Problemet "peak oil"

Efter åratal av spekulationer har nu delstatsregeringen i kanadensiska Alberta kommit med en "expertrapport" om kärnkraft och oljesand. Det hela blev aktuellt när det privatägda företaget Bruce Power, som driver ett statligt ägt kärnkraftverk i Ontario, sökt tillstånd att bygga en ny kärnkraftanläggning i Whitemud ca 500 kilometer nordväst om Edmonton.

Bruce Power räknar med att påbörja miljökonsekvensbeskrivning nästa år för en anläggning med två till fyra reaktorer med en effekt av vardera 1 000 MWe, tillsammans med tre leverantörer - Atomic Energy Canada Ltd, Westinghouse och AREVA, som konkurrerar om beställningen. Ordersumman beräknas i första omgången uppgå till tio miljarder dollar.

Idag kommer 90 procent av Albertas elproduktion från kol- eller naturgaseldade, och förbrukningen beräknas öka med 75 procent de närmaste 15 åren, mest beroende på de projekt för utvinning av oljesand som redan konsumerar stora mängder fossilgas. Detta samtidigt som den nationella energikommissionen räknar med en långsiktigt minskande gasproduktion i västra Kanada.

Dessa tecken på minskande utvinning från gas- och oljefält blir allt vanligare i Nordamerika och får ses som argument för de farhågor som teorin om "peak oil" för fram. Oljesanden besitter enorma tillgångar av fossilt bränsle, men kan av klimatologiska skäl komma att ifrågasättas i framtiden.

VfK/Bengt


Om kärnkraft och klimat i Finland

Enligt ett uttalande från Meteorologiska institutets generaldirektör behöver Finland bygga ut kärnkraften ytterligare. Om de internationella utsläppskraven skärps, så räcker det inte ens med den femte kärnreaktor som nu uppförs i Olkiluoto.

Bedömningarna av klimatförändringen har blivit allt dystrare. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är prognoserna från ett par år tillbaka redan föråldrade - utsläppen ligger över den nivå, som tidigare sågs som det värsta tänkbara scenariot. Om inte utsläppen begränsas, kan temperaturen på jorden stiga med fem grader det här seklet, och i Finland med sju eller åtta grader.

I Finland, som i likhet med Sverige har satsat på både fjärrvärme och kärnkraft, kan nu kärnkraften även komma att börja leverera värme för uppvärmning vid sidan av elkraft. Fortum har ansökt om att bygga Finlands sjätte reaktor i Lovisa på den finska sydkusten. I ansökan beskrivs hur hett vatten från reaktorn kan användas i Helsingfors fjärrvärmenät.

VfK/Bengt

Planering för ny svensk reaktor

Efter regeringens nya politik för kärnkraften är det E.ON som är först ut med planer på att bygga en ny reaktor i Sverige och den energitunga basindustrin kan bjudas in att bli delägare. Den nya reaktorn på Simpevarp utanför Oskarshamn skulle kunna tas i drift på 2020-talet, ungefär samtidigt som det är dags att stänga den äldsta kärnreaktorn (O1), Ett beslut om att gå vidare med projektet, värderat till 4-6 miljarder euro (cirka 45-67 miljarder kronor), kan dock komma först om några år.

En ny reaktor beräknas kunna ha en effekt på 1 200-1 600 (MWe), vilket kan jämföras med 491 MWe i O1. Tekniskt är det en öppen fråga om O4 skulle bli en kokarreaktor eller en tryckvattenreaktor. En ny reaktor kan tidigast vara i drift 2023 eller 2024 men tekniskt sett finns möjligheter att hålla liv i O1 längre än så.

VfK/Bengt

Löfte om CO2-fri framtid

I en deklaration har 61 europeiska elbolag, inklusive stora företag som EDF, CEZ, Enel, RWE, Vattenfall och E.ON åtagit sig att "uppnå en koldioxidneutral kraftleverans år 2050". Deklarationen överlämnades till EUs energikommissionär vid ett möte, organiserat av Union of the Electricity Industry, den 18 mars.

För att kuinna hålla sitt löfte, begär undertecknarna att beslutsfattare inom såväl EU som på nationell nivå "tillåter användning av all CO2-snål eller CO2-fri teknik" såsom rena bränslen, infångning och lagring av koldioxid, kombikraftverk, förnyelsebar energi och kärnkraft.


De 61 deltagande bolagen i 27 länder producerar 2 500 TWh elenergi per år mot svarande över 70 procent av Europas totala elgenerering. Enbart kärnkraften står för 30 procent av den totala elgenereringen och dess bidrag till en CO2-snål framtid är betydande. I det utvidagde EU förhindrar kärnkraften årligen utsläpp av 675 miljoner ton CO2. För att göra motsvarande reduktion inom trafiksektorn, krävs det att alla personbilar inom EU (212,5 miljoner) skulle behöva tas bort från vägarna.

