Kärnkraften och EU-valet
Efter de senaste utvidgningarna av EU är nu de länder som använder kärnkraft i majoritet med 15 av 27 länder. Det kommande valet till EU-parlamentet förväntas inte medföra några dramatiska förändringar i röstbalansen och därmed, även om man inte ska ta något för givet, kommer det även i fortsättningen att finnas en majoritet med positiv inställning till kärnkraften.
Även om valkampanjen domineras av den ekonomiska krisen, är energiförsörjningen och kärnkraften viktiga frågor för flera länder. Speciellt gäller detta Östeuropa, där problemen med ryska gasleveranser medfört ett politiskt tryck på att skapa alternativ försörjning. Även ersättningen av gamla ryska reaktorer, som i Litauen och Bulgarien, driver på för utbyggnad av nya reaktorer och har en given plats i ländernas valkampanj.
Även i Tyskland, där kärnkraften är kontroversiell, och en politisk överenskommelse från 1998 stadgar en högsta drifttid på 32 år för landets reaktorer, finns kärnkraften på agendan. Konservativa CDU, som är största parti i den nu regerande koalitionen, driver på för att överenskommelsen ska rivas upp och avvecklingsprogrammet stoppas. Det tyska miljöpartiet, die Grüne, och socialdemokraterna står på andra sidan och förespråkar satsning på förnybara energikällor. Heta debatter om detta förväntas i valkampanjen.
Med det klimatpolitiska program som EU tidigare antagit kommer det med all sannolikhet att visa sig att kärnkraftens position inom unionen kommer att förbli fortsatt stark. Ett exempel på detta är onekligen den omsvängning som den svenska regeringsalliansen gjort. Ny kärnkraft byggs idag i Bulgarien, Frankrike, Finland och Rumänien. Länder som planerar eller överväger ny eller fortsatt utbyggnad är England, Italien, Litauen, Polen, Tjeckien och Ungern.
VfK/Bengt
Även om valkampanjen domineras av den ekonomiska krisen, är energiförsörjningen och kärnkraften viktiga frågor för flera länder. Speciellt gäller detta Östeuropa, där problemen med ryska gasleveranser medfört ett politiskt tryck på att skapa alternativ försörjning. Även ersättningen av gamla ryska reaktorer, som i Litauen och Bulgarien, driver på för utbyggnad av nya reaktorer och har en given plats i ländernas valkampanj.
Även i Tyskland, där kärnkraften är kontroversiell, och en politisk överenskommelse från 1998 stadgar en högsta drifttid på 32 år för landets reaktorer, finns kärnkraften på agendan. Konservativa CDU, som är största parti i den nu regerande koalitionen, driver på för att överenskommelsen ska rivas upp och avvecklingsprogrammet stoppas. Det tyska miljöpartiet, die Grüne, och socialdemokraterna står på andra sidan och förespråkar satsning på förnybara energikällor. Heta debatter om detta förväntas i valkampanjen.
Med det klimatpolitiska program som EU tidigare antagit kommer det med all sannolikhet att visa sig att kärnkraftens position inom unionen kommer att förbli fortsatt stark. Ett exempel på detta är onekligen den omsvängning som den svenska regeringsalliansen gjort. Ny kärnkraft byggs idag i Bulgarien, Frankrike, Finland och Rumänien. Länder som planerar eller överväger ny eller fortsatt utbyggnad är England, Italien, Litauen, Polen, Tjeckien och Ungern.
VfK/Bengt
Kommentarer
Trackback
