Progressivt i Finland
TVOs produktion under 2011 blev 14,2 TWh med genomsnittlig tillgänglighet på 92,8% (TVI I 94,8%, TVO II 90,9%). Detta motsvarar ca 17% av Finlands elgenerering.
Efter avställningarna har båda enheterna nu den nominella effekten 880 MW vilket är 20 MW mer än tidigare.
På länken http://www.tvo.fi/www/page/3383/ kan man se läget på TVO III. Ny bild varje vecka.
Talvivaara Mining Company (fd Outokumpu) har fått tillstånd från statsrådet att utvinna uran från egen malm som sidoprodukt till nickel.
VfK/Tapani
Aktivitet i Finland
Valet av leverantören ska ske år 2012 - 2013 och kommersiell drift planeras börja år 2020. Priset beräknas vara av storleksordningen fyra miljarder euro.
VfK/Tapani
Världens nukleära kapacitet
Reaktorer i drift | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Reaktorer under byggnad
Land | Kontinent | Elproduktion- Totalt MW(e) |
Antal reaktorer |
China | Asia | 23,620 | 23 |
Russia | Asia / Europe | 7,131 | 9 |
South Korea | Asia | 6,520 | 6 |
India | Asia | 2,506 | 4 |
Bulgaria | Europe | 1,906 | 2 |
Slovakia | Europe | 782 | 2 |
Taiwan | Asia | 2,600 | 2 |
Ukraine | Europe | 1,900 | 2 |
Argentina | South America | 692 | 1 |
Brazil | South America | 1,245 | 1 |
Finland | Europe | 1,600 | 1 |
France | Europe | 1,600 | 1 |
Iran | Asia | 915 | 1 |
Japan | Asia | 1,325 | 1 |
Pakistan | Asia | 300 | 1 |
United States | North America | 1,165 | 1 |
World Total: | 55,807 | 58 |
Källa: IAEA
VfK/Bengt
Fukushima
Nedanstående skiss visar uppbyggnaden av de havererade reaktorerna, som är General Electrics 1960-talsdesign.
Bridreaktor återstartas i Japan
Vid sidan om Japan är det Ryssland och Indien som för närvarande har bridreaktorer i drift, medan Kina planerar att starta en liknande senare detta år.
Japan, som är fattigt på egna energiråvaror, planerar att öka andelen kärnkraft i energisystemet och bridreaktorer ska ingå med sikte på kommersiell drift senast år 2050. Idag står ett drygt 50-tal reaktorer för nästan en tredjedel av landets elförsörjning.
Den snabba bridreaktorn använder låganrikat eller utarmat uran i kombination med plutonium som bränsle. Den kan därmed också utnyttja uttjänt bränsle från konventionella reaktorer och genererar mera plutonium än den förbrukar.
VfK/Bengt
Flytande kärnkraftverk
De två första är avsedda att producera elkraft för städerna Vilyuchinsk i Kamchatkaregionen och Pevek, som ligger i Chukotka autonoma distrikt. Kommande anläggningar i serien kan även komma att byggas för utländska intressenter. Kostnaden för den första serien anläggningar beräknas uppgå till 30,6 miljarder US dollar.
Den ryska atomindustrin har hög prioritet på att bygga nya kärnreaktorer och arbetar hårt för att höja effektitviteten i arbetet till den nivå som västerländska leverantörer kan visa. Man pekar också på framgångar till följd av detta genom återtagna marknadsandelar i Tjeckien, Ungern, Slovakien och Finland.
Vfk/Bengt
Spallation kan ge svensk nytändning
Etableringen av MaxIV bedöms öka förutsättningarna för att även den europeiska forskningsanläggningen European spallation source (ESS) ska placeras i Lund. Vissa forskare oroas dock av att projektets stora kostnader kan komma att strypa anslagen till annan forskning.