Vad finns det mera att tillägga?

VfK/Bengt


Nya reaktorer i USA efter mer än 30 år

Kraftbolaget Southern Nuclear har gett klartecken till sin huvudentreprenör att påbörja grundarbetena för två nya reaktorer vid kärnkraftverket Vogtle i Georgia efter att USNRC meddelat nödvändiga tillstånd. Reaktorerna som ska byggas är Westinghouse AP1000 dimensionerade för en effekt av 1105 MWe vardera. Kraftverket har sedan slutet av 1980-talet redan två reaktorer i drift på platsen.

Parallellt kommer detaljkonstruktion och upphandling att utföras fram till dess att NRC meddelar slutgiltigt bygg- och drifttillstånd, vilket förväntas ske i mitten av år 2011. Först då kan montering av själva reaktorsystemen påbörjas. Dessa arbeten ska utföras av Westinghouse i samarbetet med konsultföretaget Shaw. Chefen för Shaw sade, när nyheten meddelades, att man är stolt över att få vara med och lägga grunden för en av de första nya reaktorerna i USA på över 30 år.

Från VfK kan vi bara instämma och gratulera, men samtidigt konstatera att de amerikanska, byråkratiska kvarnarna fortfarande mal tämligen långsamt.

VfK/Bengt

Fortsatt stöd för kärnkraften i Sverige

En ny opinionsundersökning gjord av Sifo visar att en majoritet, 54 procent, vill att de nuvarande kärnkraftverken ska ersättas när de tjänat ut eller att ännu fler reaktorer ska byggas i framtiden. En tredjedel, 33 procent, säger nej till nya reaktorer men vill använda de nuvarande tills de tjänat ut. Bara nio procent anser att kärnkraften bör avvecklas omedelbart.

Undersökningen, som gjorts på uppdrag av den svenska basindustrin, bygger på intervjuer med 1.500 personer.
Nästan två tredjedelar, 63 procent, tycker att det viktigaste miljömålet är att begränsa utsläppen av växthusgaser. Bara 14 procent sätter en avveckling av kärnkraften som det högsta målet.

Resultatet av mätningen är i sig inte särskilt uppseendeväckande utan speglar i princip det opinionsläge som svensk kärnkraft alltid haft bland den svenska befolkningen. Detta vittnar om en god insikt hos människor om vad som är uthållig energiförsörjning. Den senaste tidens förskjutning i uppfattning hos våra politiker är en sedan länge behövlig utveckling. Det som nu återstår är att utbilda svenska journalister till ett mera insiktsfullt arbete kring energifrågorna.

VfK/Bengt

Kärnkraften en mjölkko

I den nyvaknade energidebatten finns en stor diskussion om "stimulanser" till förnybar energi och möjligheter till undantag från elproduktionens beskattningsregler. Från visst håll hävdas också att "kärnkraften är dyr" och har åtnjutit diverse stöd av offentliga medel. Därför är det på sin plats att redovisa kärnkraftens nuvarande avgiftssituation.


El producerad i kärnkraftverk var sedan år 1984 belagd med en produktionsskatt, som under år 2000 omformades till en effektskatt. Det innebär att skatten baseras på reaktorernas termiska effekt. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras. Dock får avdrag göras om kärnkraftverket stått avställt under en sammanhängande tidsperiod om mer än 90 dagar.

Skatten höjdes med 24 % fr.o.m. den 1 januari 2008 och uppgår nu till 12 648kr per MW och månad.

Totalt bedöms kärnkraftskatten uppgå till ca 4 000 mljoner kronor. Skatten motsvarar ca 5,5 öre per kWh el producerad i kärnkraftverk.


För kärnkraftsproducerad el tas också ut en avgift om 0,3 öre/kWh enligt den s.k. Studsvikslagen för att täcka kostnader för Studsviks tidigare verksamhet. För att finansiera framtida kostnader för använt kärnbränsle m.m. tas avgifter ut som är individuella för varje kärnkraftanläggning. Dessa avgifter motsvarar som vägt genomsnitt för svensk kärnkraft ca 0,7 öre/kWh från den 1 januari år 2008. Dessutom måste reaktorinnehavarna ställa säkerheter till staten, individuella för varje verk.

Jag konstaterar att kärnkraften, dels är en väsentlig bidragsgivare till det stöd som krävs för att hålla förnybara energi under armarna, dels är den enda energikälla som planmässigt tar hand om och bekostar behandlingen av sina restprodukter.

Källa: Svensk Energi

VfK/Bengt


RSS 2.0