65 år sedan Hiroshima
"I dag är det 65 år sedan en atombomb fälldes över den japanska staden Hiroshima. Tre dagar senare fälldes ytterligare en bomb över Nagasaki. Man räknar med att ca 200 000 människor dog i de två attackerna. Japans ovillkorliga kapitulation följde.
Att det gått 65 år utan att kärnvapen kommit till användning i någon konflikt måste ses som en framgång, men den långsiktigt enda vägen att garantera att så fortsatt blir fallet är att börja arbetet på att eliminera dessa vapen totalt. I USA:s senat diskuteras just nu ratificeringen av det nya avtalet om ytterligare reduktioner av USA:s och Rysslands strategiska arsenaler, men därefter är det viktigt att man är beredd att gå vidare på den vägen.
Från svensk sida – tillsammans med Polen – har vi ju speciellt pekat på betydelsen av snabba och stora reduktioner också av s k taktiska kärnvapen. De finns huvudsakligen i Europa, och till en del i vårt omedelbara närområde. Men just nu är det självfallet arbetet för att förhindra ytterligare spridning av kärnvapen som står i centrum.
Om det har jag skrivit och talat åtskilligt – i aktiviteter inom ramen för Global Zero, på den stora icke-spridningskonferensen i FN i New York och på Nuclear Security Summit i Washington. Omedelbart efter valet planeras ett nytt möte i New York för att ytterligare intensifiera detta arbete. Jag hoppas att kunna vara där då för att fortsätta våra insatser."
VfK/Bengt
På rätt väg
De mängder av höganrikat klyvbart material som är bundet i kärnvapenländernas arsenaler kan med stor fördel användas i civila reaktorer för produktion av nyttig energi. Det är alltid bra när svärden kan smidas om till plogbillar!
Det steg i nedrustning som nu kan tas är det första sedan 1991 års START-avtal ledde till en kraftig reduktion av de enorma arsenaler som då ännu levde kvar sedan kalla krigets dagar.
VfK/Bengt
30-årsjubileum
Folkomröstningen år 1980 var i själva verket en nödvändighet för att läka de sår som 1970-talets kärnkraftdebatt rivit upp i det politiska partisystemet, och som riskerade landets politiska stabilitet. Därav kom de paradoxala alternativen, som till synes alla tre förespråkade kärnkraftens avveckling, för väljarna att ta ställning till.
Så här har Hans Blix, en av ledarna för linje 2, kommenterat omröstningen:
- Varken han själv i Linje 2 eller andra i Linje 1 var helt uppriktiga när de presenterade sina alternativ, eftersom syftet i själva verket var att rädda kvar kärnkraften.
Han medger också att det var mycket politisk taktik och smarta grepp bakom formuleringarna på Linje 2:s valsedel som stöddes av Socialdemokraterna och Folkpartiet.
- Det var ett taktiskt grepp av regeringen och även av folkpartiet att det på baksidan av valsedeln stod att kärnkraften skulle vara i statens ägo. Det var ett sätt att skrämma bort moderatledaren Gösta Bohman. Linje 2 gick segrande ur striden, knappt före Linje 3, som var miljörörelsens avvecklingslinje.
Resultatet av det hela blev till sist positivt - kärnkraften överlevde, och det har vi alla anledning att idag vara tacksamma för.
VfK/Bengt
Expansiv vindkraft
Vid det senaste årsskiftet hade vindkraften i Sverige byggts ut till totalt 1 560 megawatt. Det är nästan lika mycket som den kommande kärnreaktorn i Finland är byggd för.
Den svenska vindkraften producerade förra året 2 519 gigawattimmar elkraft, medan produktionen i Finlands reaktor är budgeterad till 11 200 gigawattimmar. Svensk vindkraft måste alltså åtminstone fyrdubblas för att motsvara en modern reaktor. Sedan måste man förstås ha andra kraftverk att sätta in när det inte blåser och kraften ändå behövs!
VfK/Bengt
Exit Ignalina
Detta ger nu Ryssland en möjlighet att återta en del av kontrollen över Baltikum genom att försöka ta de friställda marknadsandelarna i elförsörjningen. Ett sådant energiberoende ger Ryssland nya möjligheter att använda de påtryckningsmedel som avstängda gaskranar visat sig vara.
Planer för uppförande i EU-samarbete av ett nytt kärnkraftverk i Litauen finns och det finns goda skäl att inte i onödan fördröja dessa. Hela östeuropas behöver försvaras mot attacker från öster oavsett vilket förklädnad de har.
