Bra att veta:

Nedanstående jämförelse visar bränslebehovet av olika energiråvaror för att driva ett kraftverk på
1 000 MWe under ett år. Mängden uran avser kärnbränsle med ca 3 % anrikning av U 235.



VfK/Bengt

Bakslag och framgång för fusion

Demonstrationsprojektet ITER har rönt motgång i EUs budgetdebatt, som lett till nedskärning av 2011 års anslag från 352 till 305 miljoner euro. En av orsakerna till detta är att byggstarten för projektet flyttats fram till år 2012, vilket också betyder att "first plasma" kan nås tidigast år 2019. Den främsta målsättningen för ITER är att kunna demonstrera att fusion enligt tokamak-principen kan leverera ett stabilt nettoöverskott av energi.

I kontrast till ITER har forskare vid Lawrence Livermoore Laboratory uppnått en milstolpe inom tekniken för laserdriven fusion. I ett test har 192 lasrar tillsammans levererat 1 megajoule energi in i en deuterieum-tritium-kapsel där samtliga övriga villkor för att starta inert fusion var uppfyllda.

Något av en teknisk maktkamp pågår mellan metoden att tända fusion i ett plasma inkapslat i ett magnetfält (tokamak) och tekniken att starta fusionen i en bränsleenhet genom extern laserbestrålning. En slutgiltig framgång för ena metoden betyder sannolikt döden för den andra. På senare år har en rad framgångar gjorts med lasertekniken.

Oavset vilken teknik som kommer att lyckas, har fusion en potential att producera en avsevärd del av framtida energiförsörjning för 1000-tals år framåt.

VfK/Bengt




 

 


Ökat publikt stöd för kärnkraft i USA

En nyligen genomför opinionsmätning visar att USAs befolkning nu ger rekordhögt stöd för kärnkraften. Av 1 000 tillfrågade, slumpmässigt utvalda personer gav 74 procent sitt stöd för kärnkraftens användning och 70 procent svarade att USA skulle “definitely build more” kärnkraft.

87 procent tror att kärnkraften “will play an important role in meeting this nation’s electricity needs” i framtiden. Detta oväntat höga stöd för kärnkraften vilar främst på människors oro för hur framtidens energiförsörjning ska säkras och för hur miljömålen ska klaras. Därtill har även president Obamas tydliga ställningstagande för kärnkraftens användning inverkat.

Av mätningen framgår också att andelen med starka känslor för kärnkraft är tre gånger flera än de som är emot (33 % mot 10 %). Den visar också att 72 procent av de tillfrågade instämmer i administrationens aktiva insatser för investering i sol- och vindenergi samt utveckling av avancerad kärnreaktorteknik, allt för att minska landets emissioner av växthusgaser.

Vfk/Bengt

Kraftig expansion i Indien

Toshiba Corporation, Japans största leverantör av kärnreaktorer och tillika ägare av Westinghouse Electric, planerar för leveranser till ett värde av 400 miljoner US dollar till Indien fram till år 2015, efter att ha ingått ett joint venture med indiska JSW Group. Indien planerar för en fördubblad nukleär kapacitet under de närmaste sju åren.

Den indiska marknaden för reaktorer beräknas bli 15 till 20 GWe under de närmaste åren. Toshiba räknar med att främst bidra med ångturbiner och generatorer i storleksordningen 500 till 1 000 MWe. Toshiba tog 2007 en order på fem turbiner/generatorer till koleldade kraftverk med effekt på 830 MWe per styck.

Enligt Indiens energiministerium planeras att öka elproduktionen med 78,7 GWe de närmaste fem åren och med 100 GWe de därpå följande fem åren. Vid senaste årsskiftet var den totala kapaciteten 156 GWe. Uppenbarligen finns en stor expansion av fossileldade kraftverk att vänta.

VfK/Bengt

 

 


Vindkraft eller kärnkraft?

Svenska Kraftnät har meddelat att nytt rekord av inmatad vindkraft för en enskild timme sattes den 4 november med en effekt på 1056 MWe. Detta motsvarar effekten hos en medelstor svensk reaktor. Samtidigt visar statistik från Svensk Energi att vindkraften under 2009 producerat 2 410 GWh. Som jämförelse kan noteras att Forsmark 2 med en effekt på 990 MWe under ett genomsnittsår producerar 7 200 GWe. En MWe installerad vindkraft ger alltså 2,28 GWh per år medan kärnkraften ger 7,27 GWh eller 3,2 gånger mera.