Den internationella efterfrågan på neutronbaserad forskning har under de senaste åren ökat. 1999 kunde OECD Global Science Forum konstatera behovet av nya mer kraftfulla neutrontillgångar och rekommenderade att nya anläggningar skulle byggas i USA, Japan och Europa. Förslaget att förlägga ESS i Sverige, nära Lund, har lagts fram av ett konsortium, vilket inkluderar cirka 20 universitet, laboratorier, institut, regionala myndigheter och organisationer. Rivaliserande bud har lagts fram av Ungern, Spanien och Storbritannien.
Vilken positiv effekt ESS skulle kunna få kan visas genom att titta på erfarenheter från liknande anläggningar runt om i världen. En sådan framgångsrik "hot spot" är Grenoble-regionen i Frankrike, där den ursprungliga investeringen i den just nu världsledande neutronkällan ILL har resulterat i fortsatta investeringar i andra anläggningar, som en filial till European Molecular Biology Laboratory (EMBL), European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) och Minatec micro- and nanotechnology center. Dessa har i sin tur drivit på tillväxten inom universitetsvärlden, högteknologisk industri och bland flera avknoppningsbolag.
I en framtid kan vidarutvecklad spallationsteknik också bli aktuell för bearbetning av den konventionella kärnkraftens högaktiva avfall i avsikt att avsevärt förkorta dess radioaktiva avklingningstid samtidigt som ytterligare energi kan utvinnas ur materialet..
VfK/Bengt
Ungern planerar för ny kärnkraft
Det befintliga kärnkraftverket ca 120 km söder om Budapest producerar för närvarande 2 000 MWe i fyra ryskbyggda reaktorer, vilket täcker 32 procent av landets elbehov, medan 34 procent kommer från gaseldade kraftverk och 18 procent från koleldade. Av återstoden täcks åtta procent med import och sju procent av förnybar energi.
I den planerade utbyggnaden av Ungerns genereringskapacitet ingår en stor del gaseldade kraftverk - bland annat ett i östra Ungern med en effekt av 2 400 MWe, trots att landet till 80 procent är beroende av gas importerad från Ryssland.
VfK/Bengt
Nominering av ny IAEA-chef
Styrelsen avser att utse den nye chefen i juni och förelägga förslaget för IAEAs generalförsamling för att antagas vid dess möte i september.
Vfk/Bengt
Julhälsning
Västeråsare för Kärnkraft önskar alla kärnkraftens medarbetare världen runt God Jul och Gott Nytt År!
Under år 2008 har kärnkraften globalt producerat ca 2 800 terawattimmar el. Om motsvarande elmängd skulle produceras i koleldade kondenskraftverk (ännu den vanligaste typen av kraftverk i världen) blev resultatet att ytterligare minst 3 400 000 000 ton koldioxid skulle släppas ut i atmosfären enbart i år. Kärnkraften hjälper till att rädda vårt framtida klimat!
Under år 2008 har också allt flera länder börjat överväga användning av kärnkraften i sin energiförsörjning. Detta bådar gott för framtiden!
VfK/Bengt
Planer på ny svensk kärnkraft
Fjorton av Basels 22 medlemmar har redan satsat i ett projekt för att bygga ny vindkraft på cirka en TWh årlig kapacitet. Enligt VAs källor sonderar nu fem företag - Boliden, Stora Enso, SCA och ytterligare två industriföretag - även terrängen för att bygga kärnkraft.
Konsortiet bildas efter finländsk förebild där TVO bygger kärnkraftverket Olkiluoto 3 just nu. I detta projekt deltar även det finländska kraftbolaget bolaget Fortum som stor delägare, och för att få ett svenskt konsortium på plats krävs deltagande från något av kraftbolagen i Sverige - Vattenfall, Fortum eller tyska Eon. Dessa bolag är redan delägare i svenska kärnkraftverk och en eventuell utbyggnad kan då ske på den mark där kärnkraftverk redan finns. Förfrågningar ligger ute hos kraftföretagen och frågan är vem som blir den mest lämpade samarbetspartnern för de svenska basindustrierna.