VfK/Bengt
Kärntekniskt samarbete USA - Japan
Diskussionerna omfattade flera områden för samarbete för utveckling av "ren energi", med speciellt intressant är ökat samarbete kring kärnkraft inklusive avancerad kärnbränsleteknologi. Främst ska detta handla om att utveckla bästa och mest lönsamma teknik för upparbetning och återanvändning av utbrännt kärnbränsle, ett område som hittills varit uteslutet i USA, men som japanerna har arbetat med i många år.
Det spekuleras nu om att upparbetning skulle underlätta för USA att klara av de sedan lång tid växande problemen med förvaring av utbrännt bränsle. Det planerade slutförvaret i Yucca Mountain i Nevada är fortfarande inte godkänt och svårigheterna på de temporära förvaringsplatserna ökar. Påståenden om att upparbetning skulle öka risken för spridning av kärnvapenmaterial blir å andra sidan en ny stötesten för den amerikanska administrationen att hantera och kan motverka Obamas ambitioner om en kärnvapenfri värld.
Överenskommelserna i Japan är ett bra första steg på Obamas Asienresa, men komplicerade samtal med Kina för att finna en gemensam grund för utläppsreduktion av växthusgaser väntar och dessa torde bli svårare att föra, men också än viktigare på lång sikt.
VfK/Bengt
Greenpeace vänder under galgen
Den nya politiken tar inte avstånd från kärnkraften utan kräver istället att nya koleldade anläggnigar ska ha full koldioxidåtertagning och att förnybar energi ska uppgå till minst 15 procent.
De flesta av policyns tolv mål inriktas på "kol-snål" energi som man vill ha införda till år 2030. Man begär bland annat också att Storbrittanien ska hjälpa länder i tredje världen med utbyggnad av klimatneutral energiteknik och bygga ut resurser för utveckling av och försörjningen med sådan teknik.
Den brittiske Greenpeace-ledaren John Sauven sade i sammanhanget: "Om vi inte ändrar vår politik här och gör konkreta insatser internationellt kan vi inte rädda klimatet... Hittills har solida insatser hindrats av kortsiktiga intressen."
|
|
Manifestationen refererar till de nyutkomna rapporten från klimatkommissionen och till IEAs analyser som båda rekommenderar ökad användning av kärnkraft som en del i agerandet för att minska emission av växthusgaser.
VfK/Bengt
Californien och kärnkraften
Dessa signaler är överranskande med tanke på att Californien sedan 1970-talet haft ett moratorium för kärnkraft i väntan på att anläggningar för avfallshantering har färdigställts. Idag står de egna fyra kärnkraftverken tillsammans med import från Arizona för 15 procent av elförsörjningen. Men detta kan nu bli aktuellt för nästa guvernör att öka.
Praktiskt taget alla kandidater i den förestående kampanjen inför guvernörsvalet år 2010 ser kärnkraften som en nödvändig del i Californiens energibalans. Optimistiskt kan man då räkna med att det hårda, californiska motståndet mot kärnkraft nu börjar luckras upp på samma sätt som skett i Sverige i år.
VfK/Bengt
Moderat stöd för kärnkraft
Detta resultat får i första hand ses som en markring av att moderaterna även i framtiden ser kärnkraften som ett naturligt inslag i den svenska energibalansen. Huruvida ny utbyggnad kommer till stånd är i första hand en fråga för kraftföretagen, som har att väga behov mot olika alternativ av kraftproduktion. Det viktigaste att tänka på för statsmakterna är att en acceptabel balans upprätthålles mellan skatter och subventioner för olika energislag. Idag betalar kärnkraften en allför stor andel av den förbybara energins kostnader.
VfK/Bengt
Tysklands kärnkraft "i stöpsleven"
Guttenberg sade att tills ekonomin förbättrats för alternativ energi "krävs en begränsad ökning av användningen av landets 17 reaktorer", vilka idag svarar för 25 procent av elförsörjningen. Lagstiftning begränsar dock drifttiden och enligt nuvarande planering ska samtliga reaktorer vara stoppade år 2022 och ersatta med sol- och vindenergi.
Guttenberg tillstår ändå avvecklingsplanen men med villkoret "att ekonomiskt gångbara alternativ kan etableras i tid".
Medan många hoppas att valkampanjen och nya koalitioner i politiken ska bana väg för en friare energipolitik, så vidhåller socialdemokraterna och De Gröna att avveckllingen ska fullföljas. Det var också just dessa båda partier som drev igenom nuvarande avvecklinglag år 1998.
