Kärnkraft för framtiden
Den av regeringen tillsatta beredningen för översyn av Sveriges klimatpolitik har fått underlag från Energimyndigheten beträffande kärnkraftens framtida användning. Myndigheten har konstaterat att det "är rimligt att anta en teknisk livslängd på 60 år" för de svenska reaktorerna.
Detta besked får ses som ett stort framsteg för svensk energipolitik. För oss som arbetar i branschen har det länge stått klart att tidigare politiska uppfattningar om kärnkraftens livslängd aldrig haft någon förankring i verkligheten. Det visar också att stängningen av Barsebäcks reaktorer enbart var ett politiskt bondeoffer för danskarna och har åsamkat Sverige stora och onödiga ekonomiska förluster.
Vad vi nu kan hoppas är, att kärnkraften fullt ut kan få göra sin tjänst för begränsning av framtida utsläpp av koldioxid. Kärnkraften har, med fortsatt teknisk utveckling, möjlighet att ge sådana bidrag för lång tid framöver.
VfK/Bengt
Detta besked får ses som ett stort framsteg för svensk energipolitik. För oss som arbetar i branschen har det länge stått klart att tidigare politiska uppfattningar om kärnkraftens livslängd aldrig haft någon förankring i verkligheten. Det visar också att stängningen av Barsebäcks reaktorer enbart var ett politiskt bondeoffer för danskarna och har åsamkat Sverige stora och onödiga ekonomiska förluster.
Vad vi nu kan hoppas är, att kärnkraften fullt ut kan få göra sin tjänst för begränsning av framtida utsläpp av koldioxid. Kärnkraften har, med fortsatt teknisk utveckling, möjlighet att ge sådana bidrag för lång tid framöver.
VfK/Bengt
Världens energibehov och kärnkraften
- Världens energibehov beräknas öka drastiskt under de närmaste 20 åren och då speciellt CO2-fritt genererad elektricitet.
- Behovet av elkraft ökar snabbare än det totala energibehovet och kommer sannolikt att fördubblas från år 2004 till år 2030.
- Kärnkraften producerar över 16 procent av världens elbehov, nästan 24 procent av OECD-ländernas elbehov och 34 procent av elbehovet inom EU. Användningen av kärnkraft ökar.
- Kärnkraft är det mest miljövänliga sättet att producera elektricitet i stor skala. Utan den skulle huvuddelen av världen vara helt beroende av fossila bränslen för sin basproduktion av elektricitet.
- Förnybara energikällor, förutom vattenkraft, har höga produktionskostnader, men kan ge marginella bidrag till en ren elproduktion. Inom OECD är bidraget idag ca 2 procent och beräknas öka till 4 procent år 2015.
- Kärnkraften har en nyckelroll att spela i reduktionen av utsläpp av växthusgaser (CO2). Användningen av 22 ton av naturligt uran minskar utsläppen med en miljon ton CO2 från koleldning. De nu kända fyndigheterna omfattar 4743000 ton naturligt uran.
Vfk/Bengt
- Behovet av elkraft ökar snabbare än det totala energibehovet och kommer sannolikt att fördubblas från år 2004 till år 2030.
- Kärnkraften producerar över 16 procent av världens elbehov, nästan 24 procent av OECD-ländernas elbehov och 34 procent av elbehovet inom EU. Användningen av kärnkraft ökar.
- Kärnkraft är det mest miljövänliga sättet att producera elektricitet i stor skala. Utan den skulle huvuddelen av världen vara helt beroende av fossila bränslen för sin basproduktion av elektricitet.
- Förnybara energikällor, förutom vattenkraft, har höga produktionskostnader, men kan ge marginella bidrag till en ren elproduktion. Inom OECD är bidraget idag ca 2 procent och beräknas öka till 4 procent år 2015.
- Kärnkraften har en nyckelroll att spela i reduktionen av utsläpp av växthusgaser (CO2). Användningen av 22 ton av naturligt uran minskar utsläppen med en miljon ton CO2 från koleldning. De nu kända fyndigheterna omfattar 4743000 ton naturligt uran.
