Elkrävande industri
Basindustrin elbehov diskuterades i en paneldebatt i Sundsvall den 5 april under ledning av Hans Tson Söderström. I panelen fanns Jan Johansson, Vd SCA, Jan Swärd, Vd Eka Chemical, Håkan Buskhe, Vd Eon Sverige, Nina Larsson, energisamordnare (fp) och Per Bolund, miljöpolitisk talesman (mp).
Debatten i panelen följde de sedan många år väl kända mönstren. (mp) talade om förnybar energi och effektivisering i energianvändningen, medan (fp) poängterade mera avveckling av elmarknaden och mer utbyggnad av ny genereringskapacitet inklusive rejäl satsning på kärnkraft. En intressant nyans var (mp)s uppfattning att kärnkraften inte kan avvecklas för snabbt utan måste ersättas i den takt som alternativ finns till hands. Min reflexion är att (mp) därmed anslutit sig till gamla Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraften år 1980.
De tre företagsrepresentanterna framhöll behovet av en fast och långsiktig energipolitik samt ökad elgenerering. Eon redovisade att företaget de närmaste tre åren kommer att investera 55 miljarder kronor, varav ca 9 miljarder i Sverige, i ny generering. En stor del av detta läggs på kärnkraft men även vindkraft kommer att få stora investeringar. SCA och Eka Chemical uppehöll sig mycket kring den eltunga industrins ovillkorliga behov av konkurrenskraftig elförsörjning. Den senaste tioårsperioden har deras elkostnader i princip fördubblats och en del produktion har redan flyttats utomlands av detta skäl. En sådan omställning innebär att produktionen till större del kommer att vila på fossilbaserad elkraft med negativ inverkan på befarade klimatförändringar. Hela panelen var för övrigt ense om att klimatpolitiken kommer att spela en avgörande roll i framtida val av energiförsörjning.
Debattledaren gav industrins representanter möjlighet att skicka med "beställningar" till de politiska partierna, vilket utmynnade i följande:
- se till att en tydlig och långsiktig energipolitik kan etableras över de politiska blockgränserna,
- ge kraftindustrin förutsättningar att kunna investera i ny konkurrenskraftig elproduktion,
- ge industrin laglig möjlighet att kunna träffa långsiktiga (10 - 15 år) avtal om elleveranser till fast pris,
- se över subventioneringen av biomassa som bränsle för att undvika råvarubrist i den svenska skogsindustrin.
Av diskussionerna framgick att "malmen, skogen och kraften" fortfarande är ryggraden i det svenska näringslivet och folkhushållet. Denna tunga industri, som till stor del är mycket energikrävande, står för ca 60 procent av Sveriges nettoexport räknat i kronor. I dagens politiska retorik ser man hot både mot skogen och mot kraften, något som landets medborgare måste hållas medvetna om.
VfK/Bengt