Det återstår nu att se om tyska politiker är förmögna att, likt Sverige nyligen, kunna hitta ett sätt att ta sig ur en föråldrad och kontraproduktiv energipolitik.
VfK/Bengt
Kärnkraften kan garantera stabilitet
I ett debattinlägg i VLT den 14 maj för tre konsulter fram åsikten att det är "Dags att fasa ut kärnkraften". Istället vill de "snarast bygga vårt samhälle hållbart" och tills stöd för detta anför man bland annat att "intressant landvinningar sker inom sol- och vågkraftsområdet". Märkligt nog lyser denna gång vindkraften med sin frånvaro!
Konsulternas plädering innehåller i sak inget nytt utan består av samma blåögda önskedrömmar som den så kallade miljörörelsen serverat de senaste trettio åren. Verkligheten är istället att det som anses vara "förnybara energikällor" endast är konkurrenskraftiga med antingen skattelättnader eller skattefinansierade subventioner. De elanvändare som valt "grön el" från vindkraft får omkring hälften av sin verkliga elkostnad betald av skattekollektivet. Då har man ändå inte räknat med merkostnaden för den elproduktion som måste fram när det inte blåser (i skrivande stund går omkring 40 procent av den danska vindkraften vilket är ovanligt mycket).
Konsulterna när också en del myter kring kärnkraften vad gäller till exempel koldioxidutsläpp och energieffektivisering. Den väl verifierade sanningen är att kärnkraften har lägre utsläpp av växthusgaser per kilowattimme än såväl vindkraft som biobränsle. I det senare fallet kan utsläppen närma sig de fossila bränslena i samma ögonblick som bränslemängden inte motsvaras av minst samma mängd tillväxt i biosfären. Vad gäller oron för att kärnkraften skulle minska intresset för energieffektivisering, så är detta rent nonsens. Teknisk utveckling och rationalisering pågår kontinuerligt i användarledet oavsett var elen produceras.
Vi ska istället vara tacksamma för att kärnkraften, som nu är en mogen och väl beprövad teknik, kan användas som en stabil tillgång för lång tid framåt. Den har en stor uppgift att fylla så länge som över 70 procent av Europas energi kommer från fossila bränslen. Den kan få en ännu större uppgift när det gäller att försörja de 2 500 miljoner människor som världsbefolkningen förväntas öka med fram till mitten av detta århundrade. Måste vi dessutom av klimatskäl näst intill avveckla användningen av fossila bränslen, kommer allt annat som står till buds att behövas!
VfK/Bengt
Kärnkraften och EU-valet
Även om valkampanjen domineras av den ekonomiska krisen, är energiförsörjningen och kärnkraften viktiga frågor för flera länder. Speciellt gäller detta Östeuropa, där problemen med ryska gasleveranser medfört ett politiskt tryck på att skapa alternativ försörjning. Även ersättningen av gamla ryska reaktorer, som i Litauen och Bulgarien, driver på för utbyggnad av nya reaktorer och har en given plats i ländernas valkampanj.
Även i Tyskland, där kärnkraften är kontroversiell, och en politisk överenskommelse från 1998 stadgar en högsta drifttid på 32 år för landets reaktorer, finns kärnkraften på agendan. Konservativa CDU, som är största parti i den nu regerande koalitionen, driver på för att överenskommelsen ska rivas upp och avvecklingsprogrammet stoppas. Det tyska miljöpartiet, die Grüne, och socialdemokraterna står på andra sidan och förespråkar satsning på förnybara energikällor. Heta debatter om detta förväntas i valkampanjen.
Med det klimatpolitiska program som EU tidigare antagit kommer det med all sannolikhet att visa sig att kärnkraftens position inom unionen kommer att förbli fortsatt stark. Ett exempel på detta är onekligen den omsvängning som den svenska regeringsalliansen gjort. Ny kärnkraft byggs idag i Bulgarien, Frankrike, Finland och Rumänien. Länder som planerar eller överväger ny eller fortsatt utbyggnad är England, Italien, Litauen, Polen, Tjeckien och Ungern.
VfK/Bengt
Från oppositionen intet nytt
Vänsteralliansens förslag bygger på att förnybar energi "på sikt" ska kunna klara hela det svenska energibehovet och att kärnkraften ska fasas ut i den takt som bytet till sol, vind och vatten medger. Vidare visar man en klar strävan att isolera Sverige från kontinentens elnät med motiveringen att Sverige har goda förutsättningar att kunna hålla lägre energipriser med minskat tryck från denna marknad. Genom att fortsätta och utöka subventioneringen av dessa "alternativa energikällor" ska omställningen drivas igenom.
