad reaktorhärd och skador på reaktorbyggnaden efter explosion den 15 mars. Kraftigt radioaktivt vatten upptäckt inne i reaktortanken och i en tunnel kopplad till reaktorn.
Reaktor 3: Skadad reaktorhärd och skador på reaktorbyggnaden efter explosion den 14 mars. Frigjort plutonium upptäckt. Bassängen för använt kärnbränsle delvis återfylld med vatten efter att vattennivån varit farligt låg. Kraftigt radioaktivt vatten upptäckt inne i reaktortanken.
Reaktor 4: Stängdes av vid jordskalvet. Skadad av en explosion i bassängen den 15 mars och en brand dagen efter. Vattennivåer delvis normaliserade efter att ha varit farligt låga.
Reaktor 5 och 6: Stängdes av säkert vid jordskalvet. Temperaturen i bassängerna har sjunkit efter att ha varit klart högre än normalt.

Generellt kan sägas att man hittills klarat situationen utan några utsläpp med långsiktig inverkan på omgivningen.

Källa: BBC.

VfK/Bengt

Svensk avfallshantering

Historien om hur vi i Sverige arbetar för att ta om hand kärnkraftens restprodukter kan sammanfattas med att

1976 startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet KBS som skulle mynna ut i en säker metod för slutförvaring av använt kärnbränsle.
1982 köptes det specialbyggda transportföretaget m/s Sigyn in för att transportera kärnavfall från kärnkraftverken Oskarshamn för mellanlagring och kortlivat radioaktivt avfall för slutförvaring till en bergrumsanläggning i Forsmark.
1983 kommer den tredje rapporten i KBS-projektet och det blir den som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Metoden kommer att få namnet KBS-3.
1985 invigs mellanlagringsanläggningen Clab i Oskarshamn - stora bassänger som ska kyla det använda kärnbränslet i 30 år innan det kan slutförvaras.
1988 invigs slutförvararet av kortlivat radioaktivt driftavfall från olika anläggningar, bland annat sjukhus, i Forsmark.
1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.
1995 invigs Äspölaboratoriet intill Oskarshamns kärnkraftverk. Äspölaboratoriet är en forskningsanläggning djupt nere i berget för forskning om så kallad geologisk slutförvaring, alltså KBS-3-metoden.
1998 invigs kapsellaboratoriet i Oskarshamn för forskning om vilken typ av inkapsling som man ska göra av bränslet inför slutförvaret.
2002 startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slutförvar på den egna bakgården.
2006 ansöker SKB om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till mellanlagret Clab i Oskarshamn.
2007 avslutas platsundersökningarna och analysarbetet tar vid.
2009 är analyserna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.
2010 kommer ansökningar om slutförvarsanläggningen att lämnas in till strålsäkerhetsmyndigheten SSM samt ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för mellanlagret, inkapslingsanläggningen och slutförvaret.
2013/2014: Regeringen fattar beslut.
2015-2022: Bygget av kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av slutförvaret för lågaktivt avfall.
2023-2070: Slutförvaret fylls upp av använt kärnbränsle som legat och svalnat i 30 år i bassänger på mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Källa: SKB

Vfk/Bengt


Olyckan i Fukushima

Följden av de skador som tsunamin tillfogat reaktorerna i Fukushima har utvecklas till härdhaverier som för stunden klassats till svårighetsgraden INES 5. Innebörden av detta är att påverkan på anläggningens omgivning p g a utsläpp att radioaktivt material ej kan försummas.

De senaste rapporterna anger att man har klarat, eller håller på att klara reaktorhärdarnas kylning med hjälp av havsvatten. Det har heller ännu ej rapporterats om någon skada på reaktorinneslutning och att hittills gjorda utsläpp skett vid dumpning av ånga för att hålla nere trycket i reaktortankarna.

Det är fortfarande inte möjligt att helt betrakta situationen som 'stabil' i de drabbade reaktorerna, men om inget oförutsett inträffar torde möjligheterna att etablera en långsiktigt säker kylning genom inpumpning av havsvatten vara inom räckhåll.

Ekonomiskt är det för kraftbolaget TEPCO svårt bakslag, även om reaktorerna uppnått en drifttid på omkring 40 år, då ingen av dem blir möjliga att använda efter det som inträffat.

