Gigantisk omställning

I en rapport från International Energy Agency (IAE) beskrivs de gigantiska insatser som krävs för att globalt halvera utsläppen av växthusgaser fram till år 2050. Världen behöver investera 45 000 miljarder US dollar i ny energiproduktion de närmaste årtiondena. Samtidigt med en kraftigt ökad utbyggnad av vindkraft krävs 1 400 nya kärnreaktorer. Rapporten beskrivs som en vision av en "energirevolution" för att reducera beroendet av fossila bränslen och ändå klara en erforderlig ekonomisk tillväxt.

IAEs direktör, Nobuo Tanaka, anser att denna formidabla utmaning kräver omedelbara politiska åtgärder och en teknisk omställning av hittills oanad omfattning.

G8-gruppens och Rysslands energiministrar har ställt sig bakom 50 procent-målet och sagt att detta ska officiellt fastställas vid G8-mötet i juli.

Scenariet kräver en ökad utveckling av så kallad återföring och lagring av koldioxid under åren 2010 - 2050 och det beräknas att 35 koleldade och 20 gaseldade kraftverk måste utrustas med detta varje år. Därtill behövs globalt 32 nya kärnreaktorer och 17 000 vindkraftverk årligen. Vidare finns behov av en kraftig effektivisering av transportsektorns avvändning av fossila bränslen. Åtgärder som förväntas minska oljeanvändningen till 27 procent av förbrukningen år 2005.

Om man misslyckas med omställningen betyder det, enligt IEAs talesman, att en fördubblad oljeanvändning kan leda till en 130-procentig ökning av koldioxidutsläppen till år 2050 och den utvecklingen är definitivt inte hållbar.

VfK/Bengt


Seminarium om Sveriges energiförsörjning

Den 15 april gick ett energiseminarium av stapeln i Tekniska Föreningens i Västerås regi, där bland andra två nationella namn återfanns som inledare, Bo Normark VD för Power Circle IVA Och Bo Källstrand VD för Svensk Energi. Seminariet var så välbesökt att vi fick byta hörsal. Här är några axplock ur presentationer och diskussioner:

- Bo K: All styrning av teknisk utveckling måste ske politiskt. Marknaden gör inga begränsningar.

- Bo N: Energikonsumtionen har varit ungefär oförändrad 1970-2008 medan CO2-utsläppen har ungefär halverats. 
- Bo K: Oljan kommer aldrig att sina. Den blir bara dyrare, och vartefter blir den ointressant för energigenerering. Först stationär, men sedan även mobilt. Var medveten och gör framförhållning, men låt marknaden ha sin gång.

- Kärnkraft: Det konstaterades, att kapaciteten ständigt har höjts. Urantillgången är redan nu så stor, att vi inte ser någon praktisk skillnad mellan förnybar och den klimatneutrala kärnkraften vis avi råenergiförsörjningen oavsett global utbyggnadstakt.

- Vindkraft: Det konstaterades, att vindkraften är helt beroende av subventioner. Utan dessa skulle den konkurreras ut. Den behöver ett mycket starkt transmissionsnät eftersom den individuella snurran i snitt levereras märkeffekt 20 % av tiden. 80% av tiden är den beroende av uppbackning. Hänsyn till denna kostnad syns sällan i jämförande kalkyler.

- Värdet av ständig forskning på dessa områden kan inte nog poängteras. Utnyttjningsgraden av uranbränslet är i dag 0,6%. Med Spallator skulle denna öka till 3%, med Brid-reaktor till kanske 80%.
Bilens drivning är nu inne i en intensiv utveckling via elhybrider mot att bli bensinfri. Från dagens utvecklingsläge kommer detta att vara den största faktorn i reduktionen av svenskt CO2-utsläpp.
För koleldningsnationer såsom Tyskland och Storbritannien kan stängning av kolkraftverk vara en lika stor faktor.

- Under seminariet presenterade jag en lista på frågeställningar att formulera svar på och lösningar till. Detta kan berika vår miljödebatt. (se neden). Vi bör uttrycka vår ambition, att sträva efter att politiska planer skall baseras på tekniska fakta.

