Israel vill ha kärnkraft
En rapport till infrastrukturministern, upprättad av en av världens största kraftverksleverantörer, visar att en kärnreaktor är bästa alternativet för att täcka Israels nuvarande behov av elkraft.
Den Netanyahu-ledda regeringen har sedan några månader gjort nya ansträngningar för att få USAs medgivande till att tillämpa en modell för kontroll liknande den "indiska modellen" som enbart tillåter kontroll av civila reaktorer.
Planer på att bygga kärnreaktorer i Israel har funnits sedan 1960-talet och regeringen har redan reserverat landområde för ändamålet i södra delen an landet. Planerna har skjutits upp på grund av de haverier som förekommit på olika håll i världen, men man har ändå inte givit upp idén.
Tekniskt sett föreligger inga svårigheter med att bygga en kärnreaktor i landet. Der är snarare bedömningen av hur landets behov av elkraft under de närmaste decennierna som kan vara komplicerad.
VfK/Bengt
Nya kärnkraftplaner i Sydafrika
De tre nya anläggningarna som diskuteras ska var och en kunna leverera dubbelt så mycket el som Koeberg. De två första kan påbörjas år 2011 resp 2012 och byggtiden beräknas till sex år.
Sedan ANCs makttillträde har nya områden i landet elektrifierats och bristen på genereringskapacitet har pressat upp elpriset och delar av landets befolkning saknar fortfarande tillgång till el. Det nationella kraftföretaget Eskom, som driver Koeberg och elva koleldade kraftverk, aviserade nyligen behov av en elprishöjning på 34 procent.
VfK/Bengt
Amerikansk kärnkraft i Indien
Både General Electric och Westinghouse är aktuella som leverantörer tillsammans med sina japanska samarbetspartners Hitachi och Toshiba. Den installerade effekten beräknas bli upp till 10 000 MWe i var och en av regionerna.
Vfk/Bengt
Åter kärnkraft i Italien
Efter det att italienska senaten nu godkänt ett förslag om att åter använda kärnkraft i landets energisystem, har ett moratorium för kärnkraft sedan 1987 upphävts. Industriminister Claudio Scajala räknar med att första reaktorn kan börja byggas år 2013. Regeringen vill bredda mixen av energikällor och man siktar på att kärnkraften på längre sikt kan komma att stå för 25 procent av den inhemska energiproduktionen.
En majoritet av italienarna har insett att kärnkraften behövs för att hålla nere energikostnaderna i landet och flera lokala förvaltningar har redan erbjudit anläggningsplatser för kommande reaktorer. Italien, som har det högsta elpriset inom EU, har länge sökt olika vägar för att sänka kostnaderna och minska utsläppen av växthusgaser och valet att nu återvända till kärnkraften är ett historiskt beslut.
VfK/Bengt
Bara problem med vindkraft
Under Almedalsveckan diskuterades hindren för att skapa framtidens kraftsystem med ökad andel vindkraft. Ett av hindren för utbyggnad av vindkraft har varit de långa tillståndsprövningarna enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. När så miljöprocessutredningens förslag att prövning endast ska ske enligt miljöbalken nu blivit lag, har det samtidigt införts en omdebatterad regel om kommunal vetorätt mot vindkraftsetablering. Denna fick starkt kritik under seminariet, och både Svensk Energi och Svensk Vindenergi, kom också med invändningar mot vetot. Trots detta är ju kommunalt veto en etablerad process i etableringsfrågor och är motiverad även i fallet vindkraft.
En annan fråga som debatterades var behovet av balanskraft för att reglera variationerna i vindkraften och kunna sätta in annan kraftproduktion när det blåser mindre. En utbyggnad till planeringsmålet 30 TWh vindkraft kräver cirka 2 000 - 3 000 MW ny reglerkapacitet, och då är det bara en utbyggnad av den lättreglerade vattenkraften som kan lösa problemet.
Statistik över blåsten i Norden visar dessutom att när det är svaga vindar i ett land är det det i de andra med - man kan alltså inte räkna med att vindkraftsproduktion i olika länder kan jämna ut varandra. Detta behov av mer reglerkraft har man inte beaktat från staten sida och en helhetssyn saknas på kraftsystemet i energipolitiken.
Problemet är att vattenkraftsproduktionen tvärtom minskar med 5 till 10 procent vid omprövningar av vattendomar, vilket på sikt ger en minskad produktion på 3 TWh/år. Bland annat måste mer vatten spillas. Lokala miljöhänsyn om vissa växtarter och sportfiske väger då tyngre än globala miljöhänsyn att minska växthuseffekten som anses vara ett större hot mot växter och djur.
Redan i dag görs bara i Vattenfalls kraftverk årligen miljontals upp- och nedregleringar i elproduktionen för att hålla frekvensen i kraftnätet när landets elanvändning varierar. Men nu minskar reglerförmågan varje gång en vattendom omprövas. Men redan de närmaste åren måste det bestämmas hur vattenkraften ska byggas ut för att reglerförmågan ska behållas när vindkraften ökat kraftigt om något decennium.
Ett annat hinder för vindkraftsutbyggnaden är flaskhalsarna i elnätet. Svenska Kraftnät planerar i och förs sig förstärkningar av stamnätet, nu senast lades en ny Gotlandskabel in i planerna, men det finns flera problem. Planeringen försvåras av att mycket produktion är decentraliserad och vid större vindkraftsparker krävs även utbyggnad av regionnätet. Samtidigt stöter all utbyggnad av ledningar på patrull. Det lokala motståndet är ofta hårt:
Det går inte att få bort tanken på att med en ny fullstor kärnreaktor på var och en av våra förläggningsplatser, så hade hela problemet varit löst!!
VfK/Bengt