VfK/Bengt

Olycka i Fukushima 1

En explosion har rapporterats vid kärnkraftverket Fukushima 1, i Daiichi, efter det att anlägningen översvämmats vid gårdagens tsunami, rapporterar den japanska tv-kanalen NHK enligt BBC. Tv-bilder visar rök som stiger från kraftverket. Ett antal arbetare har blivit skadade, rapporterar Tokyo Electric Power Company som underhåller kraftverket.
Japanska myndigheter har uppgett för tv-kanalen att evakueringen av människor i området började vid tio-tiden i förmiddags, japansk tid, där är det nu sen eftermiddag. Runt 85 000 personer bor inom tio kilometers håll från anläggningen. Den japanska strålsäkerhetsmyndigheten säger att det inte är troligt att reaktorn skadats allvarligt.
Kraftbolaget Tepco som äger Fukushimaverket har kunnat klarlägga att reaktorinneslutningen inte skadats. Halterna av radioaktivitet ska också ha sjunkit, inte stigit, efter explosionen. Man räknar med att kunna använda havsvatten till att kyla reaktorn till ett säkert läge.

Källa:SvD

Vfk/Bengt

Kärnkraften expanderar i Europa

Hollands ekonomiminister har i ett brev till parlamentet tillstyrkt att ny kärnkraft kan börja byggas med start år 2015. Två företag Delta NV och Energy Resources Holding BV, som anmält intresse, kommer att beviljas licens för en ny reaktor, som då kan börja kommersiell drift 2019/20. Idag har Holland endast en reaktor, Borssele, i drift, som svarar för fyra procent av landets elproduktion. Landets regering har beslutat förlänga drifttillståndet för denna enda reaktor till år 2033.

Samtidigt har det spanska parlamentet ratificerat ett förslag att förlänga drifttiden för Spaniens åtta reaktorer till mer än 40 år, vilket varit tidigare gräns. Spaniens reaktorer svarar för omkring 20 procent av landets elförsörjning.

VfK/Bengt

Reaktorprojekt startar i Turkiet

Enligt meddelande från ryska AtomEnergoProjekt, som utsetts till leverantör av Turkiets första kärnkraftverk, kommer site-arbetet att inledas denna månad. Ett team av geologer och ingejörer är redan på plats. Förarbetet vid anläggningsplatsen Akkuyu, som blir underlag för detaljkonstruktionen av anläggningen, beräknas vara klart i mitten av 2012

Enligt ett avtal på regeringsnivå kommer kraftverket att byggas, ägas och drivas av Ryssland. Avtalet omfattar uppförande av fyra reaktorer av typ VVER med vardera en effekt på 1 200 MWe. Det statliga ryska bolaget Rosatom kommer att bilda ett separat dotterbolag för projektet, med inledningsvis 100 procent ägande varav 49 procent senare kan säljas till turkiska investerare.

Det turkiska elbolaget TETAS har ställt garantier för avsättning av anläggningens elproduktion, till 70 procent för de två första reaktorerna och 30 procent för de två sista till ett pris av 12,35 US cents per kWh, under de första 15 åren av kommersiell drift av anläggningen. Reaktorerna är planerade att sättas i drift under perioden 2018 - 21.

VfK/Bengt


Ryssland - en kärnkraftsupermakt?

Ryssland har på senare år drivit en allt större expansion av kärnkraften både inom landet och internationellt. Svenska FOI har i en rapport (Russia´s Nuclear Energy Expansion) försökt besvara en rad frågor kring detta.

Studien visar att kärnkraft kommer att spela en allt större roll i den ryska energiförsörjningen, men gas och kol kommer fortfarande vara de viktigaste bränslena i el-genereringen fram till 2030. Kärnkraften är speciellt viktig för elförsörjningen i Europeiska Ryssland och för att man ska kunna frigöra mer gas för export. Ett 20-tal nya reaktorer är under byggnad eller planeras fram till 2030.

Rysslands exporterar kärnkraftverk till bl a Indien, Iran, Kina och Turkiet där man varit framgångsrik i att få kontrakt i konkurrens med västliga tillverkare. Ett tiotal kärnkraftverk är kontrakterade och Ryssland förhandlar 2010 om ytterligare lika många.

Ryssland försörjer alla de kärnkraftverk man har byggt utomlands med bränsle och tar även tillbaka det använda kärnbränslet för förvaring och återvinning. Anrikningsteknologi och anrikningsanläggningar, kan användas i militärt syfte, och genom att erbjuda färdigt kärnbränsle och återvinning minskar Ryssland spridningsriskerna.

Ryssland har ansenliga urantillgångar i form av naturligt uran, stora lager av låganrikat och höganrikat uran och exporterar kärnbränsle över hela världen. Ryssland har också visat stort intresse för att köpa urangruvor och uran utomlands.

Kärnkraftsindustrin har en hel del kapacitetsproblem, vilket kommer att orsaka förseningar, men det är sannolikt att dessa problem kommer att lösas under det närmaste decenniet.

VfK/Bengt

Källa: Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI


Tidigare inlägg
RSS 2.0