- Under en lång tid har skattebidrag getts till understöd av generering, som upplevts som grund för vår utveckling till ett miljövänligt samhälle. Sanningen är, att elgenereringen under tre årtionden till dominerande del täckts med stor framgång av vattenkraft och kärnkraft. Oljans betydelse var liten förr, men är nu i stort sett fullständigt utbytt mot bio- och vind-, men omfördelningen motiverar inte tillnärmelsevis de skattemedel, som lagts ner. Om i stället ingen subvention hade skett skulle skillnaden varit väldigt marginell. Den framtida politiken borde vara, att stödja preciserade utvecklingsprojekt inom hela miljöområdet, men inte ge investeringsstöd. Detta så länge man bedömer att marknadsutvecklingen är rimlig stående på egna ben.

Min uppfattning om energidebattens mytologi:

Varför påverkar inte 25 års drifterfarehet linje 3?
Värmeväxlare motverkar globala uppvärmningen!
Vindkraften är värdelös för energiförsöjning (20,1%)!
Glaciärsmältning höjer havsnivån. Detta är sötvatten. Måste tas tillvara!
Vem vill bränna mat och råvaror i stället för uran?

VfK/Hans


Brittish Energy till salu

Enligt uppgift i brittiska medier överväger statliga Vattenfall att lägga bud på övertagande av Brittish Energy. Ett sådant ägande skulle föra Vattenfall till centrum av Storbrittaniens framtida kärnkraftproduktion. Enligt bedömningar på finansmarknaden kan priset ligga kring 11 miljarder pund (ca 125 miljarder kronor) och intresset från den europeiska kraftindustrin är stort. Bland andra tyska RWE och franska EDF hör till dem som räknar på ett eventuellt övertagande.
Vattenfall är idag Europas femte största elproducent med över 32 000 anställda och har redan verksamhet i Danmark, Finland, Tyskland och Polen förutom hemlandet Sverige.

VfK/Bengt


Vinklat om vindkraft

I nr 1-08 av kundtidningen nonstop beskriver Mälarenergi AB sina satsningar för en bättre miljö och minskad klimatpåverkan. Ambitionen är säkert vällovlig, men en dämpning av den optimistiska synen på vindkraften skulle öka trovärdigheten rejält.
Visserligen räknar man endast med en årsproduktion av 5 000 MWh från 3 MW installerad vindkraft, maskerat till elbehov i 250 eluppvärmda villor. Med det döljer man också vindkraftens usla tillgänglighet.
Det framhålles vidare att "ett vindkraftverk lämnar inga spår efter sig när man plockar ner det efter livstiden på 20 - 25 år, att jämföra med exempelvis ett kärnkraftverk". Man behöver heller inte bekymra sig över "farligt kärnbränsleavfall som ska förvaras".
I en faktaruta anges senaste årets produktion till 1,4 TWh (0,7 % av landets totala elproduktion), att regeringens mål är 10 TWh år 2015 och att Energimyndigheten (STEM) förslagit ett mål på 30 TWH år 2020.

Vad man inte säger är att STEMs mål skulle kräva en 20-dubbling av nuvarande vidnkraft eller ca 15 000 turbiner med total effekt av lika många MW. Denna installation skulle med dagens priser dra en investering av ca 225 000 miljoner kronor. För dessa pengar skulle vi istället kunna bygga 10 000 MW kärnkraft med en årlig produktion av ca 70 TWh.

Med tanke på kundtidningens text borde den vidhängande faktarutan kompletteras med:

- ett vindkraftverk har en kapacitetsfaktor mindre än 25 %, dvs det motsvarar produktion vid full effekt under högst 25 % av årets timmar. Resterande tid måste el från andra källor, såsom vattenkraft och kärnkraft, utnyttjas

- vindkraft är dyr el, mycket dyrare än vattenkraft och kärnkraft

- och om kärnkraftavfallet borde det stå att den planerade svenska förvaringen kan studeras närmare av var och en vid besök på SKBs anläggning nära Oskarshamn. Res dit och se!

VfK/Bengt

Plats för oändlig insats mot Global Uppvärmning

Många av de upprop, som svenska miljöorganisationer uppmanar svensken till har väldigt liten inverkan på den globala utvecklingen. Motivet blir då, att svensken skall visa vägen. Det verkliga skälet är oftast, att man vill att svensken inte skall glömma den organisation, som står bakom appellen. Exempel är enskilda vindkraftföreningar och många av de etanolverk, som skall framställa drivmedelstillsatser.