VfK/Bengt
Rysk aluminium med kärnkraft
Nyheten släpptes vid The Pacific Economic Congress i Vladivostok och det sades att kärnkraftverket delvis ska förse aluminiumverket med elkraft. Återstoden av elproduktionen är planerad att exporteras till Kina samt Nord- och Sydkorea. Projektet kräver att det lokala elnätet förstärks samt upprättande av avtal med de tilltänkta importländerna.
VfK/Bengt
Strålsäkerhetsmyndigheten
Regeringsens motivering till myndigheternas förändrade organisation är
- att få ett samlat grepp om kärnsäkerhet och strålskydd,
- att stärka tillsynen inom dessa områden,
- att effektivisera granskningen av effekthöjningar vid kärntekniska anläggningar och de ansökningar som industrin lämnar inför valet av slutförvar av använt kärnbränsle,
- att begränsa antalet myndigheter och därigenom nå samverkansfördelar.
Det kan rimligen inte finnas något att invända mot en rationalisering av myndighetsarbetet för att ge en minst lika hög säkerhetsnivå i den svenska kärnkraften till en lägre kostnad.
VfK/Bengt
Bombhotet var raklödder
När den tekniska undersökningen nu är klar visar det sig att den substans som löst ut sprängämneslarmet fanns på en burk raklödder - tala om västgötaklimax. Det inträffade har trots detta kostat OKG flera tiotals miljoner kronor i produktionsbortfall!
De nya uppgifterna har förekommit på några ställen i svenska massmedia - vi väntar emellertid, förmodligen förgäves på en internationell dementi i klass med den ursprungliga, nästan hysteriska publiciteten.
VfK/Bengt
Finsk kärnkraft intresserar Sverige
De finska kärnkraftsplanerna väcker dock starka känslor i Sverige, både för och emot. Olycksrisk och urantransporter oroar miljöpartiet. Carl B Hamilton, som är ordförande för det svenska folkpartiets klimatkommission, anser däremot att det koldioxidfria alternativ kärnkraften innebär är lockande. Enligt Hamilton visar Finland att det är lönsamt att satsa på kärnkraft.
Tidigare har (Fp)-ledare Jan Björklund gjort ett klimat- och energiutspel: "För att klara klimatmålen och minska växthuseffekten måste Sverige kraftigt bygga ut sin koldioxidfria elproduktion. I detta syfte bör riksdagen tidigt under nästa mandatperiod häva nybyggnadsförbudet i kärntekniklagen. I ett första skede måste vi satsa på fyra nya kärnkraftsreaktorer. Därtill bör de tio nu existerande reaktorerna successivt ersättas med nya reaktorer."
VfK/Bengt
Toshiba ökar ut i USA
I USA har kraftbolagen aviserat planer på mer än 30 nya reaktorer de kommande åren. Toshiba säger att man tillsammans med dotterbolaget Westinghouse är beredd att möta denna efterfrågan med såväl ABWR som tryckvattenreaktorn AP-1000. Det nya bolaget kommer också att vara ett redskap för Toshiba och Westinghouse till utbyte av erfarenheter kring teknologi för drift och underhåll av redan driftsatta reaktorer.
VfK/Bengt
Läs mer om vår verksamhet på Västeråsare fär kärnkraft
Mera kärnkraft i Ryssland
Den första reaktorn beräknas vara i drift år 2016 och en andra år 2018. Totalt planeras anläggningen för fyra reaktorer. Totalt beräknas investeringarna i kärnkraftverket till 10 miljarder US dollar och omfattar fyra VVER-reaktorer på 1 150 MWe per styck.