Vindkraftens svagheter är dels en låg energi tillgänglighet, men också mycket oregelbunden drift. Under den senaste tidens kyla har en stor del av den nordiska vindkraften stått stilla när den som bäst behövts. Kravet på regelbundet tillgänglig elproduktion gör att vindkraften aldrig kan få annan funktion än bränslebesparing i andra kraftverk. Primagörandet av elproduktionen gör därmed vindkraften orimligt dyr!

VfK/Bengt

Vindkraften kan aldrig ersätta kärnkraften

Den som tror, att vi i Sverige kan byta kärnkraft mot vind eller annan intermittent kraftkälla såsom sol- eller vågkraft har inte tänkt eller saknar kunskap. Tack och lov har Alliansen markerat att kärnkraften stannar. Tyskland måste t ex bibehålla kolkraft som uppbackning av vindkraften.

Om kärnkraften stängdes skulle vi väl ha 45% vattenkraft, 40 % förnyelsebar intermittent (vind, sol, våg) och 15 % övrigt. I dag har den intermittenta kraften – främst vindkraft – en tillgänglighet på ca 23 %. För att täcka 40 % av vårt energibehov krävs därför 4 gånger så hög installerad effekt som kärnkraften eller 4 ggr 40 % av total erforderlig effekt, dvs 160 %. Tillsammans med vattenkraft och övrigt (60 %) blir det 220 %. Vi måste mer än dubbla installerad effekt i Sverige!

Det värsta är dock, att 40 % av vårt kraftbehov skulle täckas av intermittent kraft, som kommer och går. Frågan är, om ett sådant system över huvud kan startas. Betänk, att kraftbehovet skall täckas varje tiondels sekund hela året, annars kollapsar hela systemet och vi har en black out som den berömda i New York. I varje fall håller systemet aldrig den kritiska kallnatten i februari. Då är det vindstilla, ingen sol och vågkraftverken är infrusna.

(mp) måste ändra sig. Det har Greenpeace gjort.

VfK/Hans


Kärnkraft och klimat

En ny forskningsrapport från ryska Greenpeace visar på den globala uppvärmningens påverkan på miljön och ekonomin i de stora områdena med permafrost. Under de senaste decennierna har medeltemperaturen långsamt stigit i det extrema inlandsklimatet med dess långa stränga vintrar och korta heta somrar. I nordöstra Sibirien är klimatfrågan något som oroar många människor. Jakutsk med 300 000 invånare är byggd ovanpå permafrosten. 

Forskarna på Permafrostinstitutet i Jakutsk säger att den stigande temperaturen leder till ökad nederbörd som i sin tur mjukar upp marken. Infrastrukturen i regionen blir förstörd när permafrosten ger vika. Forskarna på Permafrostinstitutet i Jakutsk säger att den stigande temperaturen leder till ökad nederbörd som i sin tur mjukar upp marken. Infrastrukturen i regionen blir förstörd när permafrosten ger vika.

Förutom att samhällsstrukturen i de berörda områdena kan ta allvarlig skada, kan förändringarna också få globala effekter. Forskare har länge varnat för vad som kan hända med klimatförändringen om metan med kraftig växthuseffekt frigörs från den frusna marken. Norra Sibirien innefattar världens största tillgångar av naturgas med stor betydelse för Europas energiförsörjning.

Snabbare klimatförändring och försvårad gasutvinning ställer båda ökade krav på kärnkraftens användning i Europa. Ansträngningen med övergång till klimatneutral energi kommer att bli än viktigare och ger inte utrymme för partipolitiskt rävspel. Tiden till "the point of no return" blir allt kortare!

VfK/Bengt


Thailand planerar för kärnkraft

Ännu ett land har sällat sig till raden av länder som vill bygga kärnkraft. The Electricity Generating Authority of Thailand (Egat) planerar att uppföra två kärnkraftverk med driftstart år 2020 resp 2021, enligt ett uttalande av myndighetens vice generaldirektör.