Mina reflexioner över den serverade kompotten är att vi får en återgång till den politiska osäkerheten kring kärnkraftens framtid. Vi får också i fortsättning betala en ökande del av vår energinota över skattsedeln och energisektorns konkurrens om skogsråvaran kommer även framledes att göra livet tungt för vår skogsindustri. På toppen av detta kommer sedan förslag om en utbyggnad av vindkraft som är ännu mera besinningslös än den som nyligen föreslagits av regeringen.
Att denna politik de facto nu haft snart 30 år på sig att visa sin slagkraft men endast gjort marginella avtryck i energibalansen fäster man inget avseende vid utan fortsätter med en dåres envishet i samma spår. Det enda positiva som kan skönjas är att "etanolbilarnas" tid tycks vara förbi och att man istället upptäckt de möjligheter som elhybridbilarna kan ge i framtiden.
VfK/Bengt
Varför just tio reaktorer?
Jag instämmer gärna i hans undran. Samtidigt förstår jag att den politiska balansgången i regeringen inte är helt enkel? Emellertid tar vi nu en risk att på nytt låta politikernas piruetter få prägla det som är bland det viktigaste för ett industriland som Sverige, nämligen en stabil, säker och ekonomiskt konkurrenskraftig energiförsörjning.
Att villkora förnyelsen av svensk kärnkraft med en dyrbar utbyggnad av ineffektiv vindkraft är ett fundamentalt misstroende mot marknadens mekanismer. För att det ska lyckas måste de därför ta pengar från kärnkraften för att stödja bl a vindkraften. Vi tvingas alltså även i fortsättningen betala en del av vår elräkning över skattsedeln. Låter vi istället den avreglerade elmarknaden få hantera flödena av el bör rimligen den mest lönsamma metoden för produktion komma att väljas.
Med den nu planerade utbyggnaden av vindkraft räcker inte vår vattenkraft till som back-up, så vad ska ha istället? I skrivande stund noterar jag att i Danmark produceras just nu 45 MWe av totalt drygt 5 000 MWe installerat, samtidigt som man importerar 1 238 MWe från Sverige! Varifrån ska vi importera den dag vi har 10 000 MWe installerat såsom Energimyndigheten nu föreslår?
VfK/Bengt
Fortsatt stöd för svensk kärnkraft
Av resultatet av Synovates mätning, som omfattade 1 016 tillfrågade, kan man utläsa följande:
Bland miljöpartister och vänsterpartister har regeringen stöd av 42 resp 26 procent, medan det bland socialdemokraterna finns 57 procent som förespråkar förslaget. Hos regeringspartiernas sympatisörer finns stöd för förslaget hos 84 procent av moderaterna, 77 procent bland folkpartisterna, 64 procent bland centerpartisterna och 75 procent bland kristdemokraterna.
I de blocköverskridande överläggningar som nu startat är näringsministern, Maud Olofsson, hoppfull om att en överenskommelse ska kunna nås, som klart visar att Sverige vill ta en ledande roll ifråga om utbyggnad av klimatneutral energiproduktion inför de klimatförhandlingar som ska ske i Köpenhamn senare i år.
Vi i Vfk tycker det är bra att kärnkraften nu fått en plats i det sällskapet!
VfK/Bengt
En historisk uppgörelse om energi och klimat
Idag presenterade Alliansregeringen en samlad och gemensam överenskommelse om energi- och klimatpolitiken. Detta är en historisk och unik överenskommelse som löser upp den låsning kring energipolitiken som funnits i Sverige över 30 år.
Överenskommelsen innebär en storskalig och offensiv satsning på förnybara energikällor. Den sätter tydliga mål och föreslår verkningsfulla åtgärder för att stimulera framväxten av förnybara energikällor. Målet är att ge den svenska elförsörjningen ett tredje ben, som kompletterar kärnkraft och vattenkraft.
Den öppnar också för att befintliga reaktorer som fasas ut kan ersättas med nya reaktorer. Detta gäller för överskådlig framtid men sätter ett tak på tio reaktorer. Det handlar inte om att fatta politiska beslut om att ersätta reaktorer eller att använda skattemedel, utan om att möjliggöra för kommersiella aktörer att ersätta när nuvarande reaktorer behöver fasas ut. Nybyggnadsförbudet för kärnkraft kommer alltså att avskaffas.
VfK/Bengt
På väg mot en ny energipolitik
Enligt en motion till partistämman i vår bör Centerpartiet inte längre verka för en utfasning - utan överväga att bygga nya kärnkraftverk. Om man accepterar den kärnkraft vi har i dag borde man ju rimligtvis kunna tänka sig att acceptera nya kraftverk där säkerheten och effektiviteten är enormt mycket större, enligt motionären.