Vfk/Bengt
Klimathotet ingen överraskning
Nu är det inne att diskutera hoten mot Jordens klimat. Plötsligt har alla, från avdankade USA-politiker till Svenska kyrkan, bråttom att komma med på tåget. Detta är väl bra, men tråkigt att det kom så sent.
Redan på 1980-talet påpekade vi tekniker inom energibranschen att koldioxidutsläpp och växthuseffekt var områden som snabbt behövde beaktas i energipolitiken.
Efter att vi under två årtionden har matats med tveksamheter och förnekanden får vi nu besked från naturen, allt oftare och allt mera eftertryckligt. Och nu är det riktigt bråttom - i värsta fall är det redan för sent! Snara och drastiska nedskärningar av användningen av fossila bränslen är nödvändiga.
Kärnkraften är säkert ingen slutlig lösning på problemen, men kan definitivt vara vårt bästa hjälpmedel för att inom överskådlig tid motverka en förödande utveckling.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
Redan på 1980-talet påpekade vi tekniker inom energibranschen att koldioxidutsläpp och växthuseffekt var områden som snabbt behövde beaktas i energipolitiken.
Efter att vi under två årtionden har matats med tveksamheter och förnekanden får vi nu besked från naturen, allt oftare och allt mera eftertryckligt. Och nu är det riktigt bråttom - i värsta fall är det redan för sent! Snara och drastiska nedskärningar av användningen av fossila bränslen är nödvändiga.
Kärnkraften är säkert ingen slutlig lösning på problemen, men kan definitivt vara vårt bästa hjälpmedel för att inom överskådlig tid motverka en förödande utveckling.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
Farligt att elda med maten
Inför kommande FN-konferens om klimathotet har FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon kommenterat Brasiliens omfattande framställning av etanol från sockerrör för bränsleändamål.
"Uppenbarligen har biobränslen potential för att göra gott, men de kan också orsaka skada", sade han till reportrar och brasilianska dignitärer.
Höga FN-tjänstemän har betecknat rusningen mot biobränslen när oljepriset når rekordnivåer som "en katastrof".
FN:s specielle rapportör om rätten till mat Jean Ziegler, sade också förra månaden att användningen av odlingsbar mark för biobränsleproduktion är "ett brott mot mänskligheten" som hotar livsmedelsförsörjning, vilda djur och skogar.
Här i Sverige har planer på omfattande produktion av etanol av vete lagts på is efter årets kraftiga prishöjning på spannmål. Detta är ett bra beslut. Som det nu ser ut kommer vi att överinteckna förnybarheten både inom skogen och lantbruket. Om klimatförändringen dessutom riskerar att göra nu odlade landarealer obrukbara kan resultatet snabbt bli oreparabla skador på världens livsmedelsförsörjning, Vi får inte glömma att världsbefolkningen beräknas öka med ca 3 miljarder människor fram till år 2050 och dessa måste också ha mat.
Vfk/Bengt
Läs om vår verksamhet här: http://vfk.freezope.org/
En riktig blåsning
En utredning hos branchföreningen Svensk Vindkratt har föreslagit att produktionen av el från vindkraft i Sverige ska öka till 25 TWh år 2020. Detta är dåligt genomtänkt!
Anta att utbyggnaden sker med ganska stora vindturbiner på 2 MW per styck, som optimistiskt kan gå 2000 timmar med full effekt per år. Då behövs utbyggnad av 6000 sådana turbiner. Enligt Svensk Vindkrafts egna kalkyler kostar dessa ca 20 miljoner kronor per styck - totalt en investering på minst 120 miljarder kronor.
För dessa pengar kan vi få fyra stora kärnreaktorer med en effekt på 1500 MW per styck, och enligt tillgänglig driftstatistik kan de förväntas gå ca 7500 timmar med full effekt per år. År 2020 ger dessa fyra reaktorer 45 TWh.