Av landets elförbrukning produceras idag 70 procent med fossilgas, varav en dryg tredjedel importeras från Burma. Detta beroende av gas gör landet helt utelämnat åt det internationella oljepriset förändringar, eftersom gaspriset i stort sett följer detta. En annan risk är det stora utlandsberoende som gasimporten medför.

Det är av detta skäl som Egat nu strävar att övergå till andra energikällor och då speciellt kärnkraft. Man planerar att bygga två reaktorer på vardera 1 000 MWe och därefter använda fossilgas endast inom transportsektorn. Ett ytterligare skäl till denna försiktighet är att gasreserverna i Thailandbukten, enligt senaste prognoser beräknas ta slut inom 19 år.

VfK/Bengt

 


Bara problem med vindkraft

Under Almedalsveckan diskuterades hindren för att skapa framtidens kraftsystem med ökad andel vindkraft. Ett av hindren för utbyggnad av vindkraft har varit de långa tillståndsprövningarna enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. När så miljöprocessutredningens förslag att prövning endast ska ske enligt miljöbalken nu blivit lag, har det samtidigt införts en omdebatterad regel om kommunal vetorätt mot vindkraftsetablering. Denna fick starkt kritik under seminariet, och både Svensk Energi och Svensk Vindenergi, kom också med invändningar mot vetot. Trots detta är ju kommunalt veto en etablerad process i etableringsfrågor och är motiverad även i fallet vindkraft.


En annan fråga som debatterades var behovet av balanskraft för att reglera variationerna i vindkraften och kunna sätta in annan kraftproduktion när det blåser mindre. En utbyggnad till planeringsmålet 30 TWh vindkraft kräver cirka 2 000 - 3 000 MW ny reglerkapacitet, och då är det bara en utbyggnad av den lättreglerade vattenkraften som kan lösa problemet.

Statistik över blåsten i Norden visar dessutom att när det är svaga vindar i ett land är det det i de andra med - man kan alltså inte räkna med att vindkraftsproduktion i olika länder kan jämna ut varandra. Detta behov av mer reglerkraft har man inte beaktat från staten sida och en helhetssyn saknas på kraftsystemet i energipolitiken.

Problemet är att vattenkraftsproduktionen tvärtom minskar  med 5 till 10 procent vid omprövningar av vattendomar, vilket på sikt ger en minskad produktion på 3 TWh/år. Bland annat måste mer vatten spillas. Lokala miljöhänsyn om vissa växtarter och sportfiske väger då tyngre än globala miljöhänsyn att minska växthuseffekten som anses vara ett större hot mot växter och djur.


Redan i dag görs bara i Vattenfalls kraftverk årligen miljontals upp- och nedregleringar i elproduktionen för att hålla frekvensen i kraftnätet när landets elanvändning varierar. Men nu minskar reglerförmågan varje gång en vattendom omprövas. Men redan de närmaste åren måste det bestämmas hur vattenkraften ska byggas ut för att reglerförmågan ska behållas när vindkraften ökat kraftigt om något decennium.

Ett annat hinder för vindkraftsutbyggnaden är flaskhalsarna i elnätet. Svenska Kraftnät planerar i och förs sig förstärkningar av stamnätet, nu senast lades en ny Gotlandskabel in i planerna, men det finns flera problem. Planeringen försvåras av att mycket produktion är decentraliserad och vid större vindkraftsparker krävs även utbyggnad av regionnätet. Samtidigt stöter all utbyggnad av ledningar på patrull. Det lokala motståndet är ofta hårt:

Det går inte att få bort tanken på att med en ny fullstor kärnreaktor på var och en av våra förläggningsplatser, så hade hela problemet varit löst!!

VfK/Bengt


Expanderande planer för Kinas kärnkraft

Den för närvarande rådande internationella lågkonjunkturen kan komma att betyda en ökad takt i Kinas utbyggnad av kärnkraft och vindkraft. Planerna för kärnkraftens roll i landets snabbväxande energisektor är under bearbetning inom National Energy Administration (NEA) och dess chef ser ett "gyllene tillfälle" att utnyttja den ekonomiska nedgången till ökad utbyggnad av kraftproduktionen.