Enighet inom regeringen är således nu inom räckhåll. Men en långsiktigt stabil syn på energipolitiken kräver att även den rödgröna oppositionen kan ta de steg som löser dem från den 1970-talsgrundade förlamning som förvandlat Sverige från världsledande till efterblivet ifråga om kärmkraften. (S)-partiets framtoning vid framtidsdagarna i Västerås ingav dessvärre föga hopp om någon snar förbättring. Det finns emellertid en rad starka krafter inom den socialdemokratiska väljarbasen som önskar en förändring även inom detta parti. Dessa förtjänar allt stöd och uppmuntran.
Det finns följaktligen uppgifter att ta itu med. Fortsatt saklig information om kärnkraftens fördelar och kraftfullt bemötande av de myter som antikärnkraftlobbyn driver, är tillräckligt för att hålla oss fullt sysselsatta de närmaste åren.
VfK/Bengt
Araber vill byta olja mot kärnkraft
Om allt går enligt planerna kommer FAE att ha kärnkraft i drift före Iran, som av västvärlden misstänks för planer på kärnvapenframställning. Första reaktorn planeras kunna vara i drift år 2017 och företag i både USA, Storbrittanien och Frankrike konkurrerar redan om kontrakt på leveransen. Detta är emellertid endast den första av sex planerade reaktorer, där var och en beräknas kosta runt fem miljarder US-dollar.
FAE strävar efter att producera 25 procent av sitt energibehov från alternativa energikällor, som t ex kärnkraft, vilket ska ses i perspektiv av att landet ser en fördubbling av energianvändingen fram till år 2020.
Ett visst motstånd mot avtalet finns dock i USAs kongress, där kritiker anser att utbyggnad av kärnkraft i arabvärlden riskerar att öka "turbulensen" i regionen. Förespråkarna anser dock att det inte finns anledning till sådan oro så länge som IAEA har regelbunden kontroll över urananvändningen.
Som en kommentar till planerna kan man nämna att de oljeproducerande länderna sett att det är en dålig affär att själv elda upp sina oljetillgångar. Det är bättre att exportera oljan och istället skaffa en billigare energiförsörjning för egen del.
VfK/Bengt
Ny kärnkraft i Sverige?
För ett par dagar sedan hade Vattenfall till presskonferens för att berätta om koncernens strategi för framtiden. Visionen är att verksamheten senast år 2050 ska vara klimatneutral. De tre energislagen som Vattenfall tänker sig använda för att nå målet är förnybar energi i form vindkraft, vattenkraft och vågkraft, kraftverk som eldas med fossila bränslen men där koldioxiden avskiljs och lagras, samt kärnkraft.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson tror att reaktor 1 och 2 i Ringhals kommer att ersättas när de tjänat ut. Inga nya reaktorer får byggas i Sverige men Vattenfall tror att de politiska besluten om avvecklingen kommer att rivas upp. I Vattenfalls strategi för framtiden ingår det att bygga upp förtroendet för kärnkraften och det ska bland annat ske genom en öppen dialog med intressenter och allmänheten. Ambitionen är att bli världsledande på kärnkraftssäkerhet och därför har ett oberoende råd för kärnkraftssäkerhet bildats där bland andra förre IAEA-chefen, Hans Blix ingår.
Det är bra att Vattenfall nu tar täten i den viktiga uppgiften att skaka av oss den energipolitiska förlamning som härstammar från Fälldins 1970-tal och som gjort stor skada för svensk ekonomi och för svenskt näringsliv.
VfK/Bengt
Bönderna och kärnkraften
Kärnkraften är ett hot mot böndernas satsning på bioenergi. Det hävdar LRF som kräver besked från regeringen om kärnkraftens framtid. Tidigare har LRF haft motsvarande synpunkter på en eventuell utbyggnad av ett fossilgasnät i Sverige.
Det finns anledning att vara vaksam på böndernas synpunkter på energipolitiken. Det var en bonde på 1970-talet som lade grunden till den eländiga politik vi levt med nu i 30 år. Bönderna talar i egen sak och det måste göras klart de energibidrag som svenskt lantbruk kan tillföra aldrig kan bli annat än en marginell del i den totala energibalansen. Till exempel är huvuddelen av den etanol som idag används som motorbränsle importerad. För att ersätta energin från en enda reaktor skulle vi behöva elda upp i stort sett hela den svenska spannmålsskörden.
VfK/Bengt
