Tysklands kärnkraft "i stöpsleven"
Guttenberg sade att tills ekonomin förbättrats för alternativ energi "krävs en begränsad ökning av användningen av landets 17 reaktorer", vilka idag svarar för 25 procent av elförsörjningen. Lagstiftning begränsar dock drifttiden och enligt nuvarande planering ska samtliga reaktorer vara stoppade år 2022 och ersatta med sol- och vindenergi.
Guttenberg tillstår ändå avvecklingsplanen men med villkoret "att ekonomiskt gångbara alternativ kan etableras i tid".
Medan många hoppas att valkampanjen och nya koalitioner i politiken ska bana väg för en friare energipolitik, så vidhåller socialdemokraterna och De Gröna att avveckllingen ska fullföljas. Det var också just dessa båda partier som drev igenom nuvarande avvecklinglag år 1998.
Det återstår nu att se om tyska politiker är förmögna att, likt Sverige nyligen, kunna hitta ett sätt att ta sig ur en föråldrad och kontraproduktiv energipolitik.
VfK/Bengt
Nytt riksdagsbeslut om kärnkraften
För att klara klimathotet måste alla koldioxidneutrala elproduktionstekniker kunna användas även i framtiden. Att planera och bygga kärnkraftverk tar lång tid och det är därför oerhört viktigt att detta beslut fattats. Efter planeringsfasen kan man avgöra om det är lönsamt att investera i ny kärnkraft eller om andra alternativ är mer ekonomiska och/eller bättre för klimat och miljö - detta är upp till investerarna att avgöra!
Att SKB beslutat att gå vidare med Forsmark som slutförvaringsplats för kärnavfall är en viktig del i förutsättningarna för kärnkraften i Sverige. Ett slutförvar är nödvändigt - oavsett ny kärnkraft eller inte - för att ta hand om det avfall som redan finns.
Runt om i världen pågår en omfattande förändring i synen på kärnkraften. Det nyvunna intresset för kärnkraft kan förklaras av en rad samverkande faktorer. En av de viktigaste är insikten om problemen med de ökande utsläppen av koldioxid. Samtidigt fortsätter energibehovet i världen att öka, vilket kräver en större elproduktion som måste tillgodoses med klimateffektiv produktion.
Källa: Svensk energi
VfK/Bengt
Expanderande planer för Kinas kärnkraft
Den för närvarande rådande internationella lågkonjunkturen kan komma att betyda en ökad takt i Kinas utbyggnad av kärnkraft och vindkraft. Planerna för kärnkraftens roll i landets snabbväxande energisektor är under bearbetning inom National Energy Administration (NEA) och dess chef ser ett "gyllene tillfälle" att utnyttja den ekonomiska nedgången till ökad utbyggnad av kraftproduktionen.
Den reviderade målsättningen siktar på att kärnkraften år 2020 ska svara för 5 procent av landets elproduktion vilket motsvarar över 72 000 MWe. Detta ska jämföras med det nu gällande målet på 60 000 MWe som det tidigare gällande på 40 000 MWe nyligen ökats till. För att nå det nya målet behöver det byggas runt 60 nya reaktorer på elva år av den storlek som för närvarande byggs i Kina. Idag är elva reaktorer under byggnad i landet.
Som jämförelse kan nämnas att målet för utbyggnad av landets vindkraft är 100 000 MWe under samma tidsperiod av en total beräknad generering av 1 400 - 1 500 GWe, huvudsakligen baserad på kol.
Med hänsyn tagen till den expanderande vattenkraften i Kina, betyder dessa planer att om 10 - 15 år kommer elförsörjningen fortfarande till ca 75 procent att vara baserad på fossila bränslen vilket i vid mening belyser de svårigheter som den internationella klimatpolitiken står inför.
VfK/Bengt
SKB förslår Forsmark för slutförvar
Nu får vi se hur antikärnkraftlobbyn tänker hantera den nya situationen. Det är väl knappast att räkna med att de ska ge upp sitt motstånd även om dagens besked krymper deras argument en aning. De mest envetna kommer att fortsätta att tugga om samma förstenade epistlar som de redan gjort i 30 år. Stackars människor! Tänk så mycket de kunde uträttat med sin stora energi om de haft en positiv och konstruktiv attityd istället för den nästan religiösa fastlåsningen till de evangelier som skrevs på 1970-talet. Men avgörande för fortsättning blir väl som vanligt hur journalisterna väljer att vrida utvecklingen!
VfK/Bengt
Kol, olja och gas, inte kärnkraft, ska ersättas!
När "energikonsulterna" återkommer (VLT den 29 maj) i sin nedvärdering av kärnkraften, vill jag ge följande kommentarer.
Tillsammans med vattenkraften, och till lika delar, har kärnkraften i snart 30 år utgjort ryggraden i svensk elförsörjning. Det kallar jag stabilitet. Framtida uthållighet säkras dessutom av att nu prospekterade urantillgångar räcker mer 100 år med nuvarande förbrukning och betydligt större mängder är geologiskt verifierade. Med fortsatt teknisk utveckling kan dessutom uthålligheten hos uranet 50-faldigas.
Under de senaste 30 åren har de förnybara energikällorna, trots ymniga skattefördelar och draghjälp från olika ekonomiska stödsystem endast lyckats ta marginella andelar av marknaden. Osäkerheten i dessa energikällor belyses bra av dansk statistik som visar att vindkraften där i skrivande stund endast producerar nio procent av full effekt. En usel drifttillgänglighet som dessvärre är ganska vanlig. Undantag är biobränslen som ju används i princip på samma sätt som fossila bränslen och med stark anknytning till skogsindustrin.
Trots allt måste även dessa energiformer användas i framtiden, men inte för att ersätta kärnkraften, utan för att täcka den växande världsbefolkningens ökande energibehov samt medverka till en reduktion av de fossila bränslenas användning och därmed minskade risker för skadliga klimatförändringar.
På det för miljörörelsen typiska sättet tar "energikonsulterna" Arevas problem med uppförandet av Finlands femte reaktor till intäkt för att vi inte längre klarar att bygga kärnkraftverk. Följaktligen avstår de från att nämna det 30-tal andra reaktorbyggen som samtidigt pågår planenligt runt om i världen. När Olkiluoto 3 så småningom ändå kommer i drift, får finnarna trösta sig med att reaktorns effekt motsvarar mer än hela den nu utbyggda vindkraften i Sverige och att årsproduktionen av el blir sex gånger större än nuvarande svenska vindkraftproduktion.
Jag vidhåller därmed att kärnkraften kan tillmätas både stabilitet och uthållighet och dessutom utan ett ständigt tillflöde av ekonomiska stödmedel.
VfK/Bengt