Den reviderade målsättningen siktar på att kärnkraften år 2020 ska svara för 5 procent av landets elproduktion vilket motsvarar över 72 000 MWe. Detta ska jämföras med det nu gällande målet på 60 000 MWe som det tidigare gällande på 40 000 MWe nyligen ökats till. För att nå det nya målet behöver det byggas runt 60 nya reaktorer på elva år av den storlek som för närvarande byggs i Kina. Idag är elva reaktorer under byggnad i landet.


Som jämförelse kan nämnas att målet för utbyggnad av landets vindkraft är 100 000 MWe under samma tidsperiod av en total beräknad generering av 1 400 - 1 500 GWe, huvudsakligen baserad på kol.


Med hänsyn tagen till den expanderande vattenkraften i Kina, betyder dessa planer att om 10 - 15 år kommer elförsörjningen fortfarande till ca 75 procent att vara baserad på fossila bränslen vilket i vid mening belyser de svårigheter som den internationella klimatpolitiken står inför.

VfK/Bengt


Problemet "peak oil"

Efter åratal av spekulationer har nu delstatsregeringen i kanadensiska Alberta kommit med en "expertrapport" om kärnkraft och oljesand. Det hela blev aktuellt när det privatägda företaget Bruce Power, som driver ett statligt ägt kärnkraftverk i Ontario, sökt tillstånd att bygga en ny kärnkraftanläggning i Whitemud ca 500 kilometer nordväst om Edmonton.

Bruce Power räknar med att påbörja miljökonsekvensbeskrivning nästa år för en anläggning med två till fyra reaktorer med en effekt av vardera 1 000 MWe, tillsammans med tre leverantörer - Atomic Energy Canada Ltd, Westinghouse och AREVA, som konkurrerar om beställningen. Ordersumman beräknas i första omgången uppgå till tio miljarder dollar.

Idag kommer 90 procent av Albertas elproduktion från kol- eller naturgaseldade, och förbrukningen beräknas öka med 75 procent de närmaste 15 åren, mest beroende på de projekt för utvinning av oljesand som redan konsumerar stora mängder fossilgas. Detta samtidigt som den nationella energikommissionen räknar med en långsiktigt minskande gasproduktion i västra Kanada.

Dessa tecken på minskande utvinning från gas- och oljefält blir allt vanligare i Nordamerika och får ses som argument för de farhågor som teorin om "peak oil" för fram. Oljesanden besitter enorma tillgångar av fossilt bränsle, men kan av klimatologiska skäl komma att ifrågasättas i framtiden.

VfK/Bengt


Löfte om CO2-fri framtid

I en deklaration har 61 europeiska elbolag, inklusive stora företag som EDF, CEZ, Enel, RWE, Vattenfall och E.ON åtagit sig att "uppnå en koldioxidneutral kraftleverans år 2050". Deklarationen överlämnades till EUs energikommissionär vid ett möte, organiserat av Union of the Electricity Industry, den 18 mars.

För att kuinna hålla sitt löfte, begär undertecknarna att beslutsfattare inom såväl EU som på nationell nivå "tillåter användning av all CO2-snål eller CO2-fri teknik" såsom rena bränslen, infångning och lagring av koldioxid, kombikraftverk, förnyelsebar energi och kärnkraft.


De 61 deltagande bolagen i 27 länder producerar 2 500 TWh elenergi per år mot svarande över 70 procent av Europas totala elgenerering. Enbart kärnkraften står för 30 procent av den totala elgenereringen och dess bidrag till en CO2-snål framtid är betydande. I det utvidagde EU förhindrar kärnkraften årligen utsläpp av 675 miljoner ton CO2. För att göra motsvarande reduktion inom trafiksektorn, krävs det att alla personbilar inom EU (212,5 miljoner) skulle behöva tas bort från vägarna.

Vad finns det mera att tillägga?

VfK/Bengt


Den som gapar över mycket...

Danska vindkraftverk ger så mycket el att ägarna tvingas att stänga ned dem nattetid. Från oktober blir det straffavgift på 1,70 Dkr per kilowatt på dem som går nattetid när förbrukningen är låg.