Till detta kommer att under de 80 procent av tiden som vindkraften står still måste vi ändå ha andra kraftverk att dra igång för att klara kraftförsörjningen. Vad är då poängen med att sprida dessa ineffektiva maskiner över landet.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
Anta att utbyggnaden sker med ganska stora vindturbiner på 2 MW per styck, som optimistiskt kan gå 2000 timmar med full effekt per år. Då behövs utbyggnad av 6000 sådana turbiner. Enligt Svensk Vindkrafts egna kalkyler kostar dessa ca 20 miljoner kronor per styck - totalt en investering på minst 120 miljarder kronor.
För dessa pengar kan vi få fyra stora kärnreaktorer med en effekt på 1500 MW per styck, och enligt tillgänglig driftstatistik kan de förväntas gå ca 7500 timmar med full effekt per år. År 2020 ger dessa fyra reaktorer 45 TWh.
Till detta kommer att under de 80 procent av tiden som vindkraften står still måste vi ändå ha andra kraftverk att dra igång för att klara kraftförsörjningen. Vad är då poängen med att sprida dessa ineffektiva maskiner över landet.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
Alla är vi CO2-bovar
Utsläpp av koldioxid är med all sannolikhet det värsta hotet mot vårt framtida klimat genom den ändring av växthuseffekten som de medför. Därför måste vi alla, efter bästa förmåga, försöka minska användningen av fossila bränslen, som är den allt överskuggande anledningen till utsläppen.
I Sverige diskuteras olika program för att vi ska kunna ta vår del av detta ansvar, men globalt har vi ännu ej kunnat se någon minskning, tvärtom ökar utsläppen hela tiden. Vi ska inte låta oss förtröttas i vår strävan, men inte heller känna oss som skurkar. Följande jämförelse med våra nordiska grannländer från år 2005 (senaste tillgängliga statistik) talar ett tydligt språk:
Land CO2-utsläpp Folkmängd Utsläpp per captita
milj. ton milj ton CO2
Danmark 47,5 5,4 8,77
Finland 55,4 5,2 10,56
Norge 37,6 4,6 8,01
Sverige 50,9 9,0 5,60
Sverige är alltså, tack vare vattenkraft och kärnkraft, det land som har lättast att klara sin uppgift. Finland försöker genom fortsatt utbyggnad av kärnkraft att förbättra sin situation. Danmark har, trots sin formidabla utbyggnad av vindkraft, ändå det näst sämsta läget - i allt väsentligt bygger danskarnas energiförörjning fortfarande på kol och gas. För storskalig minskning CO2-utsläppen är det i nuläget endast kärnkraften som kan ge verkningsfulla bidrag till detta.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
I Sverige diskuteras olika program för att vi ska kunna ta vår del av detta ansvar, men globalt har vi ännu ej kunnat se någon minskning, tvärtom ökar utsläppen hela tiden. Vi ska inte låta oss förtröttas i vår strävan, men inte heller känna oss som skurkar. Följande jämförelse med våra nordiska grannländer från år 2005 (senaste tillgängliga statistik) talar ett tydligt språk:
Land CO2-utsläpp Folkmängd Utsläpp per captita
milj. ton milj ton CO2
Danmark 47,5 5,4 8,77
Finland 55,4 5,2 10,56
Norge 37,6 4,6 8,01
Sverige 50,9 9,0 5,60
Sverige är alltså, tack vare vattenkraft och kärnkraft, det land som har lättast att klara sin uppgift. Finland försöker genom fortsatt utbyggnad av kärnkraft att förbättra sin situation. Danmark har, trots sin formidabla utbyggnad av vindkraft, ändå det näst sämsta läget - i allt väsentligt bygger danskarnas energiförörjning fortfarande på kol och gas. För storskalig minskning CO2-utsläppen är det i nuläget endast kärnkraften som kan ge verkningsfulla bidrag till detta.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
