vfk1997

Olkiluoto 4

TVO har idag beslutat att starta förberedelserna för OL 4. Alla nuvarande aktieägare (EPV Energia, Fortum, Karhu Voima, Kemira, Mankala  och Pohjolan Voima) har bundit sig att finansiera denna fas. Förberedelserna uppskattas kosta högst 300 milj euro.

Enligt statsrådets principbeslut ska bygglov sökas senast 2015. Enligt TVO ska OL4 vara i drift redan 2020. Drifttiden uppskattas till 60 år.

Följande anläggningstyper kan bli aktuella:

ABWR,       Toshiba       1600 MWe

ESBWR GE Hitachi        1600 MWe

APR 1400   Korea Hydro & Nuclear Power 1400 MWe

APWR        Mitsubishi    1700 MWe

EPR           Areva          1700 MWe

Enligt Westinghouse kan det bli mycket arbete i Västerås om Toshiba får beställningen; bl a ett 10-års servicekontrakt!

Vi får väl se om japanska eller koreanska ska bli ett nytt språk i Olkiluoto.

VfK/Tapani

VfK/Tapani

Saudiarabien planerar att satsa motsvarande över 100 miljarder US dollars på att bygga 16 nya kärnreaktorer fram till år 2030, enligt en rapport i tidningen Arab News.

De två första reaktorerna räknar man med att kunna ta i bruk om tio år. Kungadömet har som mål att en femtedel av landets energibehov långsiktigt ska täckas med kärnkraft. Landets energikonsumtion väntas öka med 7-8 procent per år under de kommande tio åren.

Saudiarabiens grannland Förenade Arabemiraten undertecknade 2009 ett avtal med ett sydkoreanskt bolag om uppfötande av fyra kärnkraftverk.

Beskedet från Saudiarabien kommer samtidigt som den gröninfluerade regeringen i Tyskland beslutat att återgå till den gamla socialdemokratiska planen om tvångsavveckling av samtliga landets reaktorer. Det är uppseendeväckande att ett av Europas mest fossilbränsleberoende länder väljer denna väg samtidigt som världens oljerikaste land går åt rakt motsatt håll.

VfK/Bengt

På samma sätt som efter haverierna i Three Mile Island och Tjernobyl, kommer ett fortsatt arbete med säkerhetsfrågor att göra framtidens kärnreaktorer allt säkrare. Tredje generationens reaktorer som nu byggs är i olika avseenden mindre känsliga för såväl inre som yttre störningar och de Gen IV-reaktorer som utvecklas för framtiden inriktas på ett oberoende av aktiva insatser, såväl manuella som maskinella, för sin kylning. På samma sätt som inom andra tekniska områden krävs utveckling för att nå allt bättre standard.

Det förtjänar att påpekas att reaktorerna i Fukushima konstruerades för 50 år sedan och hade tekniska begränsningar för en uppgradering till den kravnivå som gäller för de reaktorer som byggs idag.

VfK/Bengt 

1976 startade de svenska kärnkraftsföretagen sitt forskningsprojekt Kärnbränslesäkerhet KBS som skulle mynna ut i en säker metod för slutförvaring av använt kärnbränsle.
1982 köptes det specialbyggda transportföretaget m/s Sigyn in för att transportera kärnavfall från kärnkraftverken Oskarshamn för mellanlagring och kortlivat radioaktivt avfall för slutförvaring till en bergrumsanläggning i Forsmark.
1983 kommer den tredje rapporten i KBS-projektet och det blir den som lägger grunden för det fortsatta arbetet. Metoden kommer att få namnet KBS-3.
1985 invigs mellanlagringsanläggningen Clab i Oskarshamn - stora bassänger som ska kyla det använda kärnbränslet i 30 år innan det kan slutförvaras.
1988 invigs slutförvararet av kortlivat radioaktivt driftavfall från olika anläggningar, bland annat sjukhus, i Forsmark.
1992 inleds förstudier för slutförvar i åtta kommuner. Den första kommunen var Storuman.
1995 invigs Äspölaboratoriet intill Oskarshamns kärnkraftverk. Äspölaboratoriet är en forskningsanläggning djupt nere i berget för forskning om så kallad geologisk slutförvaring, alltså KBS-3-metoden.
1998 invigs kapsellaboratoriet i Oskarshamn för forskning om vilken typ av inkapsling som man ska göra av bränslet inför slutförvaret.
2002 startar platsundersökningarna på allvar i Forsmark och Oskarshamn, de enda två ställen där medborgaropinionen varit positiv till ett slutförvar på den egna bakgården.
2006 ansöker SKB om tillstånd att få bygga en inkapslingsanläggning i anslutning till mellanlagret Clab i Oskarshamn.
2007 avslutas platsundersökningarna och analysarbetet tar vid.
2009 är analyserna avslutade och den 3 juni väljer SKB:s styrelse Forsmark som bästa platsen för slutförvaret.
2010 kommer ansökningar om slutförvarsanläggningen att lämnas in till strålsäkerhetsmyndigheten SSM samt ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för mellanlagret, inkapslingsanläggningen och slutförvaret.
2013/2014: Regeringen fattar beslut.
2015-2022: Bygget av kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av slutförvaret för lågaktivt avfall.
2023-2070: Slutförvaret fylls upp av använt kärnbränsle som legat och svalnat i 30 år i bassänger på mellanlagret Clab i Oskarshamn.

Källa: SKB

Vfk/Bengt