vfk1997

I dagspressen har på senaste tiden funnits uppgifter om stora svenska uranfyndigheter. Det är det australiska gruvföretaget Aura Energy som uppger att uranfyndigheterna runt bland annat jämtländska Myrviken är bland de tio största i världen. Nyligen publicerat resultaten från undersökningar visar uranfyndigheter på runt 140 000 ton. Resultaten säges tyda på att fyndigheten kan vara mycket större än man hittills anat.

Det är emellertid viktigt att ha rätt perspektiv på fyndigheterna. De analyserade proverna visar att de norrländska malmerna i allt väsentligt är lågvärdiga med uranhalt under 500 ppm. Man kan jämföra med uranfyndigheterna i Billingen i Västergötland, också betraktade som en av världens största urantillgångar på beräknat 300 000 ton, men med en uranhalt i malmen på ca 300 ppm.

De bästa uranmalmerna som idag bryts i Canada och Australien har 30 - 50 gånger högre uranhalt i malmen, så det lär nog dröja ett tag innan uranbrytning i Sverige blir ekonomiskt hållbar.

VfK/Bengt

Spekulationer bland världens investerare talar om en 50-procentig ökning av uranpriset inom den närmaste tiden. Orsaken är inte i första hand ökad produktion i världens nuvarande reaktorer eller en allt mer omfattande utbyggnad av nya. Orsaken är istället att världens kanske rikaste urangruva, Cigar Lake i Canada, är övesvämmad för andra gången och för närvarande avstängd för utvinning. Denna gruva beräknas stå för tio procent av all världens uranproduktion. Den förväntade prisökning väntas bestå även efter en återstart av Cigar Lake av de ovan nämnda skälen.

Cameco, som driver gruvan i Cigar Lake, säger att det kommer att ta minst ett år innan brytningen kan återgå till normal omfattning. Man säger idag att tidpunkten för nystart av produktionen kommer att meddelas så snart som vattnet pumpats ut gruvans kondition utvärderats.

Cigar Lake är en av världens mest lovande uranförekomster med ett beräknat innehåll av U3O8 på 100 000 ton i halter upp till drygt 20 procent i malmen.

Vfk/Bengt

Vid University of Maryland´s School of Public Policy har gjorts en utredning om hur lång tid som jordens urantillgångar kan förväntas räcka till för elproduktion. Enligt Nuclear Energy Agency (NEA) finns idag identifierade tillgångar på 5,5 miljoner ton uran och ytterligare 10,5 miljoner ton beräknade, men ännu ej prospekterade tillgångar. Med dagens förbrukning för en global elproduktion av ca 2 800 TWh per år med kärnkraft förbrukas ca 70 000 ton per år. Utredningens slutsats blir att uranets varaktighet med dagens förbrukning är 80 - 230 år. Man anser vidare att fortsatt exploatering och teknisk utveckling mycket väl kan fördubbla denna tid.

Med storskalig upparbetning av använt bränsle med återvinning av uran och plutonium kan man reducera förbrukningen av färskt uran med 30 procent.

Två teknologier, idag visserligen inte ekonomiskt bärkraftiga, kan dramatiskt öka uranets varaktighet.
Den första är succesiv övergång från lättvattenreaktorer till snabba bridreaktorer med full återcykling av bränslet. Detta skulle ge de NEA-uppskattade urantillgångarna en varaktighet på 30 000 år med dagens förbrukningstakt.
Den andra gäller extraktion av uran ur havsvattnet. Världshavet beräknas innehålla ca 4,5 miljarder ton uran. Detta skulle tillgodose dagens globala behov i 60 000 år även med de mindre effektiva lättvattenreaktorerna.

VfK/Bengt

Det australiensiska företaget Greenland Minerals & Energy (GME) har nyligen informerat om prospektering av malmtillgångar på Grönland. Fyndigheten har sällsynta jordartsmetaller som förstahandsintresse, men beräknas också innehålla ca 85 000 ton uran och är belägen i Kvannefjeld ca 8 km inåt land från kuststaden Narsaq.