För den som vill medverka till bromsningen av den globala uppvärmningen med konkreta bidrag genom planering på familjeplanet kommer här ett ganska oslagbart recept. Det gäller stugvärmen.


Man har gett en större arkitektfirma uppdraget att åter igen ta fram ett klimatneutralt familjebostadshus. Detta kommer alltså att bli högisolerat och man skall denna gång ha bemästrat problemen med att den ytterst begränsade vädringen orsakar odling av mögel och fuktskador.


För den som verkligen vill motverka globaluppvärmningen är detta helt fel väg. Den enklaste bidragslösningen är i stället att avstå från mera petig isolering och i stället installera en luft/luft- värmeväxlare.


Principen för en sådan växlare är att den genom kompression i insuget värmer intagen luft och balans åstadkommes genom att utluften expanderar i motsvarande grad. Detta innebär, att växlaren kyler ner trädgårdsluften motsvarande hela uppvärmningen inomhus. Alltså: ju högre inomhustemperatur och ju högre värmeförluster i huset desto mer kylning av atmosfären och desto mer bidrag till att motverka den globala uppvärmningen.


De husägare som baserar sin husuppvärmning på mark- eller berg-värme är lika stora globalvänner som luftväxlarna. Den kylda marken och den kylda berggrunden bidrar hela tiden till att balansera den uppvärmning av atmosfären, som utsläppen av koldioxid orsakar.


Sedan har vi ju dessa kommuner, som gör en kollektiv insats, och där kan vi nämna Ludvika som ett strålande exempel. Stadens fjärrvärmenät tar sitt varmvatten från en jätteväxlare i sjön Vässman. Sjövattnet brandskattas på ett par grader vattentemperatur. Naturligtvis mera vintertid än sommartid, vilket säkert uppskattas av badvänner, men årsresultatet är, att staden hela tiden kollektivt bidrar till att bromsa den globala uppvärmningen. Ännu har inte permafrosten eller tundran slagit rot i södra Dalarna, men riktningen är klar: Vinterisen på Vässman ligger längre än vad den skulle göra utan fjärrvärmen.


I dagens Sverige med det höga miljöengagemanget - reellt liksom irrationellt - är det förvånande, att inte värmeväxlarleverantörerna, liksom vindkrafttillverkarna lagt in miljömedvetenheten som en basingrediens i reklamen. Den reela fördelen med berg-, mark-, och luftväxlaruppvärmning torde vida överskrida vindkraftens värde och motiv till statssubvention.


VfK/Hans St

Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/

Vindkraft i blåsväder

I januari blåste ett vindkraftverk sönder vid Näsudden på Gotland. Ett rotorblad landade 40 m från tornet. I Danmark är man dock alltid värst när det gäller vindkraft.  I söndags havererade ett danskt vindkraftverk vid Sidinge och tappade en vinge tidigt på söndagmorgonen. Vingen kastades 100 meter innan den tog mark. Två dygn tidigare havererade ett annat verk.
Verket började skena i den starka blåsten och vingarna slog i tornet som bröts sönder. Vingarna splittrades till småbitar av metall och glasfiberarmerad plast. Enstaka vrakdelar flög 500 meter med vinden.

Från Vestas hävdar man att haveriet beror på brister i underhållet.

Följande citat från dagens nummer av Hallands nyheter understryker behovet av vaksamhet vad gäller säkerheten hos de allt vanligare vindkraftverken:
"På senare år har det kommit allt fler larm om brister, fel och haverier i konventionella vindkraftverk. Inte minst Falkenberg har drabbats.
   För Mats Leijon kommer larmen inte som en överraskning.
   - Det här har jag vetat hela tiden, säger han.
   Just de traditionella aggregatens ömtålighet är en av drivkrafterna bakom utvecklandet av vertikala verk."

Falkenberg inleder därför experiment med en prototyp av ett vertikalt vindkraftverk efter Mats Leijons idéer.

VfK/Bengt


Energi från bio-bränslen överskattat

Anders Allander har läst på Mentorline och fått följande information som han gärna vill dela med sig av :

2007-11-29

Citat :


"Glöm EU:s förslag att Sverige ska öka sin andel förnyelsebar energi med 15 procent till år 2020. Sveriges möjligheter att öka biomassauttaget är kraftigt överskattade. Det hävdar Vetenskapsrådet i en färsk rapport.