I hela Europa arbetar regeringar nu med att starta satsningar på mer vindkraft sedan ett EU-beslut satte upp kravet på hur mycket förnyelsebar energi varje land måste ha. I Danmark finns det dock så många vindmöllor att landet periodvis har mer energi än man kan göra av med. För närvarande rör det sig om cirka 100 timmar om året men överskottet väntas växa till fem gånger så mycket. Ägarna till vindkraftverken, i Danmark ofta lokala kooperativ, kan därför bli ombedda att stänga sina vindmöllor. 

För mig framstår detta som ännu ett tecken på de bekymmer som en ostyrbar kraftproduktion som vindkraft ställer till med i ett elnät. I skrivande stund är dock problemet inte så stort - danska vindkraftverk producerar just nu 369 MWe av de totalt över 5000 MWe installerade. 

VfK/Bengt


Osäker europeisk energiförsörjning

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina angående ryska gasleveranser har nu spritt sig till övriga Östeuropa och in i EU. Efter det att Ryssland stängt alla gasleveranser till Ukraina och sedan anklagat landet för stöld av gas avsedd för vidare leverans till andra europeiska länder har man nu börjat att skära ner även dessa leveranser. Med en pågående köldvåg över Europa blir läget extra prekärt.

Det som nu händer leder omedelbart till två slutsatser. För det första visar sig tydligt risken med att lita till ledningsbunden energi. För det andra visar sig lika tydligt risken med att ha Ryssland som en avtalspart. Det är inte första gången som Ryssland tillgriper gasförsörjningen som påtryckning på länder som man vill tukta. Det bör dessutom resa ett varningstecken för bl a Tyskland beträffande den planerade nya gasledningen genom Östersjön, som skulle göra Centraleuropa ännu mera beroende av ryskt godtycke.

Problemet för EU-länderna är att energiförsörjningen tillsammantaget, till ca 60 procent vilar på importerad energi och för gasförsörjningen är förhållandet ungefär detsamma. Vidare svarar gasen för en nästan dubbelt så stor andel som kärnkraften av den totala energibalansen. Tillsammans står de för ca 35 procent medan kol, olja och torv svarar för ca 60 procent. Med ökande efterfrågan på energi och politiska krav på minskade utsläpp av koldioxid är energisitutionen inom EU föga avundsvärd. Inte ens en massiv utbyggnad av kärnkraften kan mer än marginellt minska EUs beroende av omvärlden för sin energiförsörjning. En 50-procentig utbyggnad av kärnkraften skulle motsvara tio procentenheter av den importerande energin i nuläget och de förnybara energikällorna (inkl vattenkraften) motsvarar idag endast en dryg procent av hela energianvändningen.

Det finns med andra ord en mängd goda skäl till att sluta med politiskt gafflande kring energin och istället tillsammans försöka hitta en framkomlig väg för åstadkomma en tryggare försörjning på såväl kort som lång sikt!

VfK/Bengt

Sydkorea fortsätter utbyggnaden av kärnkraft

Vid årsskiftet meddelade Sydkoreas regering att man fram till år 2020 planerar att investera motsvarande 28,5 miljarder US dollar i utbyggnad av kärnkraftverk och gaseldade kraftverk för att minska oljeberoendet och möta ett ökande energibehov. I planen ingår 12 nya kärnreaktorer, men också elva gaseldade kraftverk och sju koleldade.

Sydkorea som importera nästan all olja ser efter förra årets oljeprischock allvarligt på oljeberoendet. Till år 2022 ska man därför öka den inhemska kapaciteten för elgenerering från 65 900 MWe till 100 900 MWe, enligt ekonomiministeriets beräkningar. Kärnkraften betraktas som den renaste och mest ekonomiska genereringsformen och ska hjälpa landet att möta höga oljepriser och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. När planen är genomförd har kärnkraftens andel av landets elproduktion ökat från nuvarande 34 procent till 48 procent.

Sydkorea kommer också att öka användningen av förnybar energi och bidragen från sol, vindkraft och vattenkraft planeras fram till år 2030 öka från dagens 2,2 procent till ca 11 procent. För att nå detta mål, ska landet med investeringar på motsvarande, bortåt 80 miljarder US dollar, 44-faldiga solenergi till 3 500 MWe, 37-faldiga vindkraften till 7 300 MWe och 19-faldiga användningen av biobränslen.