Den danska atomenergimyndigheten gjorde redan i början av 1980-talet bedömningen att uraninnehållet i malmkroppen är ca 43 000 ton, men gjorde inga försök till utvinning. GMEs provborrningar under det senaste året har visat att åtminstone en fördubbling av denna prognos är rimlig. Malmens uranhalt uppges till 0,25 % vilket är ungefär en tiondedel av vad de rikaste malmerna i världen innehåller, men ca tio gånger mera än halten i de svenska uranfyndigheterna i Billingen.
 

En politisk process mellan Grönland och Danmark kommer nu att avgöra förutsättningarna för att påbörja utvinning av fyndigheterna. Uranet beräknas stå för ca 20 % av det utvinningsbara värdet av malmen, medan 2,6 miljoner ton oxider av sällsynta jordartsmetallet står för 75 %. Den globala efterfrågan av dessa ökar med tio procent per år, men priserna stiger ännu snabbare. GME har redan andra projekt i drift i närheten av Kvanefjeld och under år 2009 kommer aktiviteter med förstudier och miljökonsevkensanalys av den nya brytningen att utföras.

VfK/Bengt

En ny rapport från IAEA och OECD visar att nya upptäckter och omvärdering av tidigare kända fyndigheter av uran att tillgångarna täcker behovet på nuvarande förbrukningsnivå för minst 100 år framåt. Ökad efterfrågan och stigande priser har stimulerat till högre investeringar i uranletning som de senaste två åren identifierat nya, stora fyndigheter.

Den starka marknaden för uran har medfört en ökning på över 250 procent av insatserna för sökning och exploatering av urantillgångar. Stora ökningar av uvinningen har förekommit i bland annat Kazakhstan och USA.
Prognoserna för förväntad förbrukning är mera komplexa med hänsyn till planerna för utbyggnad av kärnkraften i Kina, Indien, Sydkorea, Japan och Ryssland samtidigt med en del avvecklingsprogram i Europa. Sammantaget förutses i rapporten att nya kraftverk och ökad livslängd kommer att öka den den globala användningen av kärnkraft under de närmaste årtiondena och därmed förbrukningen av uran. En ökning på 40 - 80 procent förutses fram till år 2030.

I motsats till oljan, är urantillgångarna mera jämt spridda över världen med brytning i 20 länder. Av den nuvarande produktionen av uran står Canada och Australien för tillsammans 44 %, närmast följda av Kazakhstan 13 %, Niger 9 %, Ryssland 8 %, Namibia 8 %, Uzbekistan 6 % och USA 5 %.

VfK/Bengt

I ett föredrag hos Tekniska föreningen i Västerås  på måndagskvällen gav professor Bert Allard en mycket intressant redogörelse av idéer om hur uranbrytning ska kunna genomföras på ett miljöriktigt sätt. Med avancerade laknings- och reningsmetoder kan en rad olika metaller utvinnas i en kedja av processer.

I en bearbetning av de mellansvenska skiffrarna kan tungmetaller som t ex nickel och vanadin liksom sällsynta jordartsmetaller bli huvudprodukter och uranet en biprodukt. Härmed öppnar sig nya perspektiv på ekonomin för utvinning av de svenska, lågvärdiga uranförekomsterna. Denna form av samtidig metallutvinning är redan under utveckling i andra delar av världen.

Uranbrytning i Sverige har under en lång tid varit politiskt bannlyst. Under det senaste året har den nuvarande regeringen dock öppnat för prospektering och sådan pågår nu över stora delar av landet. Den svenska berggrunden beräknas innehålla västvärldens största nu kända uranförekomster. Även om metallhalten i dessa malmer är förhållandevis låg finns ett stort internationellt intresse för inmutningar av dessa.

De senaste årens flerdubbling av uranpriset är ett ytterligare skäl till att hålla en god beredskap för svensk uranutvinning. En sådan verksamhet skulle på nytt ge Sverige en mera central position inom kärnkraftvärlden.

VfK/Bengt

Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/