Kungliga vetenskapsrådet, KVA ställer sig tveksamma till bioenergins potential att ersätta fossila bränslen. I den nya rapporten Om biobränslen som presenterades av KVA:s energi- och miljöutskott i veckan går KVA igenom Sveriges potential att öka biomassauttaget.

SLUTSATSERNA i rapporten är uppdelade i fyra punkter:
- Världens jordbruksresurser behövs i första hand för ökande livsmedelsbehov, snarare än för produktion av fordonsbränslen.
- Uttaget av skogsråvara måste ske på ett hållbart sätt för att inte äventyra artrikedom och klimat.
- Den globala bioenergiproduktionen bör kunna fördubblas, främst med restprodukter från jord- och skogsbruk.
- Den årliga svenska bioenergiproduktionen bör kunna ökas med ca 40 procent-.

KVA MENAR alltså att många tidigare beräkningar är kraftigt överskattade, och att det svenska uttaget av biomassa i bästa fall kan ökas med totalt 40 procent, från dagens 108 terawattimmar till 150 TWh år 2020. Ökningen motsvarar 8 procent av Sveriges totala energiförbrukning

EU-FÖRSLAGET att Sverige ska öka sin andel förnybara energikällor med 15 procent är enligt KVA därför alldeles för stort.

- Sveriges energiförbrukning är redan till 27 procent förnyelsebar, jämfört med resten av EU där genomsnittet ligger på 4 procent. Men att vi ska ta ut ytterligare 15 procent mer biomassa är orimligt, säger Harry Frank, professor i innovationsteknik på ABB och medlem i KVAs energiutskott.
 
- VÅR BEDÖMNING är att det går att ersätta 8 procent fossila bränslen med biomassa till år 2020, men var ska då de sista 7 procenten komma ifrån? Då kommer antingen biomassan tas ut på ett icke hållbart sätt, eller så är det Norrlands älvar som stryker med för att bygga ut vattenkraften, fortsätter han.

GENERELLT ställer sig KVA negativa till att använda biomassa i fordon.

- Ur energisynpunkt är det idiotiskt att använda biobränsle i fordon, eftersom verkningsgraden är så dålig. Biomassa ska främst användas till värme och elproduktion, och vi bör skynda långsamt med utvecklingen av fordonsbränslen, säger Dick Hedberg i KVAs miljökommitté.

ÄVEN SVEN KULLANDER, professor emeritus i högenergifysik och ordförande i energiutskottet, kritiserar användningen av biomassa i fordon.

- Det är helt förkastligt att använda jordbrukets primärråvaror till att göra fordonsbränsle. Rent principiellt är all biomassa för dyrbar att bränna upp, säger han."

Det ovanstående citatet kommer från Mentorline och är undertecknat av :
Hilda Hultén, chemicalnet.se

Inlägg av Civilingenjör
Anders Allander
Miljökämpe och författare av miljölitteratur


Grus i energimaskineriet

Den "alternativa" energin har det svårt.
 I Skottland avbryts planeringen av ett gigantiskt vindkraftsprojekt med 181 stora vindturbiner om totalt 652 MW. Kostnaden på 500 miljoner pund (ca 10 miljoner kronor per MW) blev för tung och mer än 5000 protestbrev om miljöförstöring från närboende gick inte att negligera.
Här i Sverige har utbyggnaden av två etanolfabriker lagts i malpåse. Den ena i Härnösand p g a att fördubblade spannmålspriser gjort kalkylen omöjlig. Den andra i Vilhelmina p g a risken för att sänkta EU-tullar kan göra kalkylen omöjlig.
Dessa tre exempel visar på skörheten i miljörörelsens drömmar. De sviktar vid första bästa konfrontation med verkligheten.
Det är omöjligt att veta om detta haft någon inverkan på beslutet att utse den militante miljöaktivisten Tomas Kåberger till ny generaldirektör för den statliga Energimyndigheten. I vilket fall finns nu stor anledning till att hålla ett extra öga på vad denna myndighet kommer att ta sig för. Kåbergers tidigare insatser har ju talat sitt tydliga språk.