VfK/Bengt







Energi i framtiden

Den globala branschorganistionen International Energy Agency (IEA) har nu publicerat 2008 års upplaga av sin årsskrift World Energy Outlook. Från denna kan följande intressanta information och slutsatser hämtas:

- I referensscenariot för utvecklingen av världens energianvändning gäller oförändrade förutsättningar för energipolitiken medan en viss sänkning av tillväxten i energi användningen blivit en följd av den pågående finanskrisen. Tillväxten under perioden år 2006 till år 2030 bedöms dock fortfarande till 45 procent eller genomsnittligt 1,6 procent per år.

- Kina och Indien beräknas ta i anspråk mer än hälften av den globala tillväxten.

- Nästan hela ökningen av procucerad energi kommer att inträffa i icke-OECD-länder.

- De kummulativa, globala investeringarna i produktion och distribution av energi fram till år 2030 uppskattas till 26 300 miljarder US dollar, varav hälften väntas inom elsektorn. Trenden speglar också utmaningen med att utveckla en effektiv, ekonomisk och klimatneutral energianvändning.

- Användningen av olja väntas fortsatt expandera fram till år 2030 om än i något långsammare takt. Den genomsnittliga produktionen väntas öka från 85 miljoner fat per dag år 2007 till 107 miljoner fat per dag år 2030. Indien och Kina är de länder som väntas ha den kraftigaste expansionen med 3,9 resp 3,5 procent per år.

- Den globala ökningen av användningen av fossila bränslen kommer att driva på en ökning av atmosfärens temperatur med risk för irreversibla och allvarliga konsekvenser för klimatet. De globala emissionerna av koldioxid till atmosfären beräknas öka från 28 miljarder ton år 2006 till 41 miljarder ton år 2030. Inkluderas utsläppen av övriga växthusgaser beräknas de totala utsläppen, omräknat till CO2-ekvivalenter, öka från 44 miljarder ton år 2005 till 60 miljarder ton år 2030, en ökning med 35 procent.
IEA rekommenderar att starka internationella åtgärder måste sättas in för att ändra detta scenario.

- Den koldioxidfria andelen - vattenkraft, kärnkraft, förnybar energi och fossileldning med CO2-infångning - i den globala energimixen beräknas öka från 19 procent år 2006 till 25 procent år 2030, delvis p g a en något minskad, förväntad takt av oljeanvändningen expansion.
De långa ledtiderna inom kraftsektorn medför att år 2020 beräknas 75 procent av kraften genereras av idag befintliga kraftverk och 50 procent år 2030, vilket bromsar övergång till klimatneutral kraftgenering.

Med dessa förutsägelser från en institution med god global överblick ter sig framtiden minst sagt besvärlig. Budskapet från IPCC är ju att användningen av fossila bränslen bör åtminstone halveras till år 2050. Trots alla åtgärder som diskuteras under Kyotoprotokollets åtaganden har vi fortfarande en ökande CO2-emission i världen. Klimatavtalet som förväntas kunna slutas i Köpenhamn nästa år måste nog innehålla ett antal globalt tvingande regler som trenden ska kunna vändas.

VfK/Bengt



 


Finsk energistrategi

Finska regeringen presenterade igår sin klimat- och energistrategi för kommande årtionden. Man lovar att satsa på förnybara energiformer som vindkraft - men samtidigt ska också kärnkraften byggas ut. Målet är att Finland ska bli oberoende av importenergi från Ryssland och samtidigt uppfylla EU:s klimatmål för år 2020.

Finland strävar alltså efter att bli mer självförsörjande i fråga om energi, bland annat genom en utbyggnad av kärnkraften. Strategin baserar sig på stegvisa mål enligt vilka utsläppen av växthusgaser ska minska och andelen förnybar energi öka. Också energieffektiviteten ska förbättras. Andelen förnybar energi ska öka med 38 procent till år 2020.

Landets elproduktionskapacitet ska vara så stor att den också klarar av toppar i konsumtionen och möjliga störningar.
Ett principbeslut om kärnkraften är att vänta redan under innevarande regeringsperiod och en sjätte kärnreaktor kunde i så fall tas i drift omkring år 2020.