Den nationella ryska planen för kärnkraft fram till år 2020 omfattar upp till 42 nya reaktorer av vilka två - en VVER-1000 och en RBMK-1000 (Kursk 5) - ska tas i drift före år 2010. Utbyggnadstakten förväntas ökas under åren 2011 till 2015 då tio nya reaktorer, varav en BN-800 bridreaktor år planerade att startas upp. Planerna för åren 2016 - 2020 omfattar 15 - 20 VVER-1200-reaktorer och sex nykonstruerade VBER-300 kokvattenreaktorer. Utöver detta planeras också ytterligare två flytande, mobila kraftverk.
VfK/Bengt
Grannens nya kärnkraftverk
I ansökan ingår uppgifter om fem olika reaktoralternativ; även AREVA är med. Som ett nytt alternativ är sydkoreanska KHNP.
Samtidigt förbereder Fortum ett nytt kärnkraftverk till Lovisa och Fennovoima ett nytt till en helt ny förläggningsplats.
I dag har Finland alltså fyra verk i drift, ett under uppförandet och tre till under förberedning.
VfK/Tapani
Olkiluoto IV får kritik
22.04.2008 Internytt. Finska Strålsäkerhetscentralen kritiserar Industrins Kraft för att man i miljökonsekvensbedömningen för ett fjärde kärnkraftverk i Olkiluoto inte har beaktat följderna av att havsytan kan stiga.
Enligt centralen måste en sådan utredning göras innan ett tillståndsbeslut kan fattas.
Industrins Kraft får också kritik för att man endast har redogjort för hur befolkningen ska skyddas vid svåra olyckor. Också planer för lindrigare olyckor bör göras, anser Strålsäkerhetscentralen.
VfK/Tapani
Kärnkraft är Billig, Säker och Gynnsam för klimatet
Miljökämpe: Kärnkraften billig, säker och gynnsam för klimatet
Jag har med bestörtning läst Göran Bryntses debattartikel i VLT lördagen 2008-04-05 rubricerad Göran Bryntse: Kärnkraften dyr, livsfarlig och klimatförstörande och inser att jag som miljökämpe inte kan lämna den oemotsagd.
Några fakta:
Kostnaden SEK per MWh el för kärnkraft är c:a 265 jämfört med kol c:a 339, biobränslen 664 , vindkraft på land 570 etc. Siffror från ABB, Royal Academy of Engineering (2004), California energy commission, Vattenfall etc.
Antal döda per miljarder MWh el inom OECD för kärnkraft är 0 (i hela världen är denna siffra 1), för kol 17 (40), för olja 46 (46), vattenkraft 0 (103). Detta enligt Paul Scherrer Institute i Schweitz.
Utsläpp av växthusgaser kilo koldioxid per MWh el är för kärnkraft 9, för brunkol 1 356, för oja 943, för vattenkraft 4, för biobränslen med återväxt 90, biobränslen utan återväxt 1 690 samt för vindkraft 4. Siffrorna är genomsnitt taget från bl.a. ABB, World Nuclear Association, Vattenfall, LCA by Anders Allander.
Med andra ord : Kärnkraften är billig, säker samt gynnsam för klimatet.
I artikeln refereras till en kärnkraftingenjör Storm van Leeuwen som skrivit en avhandling. Denna avhandling kullkastas totalt enligt www.world-nuclear.org/info/inf11.html.
Som en avslutning redovisar jag del av mitt remiss-svar till Naturvårdsverket om Finlands planer på att bygga ett nytt kärnkraftverk.
"Jag kan se att Finland gör en mycket progressiv och effektiv satsning för att bidra till sänkning av utsläpp av växthusgaser.
När ska ett land som Sverige följa efter?
Bra Finland!
Lägg kraftverket gärna i Simo eller i Pyhäjoki så att det är kort avstånd till Sverige, så att även vi här i Sverige på ett enkelt sätt via kabel kan få ta del av era positiva satsningar!"
Civilingenjör
Anders Allander
Miljökämpe, författare av miljölitteratur, konstnär och en del ytterligare
Medlem av Västeråsare för Kärnkraft VFK