VfK/Bengt


Den svenska elbalansen

Kraftindustrins organisation Svensk Energi har publicerat en preliminär statistik över den svenska elförsörjningen under år 2007. Den visar en i stort sett oförändrad elanvändning sedan föregående år. Den visar också att svensk elproduktion till nästan 90 procent kommer från klimatneutral vattenkraft och kärnkraft med hälften vardera. Dessutom visar den att Sverige är inte självförsörjande ens under ett förhållandevis gott vattenkraftsår. En nettoimport av 1,3 TWh har krävts.
Det i rapporten som massmedia främst har uppehållit sig vid är att produktionen av vindkraft har ökat med 40 procent och nu uppgått till 1,4 TWh eller 1 procent av den totala elproduktionen. Det krävs alltså en fördubbling av vindkraften i Sverige enbart för att väga upp årets relativt låga import.
Den senaste tiden har också gett stor uppmärksamhet åt regeringens planer på att vindkraftproduktionen ska öka till 10 TWh per år till år 2015. För att ge denna satsning ett rimligt perspektiv är det bra att veta att detta motsvarar ungefär den elproduktion som Forsmark 3 ensam klarar av. Den gigantiska investering som en sådan utbyggnad av vindkraften kommer att kräva förändrar alltså endast marginellt den huvudroll som vattenkraften och kärnkraften spelar i svensk elförsörjning.
Med detta önskar Västeråsare för Kärnkraft Sveriges elproducenter och elkonsumenter ett Gott Nytt År!

VfK/Bengt

Nytt steg mot evig energi

ITER-projektet, som avser att vara det slutliga steget för utvecklingen av en fusionsreaktor för elproduktion i kommersiell skala, har nu fått sin formella grund. Under nästa år påbörjas uppförandet av en reaktor av tokamaktyp vid det kärntekniska centret Cadarache i Frankrike. Parter i samarbetet är EU, USA, Ryssland, Japan, Kina, Indien och Sydkorea. Mycket arbete återstår dock att göra och det är först om cirka 40 år som fullskalig elproduktion beräknas kunna ske.
Fusionsenergin, som är helt fri från utsläpp av växthusgaser och har försumbara radiologiska risker, bygger på sammanslagning av atomkärnor av tungt väte och litium. Båda dessa finns, i mänsklighetens perspektiv, i oändlig mängd i havet och jordskorpan. Med denna teknik kan vi här på Jorden skapa solenergi utan originalets svagheter i form av utspädning och varierande tillgänglighet.
Medan vi väntar på denna rena och oändliga energikälla har nuvarande kärnkraft en stor roll att spela i ett flertal former och tillämpningar. Angelägna ändamål är t ex begränsning av koldioxidutsläpp, framställning av vätgas för fordonsdrift eller avsaltning av havsvatten i torkdrabbade områden.

VfK/Bengt

Kärnkraft - avveckla eller utveckla

I Sverige finns ett historiskt beslut att avveckla kärnkraften - ett beslut som numera väl kan anses vara avvecklat. Sveriges folk visar stort stöd för kärnkraftens använding, men alltför många politiker och andra opinionsbildare har ännu inte fattat detta. Annat är det i Kina - det land som nu industrialiseras i hög takt och som i framtiden kommer att vara en av världens ledande ekonomier.
Kina har idag elva reaktorer med sammanlagd effekt på 8500 MW i kommersiell drift, ytterligare fem under byggnad och därutöver flera som står inför en snar byggstart. Enligt nu gällande plan ska utbyggnaden fortsätta till totalt 40000 MW år 2020 och 120000 MW år 2030. Kina strävar också efter att ha hela produktionen av kärnbränsle inom landets gränser, men börjar redan bli beroende av importerat naturligt uran.
Elbehovet i Kina växer mycket snabbt och kärnkraften är landets enda chans att försöka begränsa den snabbt växande utbyggnaden av koleldade kraftverk.
Kina tar även vindkraft till hjälp och har idag byggt ut drygt 2000 MW och hoppas fortsätta utbyggnaden till 20000 MW till år 2020.
För jämförelsen skull är det värt att notera att 8500 MW kärnkraft producerar ca 55 TWh per år och 2000 MW vindkraft producerar ca 4 TWh per år.