Skogsindustrin berömmer regeringens klimat- och energistrategi för att den ger branschen en viktig roll som producent av förnybar energi. Energi- och miljöchefen vid Skogsindustrin, Stefan Sundman, anser att nästa steg vore att avstå från elskatten för energiintensiv industri eftersom skatten betyder en dubbel kostnad för branschen som också har utgifter för utsläppen.

VfK/Bengt

Ekonomisk tillväxt kräver prisvärd energi

Statistik från USA visar att kärnkraften är det billigaste sättet för baslastproduktion av elkraft. Den genomsnittliga produktionskostnaden har sjunkit med över 30 procent de senaste tio åren till 1,76 cent/kWh (ca 11 öre/kWh) år 2007. I detta inkluderas kostnader för drift och underhåll samt bränsleinköp och hantering av använt bränsle.
Prognoserna förutspår en fortsatt stabil kostnad för el från kärnkraft eftersom kärnbränslet står för en liten del av hela produktionskostnaden. Den mindre känsligheten för bränslepriset ger kärnkraften en stor fördel framför produktion baserad på fossila bränslen där bränslekostnaden ofta utgör 75 - 90 procent av hela kostnaden för elproduktionen.

Den stabila låga kostnaden för el från kärnkraften är viktig för att hålla nere elpriset för konsumenterna. Detta är också något som båda kandidaterna i den pågående presidentvalskampanjen har påtalat.

Jämförbara kostnader (2007) för andra kraftslag är kol 2,47 cent/kWh, fossilgas 6,78 cent/kWh och olja 10,26 cent/kWh.

VfK/Bengt

Kolpriset fördubblas!?

Råvarumarknadens analytiker tror att kolpriset kommer att fortsätta uppåt. Ökningstakten under 2008 är snabbare än 2007. då priset steg 73 procent på årsbasis. Anledningen är den ständigt ökande efterfrågan i Kina och Indien som följd av deras snabba ekonomiska tillväxt.
Kina står nu för en fjärdedel av världens kolanvändning och kolet täcker 78 procent av landets energibehov. För Indiens del står kolet för 70 procent av landets energiförsörjning. Trots pågående investeringar i både kärnkraft och vindkraft beräknas efterfrågan på kol att stiga i båda länderna.

Från detta kan man dra två slutsatser:
Eftersom Sveriges elpris är beroende av andra länders höga bränslepriser och kostnader för utsläppsrätter, ser det fortsatt dystert ut för utveckling av våra elkostnader.
Eftersom frågan om koldioxidutsläpp och växthuseffekt är global, kommer Kinas och Indiens ökning av utsläppen vara flerfalt större än de reduktioner vi i bästa fall kan åstadkomma i Sverige. Framtiden verkar följaktligen dyster även på den här fronten.

VfK/Bengt


Sveriges elförsörjning

Statistik för Sveriges elförsörjning under första halvåret 2008 är nu presenterad. Bidragen till försörjningen är följande (2007 års siffror inom parentes):

Vattenkraft                   38,2         (38,1)  TWh
Kärnkraft                      34,2        (33,2)   TWh
Vindkraft                         0,99      (0,68)   TWh
Övrig värmekraft           7,5           (7,4)   TWh
Imp/Exp-netto              -5,9          (-3,8)   TWh

Totalt elanvändning   75,1        (75,6)   TWh

Halvårsresultatet visar stor stabilitet jämfört med föregående år. Huvudproduktionen med vattenkraft och kärnkraft är i det närmaste konstant med tillgång något över medelvärdet för vattenkraften och en mindre ökning för kärnkraften. Den mindre sänkningen av elanvändningen beror till stor del på årets milda vinter. Den ökade produktionen har gjort att exportnettot ökat till 5,9 TWh vilket bidragit till en minskning av koldioxidutsläpp i våra fossilbränsleberoende grannländer.
En intressant iakttagelse är att ökad produktion av vindkraft med 0,31 TWh utgör en ökning med 46 % medan en ökning hos kärnkraften med 1,0 TWh endast utgör en ökning med 3 %. Att storleken har betydelse kan vara bra att ha i minnet när redovisning av procentsiffror i massmedia ska tolkas.

VfK/Bengt

Tidigare inlägg
RSS 2.0