VfK/Bengt

Världens energibehov och kärnkraften

- Världens energibehov beräknas öka drastiskt under de närmaste 20 åren och då speciellt CO2-fritt genererad elektricitet.
- Behovet av elkraft ökar snabbare än det totala energibehovet och kommer sannolikt att fördubblas från år 2004 till år 2030.
- Kärnkraften producerar över 16 procent av världens elbehov, nästan 24 procent av OECD-ländernas elbehov och 34 procent av elbehovet inom EU. Användningen av kärnkraft ökar.
- Kärnkraft är det mest miljövänliga sättet att producera elektricitet i stor skala. Utan den skulle huvuddelen av världen vara helt beroende av fossila bränslen för sin basproduktion av elektricitet.
- Förnybara energikällor, förutom vattenkraft, har höga produktionskostnader, men kan ge marginella bidrag till en ren elproduktion. Inom OECD är bidraget idag ca 2 procent och beräknas öka till 4 procent år 2015.
- Kärnkraften har en nyckelroll att spela i reduktionen av utsläpp av växthusgaser (CO2). Användningen av 22 ton av naturligt uran minskar utsläppen med en miljon ton CO2 från koleldning. De nu kända fyndigheterna omfattar 4743000 ton naturligt uran.

Vfk/Bengt

En riktig blåsning

En utredning hos branchföreningen Svensk Vindkratt har föreslagit att produktionen av el från vindkraft i Sverige ska öka till 25 TWh år 2020. Detta är dåligt genomtänkt!

Anta att utbyggnaden sker med ganska stora vindturbiner på 2 MW per styck, som optimistiskt kan gå 2000 timmar med full effekt per år. Då behövs utbyggnad av 6000 sådana turbiner. Enligt Svensk Vindkrafts egna kalkyler kostar dessa ca 20 miljoner kronor per styck - totalt en investering på minst 120 miljarder kronor.
För dessa pengar kan vi få fyra stora kärnreaktorer med en effekt på 1500 MW per styck, och enligt tillgänglig driftstatistik kan de förväntas gå ca 7500 timmar med full effekt per år. År 2020 ger dessa fyra reaktorer 45 TWh.

Till detta kommer att under de 80 procent av tiden som vindkraften står still måste vi ändå ha andra kraftverk att dra igång för att klara kraftförsörjningen. Vad är då poängen med att sprida dessa ineffektiva maskiner över landet.

VfK/Bengt

Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/

Alla är vi CO2-bovar

Utsläpp av koldioxid är med all sannolikhet det värsta hotet mot vårt framtida klimat genom den ändring av växthuseffekten som de medför. Därför måste vi alla, efter bästa förmåga, försöka minska användningen av fossila bränslen, som är den allt överskuggande anledningen till utsläppen.

I Sverige diskuteras olika program för att vi ska kunna ta vår del av detta ansvar, men globalt har vi ännu ej kunnat se någon minskning, tvärtom ökar utsläppen hela tiden. Vi ska inte låta oss förtröttas i vår strävan, men inte heller känna oss som skurkar. Följande jämförelse med våra nordiska grannländer från år 2005 (senaste tillgängliga statistik) talar ett tydligt språk:

Land                CO2-utsläpp     Folkmängd      Utsläpp per captita
                             milj. ton              milj                           ton CO2

Danmark                47,5                  5,4                             8,77
Finland                   55,4                  5,2                           10,56
Norge                     37,6                  4,6                              8,01
Sverige                   50,9                  9,0                              5,60

Sverige är alltså, tack vare vattenkraft och kärnkraft, det land som har lättast att klara sin uppgift. Finland försöker genom fortsatt utbyggnad av kärnkraft att förbättra sin situation. Danmark har, trots sin formidabla utbyggnad av vindkraft, ändå det näst sämsta läget - i allt väsentligt bygger danskarnas energiförörjning fortfarande på kol och gas. För storskalig minskning CO2-utsläppen är det i nuläget endast kärnkraften som kan ge verkningsfulla bidrag till detta.

VfK/Bengt


Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/

Elbrist i vinter

Idag fick vi höra av VD för Svensk Energi, att risken för elbrist i vinter inte är försumbar. Det är bristen på tillgänglig effekt i våra kraftverk som gör att det mycket väl kan bli tal om bortkoppling av abonnenter om det blir några riktigt kalla vinterdagar. Ett av skälen till effektbristen är att import av elkraft från Ryssland sannolikt inte blir möjlig på grund av deras egna ökande elbehov.
Svaret på detta problem är utbyggnad av nya kraftverk och här duger inte vindkraft eftersom denna aldrig kan tillgodoräknas som effektreserv.
Kanske är det dags att överväga en ny kärnreaktor i Sverige liksom man redan förstått att göra i Finland.
VfK/Bengt

Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/

Nyare inlägg
RSS 2.0