vfk1997

Spekulationer bland världens investerare talar om en 50-procentig ökning av uranpriset inom den närmaste tiden. Orsaken är inte i första hand ökad produktion i världens nuvarande reaktorer eller en allt mer omfattande utbyggnad av nya. Orsaken är istället att världens kanske rikaste urangruva, Cigar Lake i Canada, är övesvämmad för andra gången och för närvarande avstängd för utvinning. Denna gruva beräknas stå för tio procent av all världens uranproduktion. Den förväntade prisökning väntas bestå även efter en återstart av Cigar Lake av de ovan nämnda skälen.

Cameco, som driver gruvan i Cigar Lake, säger att det kommer att ta minst ett år innan brytningen kan återgå till normal omfattning. Man säger idag att tidpunkten för nystart av produktionen kommer att meddelas så snart som vattnet pumpats ut gruvans kondition utvärderats.

Cigar Lake är en av världens mest lovande uranförekomster med ett beräknat innehåll av U3O8 på 100 000 ton i halter upp till drygt 20 procent i malmen.

Vfk/Bengt

Brittiska Greenpeace har för första gången publicerat ett manifest utan något explicit avståndstagande till kärnkraft under rubriken "Change the politics. Save the climate". I en helsidesannons i The Times uppmanas det brittiska parlamentet: "Please steal our policies".

Den nya politiken tar inte avstånd från kärnkraften utan kräver istället att nya koleldade anläggnigar ska ha full koldioxidåtertagning och att förnybar energi ska uppgå till minst 15 procent.

De flesta av policyns tolv mål inriktas på "kol-snål" energi som man vill ha införda till år 2030. Man begär bland annat också att Storbrittanien ska hjälpa länder i tredje världen med utbyggnad av klimatneutral energiteknik och bygga ut resurser för utveckling av och försörjningen med sådan teknik.

Den brittiske Greenpeace-ledaren John Sauven sade i sammanhanget: "Om vi inte ändrar vår politik här och gör konkreta insatser internationellt kan vi inte rädda klimatet... Hittills har solida insatser hindrats av kortsiktiga intressen."

Manifestationen refererar till de nyutkomna rapporten från klimatkommissionen och till IEAs analyser som båda rekommenderar ökad användning av kärnkraft som en del i agerandet för att minska emission av växthusgaser. 

VfK/Bengt

Efter stängning av den andra reaktorn i Ignalina nästa år kommer Litauen att bli kraftigt importberoende för sin elförsörjning. Av en förväntad konsumtion av 9,1 TWh beräknas hälften kunna produceras inom landet medan 36 procent ska upphandlas till marknadsvillkor från grannländerna och Skandinavien. Som komplement har nu träffats ett avtal med Vitryssland om elköp på veckobasis, där man varje vecka gör upp om pris och kvantitet för den kommande veckan.

Litauen har i förhandlingarna med EU föreslagit uppförande av ett nytt kärnkraftverk i Visaginas, nära Ignalina, i samarbete med Polen, Estland och Lettland. Anläggningen är tänkt att omfatta två reaktorer á 1 700 MWe till en total kostnad av 6,7 miljarder Euro och med planerad första elleverans år 2018. Ett till synes konkurrerande projekt med två reaktorer á 1 200 MWe vid Neman i Kaliningradområdet nära gränsen till Litauen. Två tredjedelar av produktionen anges vara avsedd för export och Litauen har tillfrågats om deltagande i projektet istället för att bygga i Visanginas. Härtill har Vitryssland fört fram planer på en liknande anläggning med beräknad driftstart år 2016 0ch 2018.

Uppenbarligen är man från den ryska sfärens sida angelägen om att försöka få största möjliga kontroll över energiförsörjningen i de forna sovjetstaterna. Därför är det viktigt att EU nu på bästa sätt bistår våra baltiska grannar. Tanken att nästa svenska reaktor skulle kunna byggas i Baltikum kanske trots allt inte är så dum och att lägga kabel via Gotland blir ju inte så långt.

VfK/Bengt

Strålsäkerhetsmyndigheten SSM kräver nu att kärnkraftsbolagen på allvar analyserar alternativet djupa borrhål för slutförvaring av det svenska kärnbränslet. Detta kan väcka en del undran över hur långt byråkratin kan driva en fråga egentligen är en icke-fråga. Förvarets risker, överdrivna in absurdum, har redan stötts och blötts i 30 år.

Enligt SKB har bolaget en syn på hur det använda kärnbränslet ska tas om hand som i stort överensstämmer med samhällets. Bl a ska säkerheten vila på flera barriärer, orimliga bördor på kommande generationer ska undvikas och hanteringen ska vara kontrollerad i alla led. SKB har två huvudargument mot djupa borrhål, nämligen att metoden förlitar sig på endast en barriär vilket går emot myndigheternas säkerhetsfilosofi och föreskrifter, samt att de fördelar de stagnanta grundvattenförhållandena kan innebära är svåra att visa med den säkerhet som krävs.

De djupa borrhålen (flera kilometer) har dessutom den fundamentala nackdelen att återtagande av materialet är i praktiken omöjligt. Det innebär att vi omöjliggör för kommande generationer att förfoga över det enorma energiinnehåll som det använda bränslet innehåller. Detta borde vara tillräckligt skäl att alls överväga detta förvaringssätt. Beslutfattarna måste omedelbart och grundligt undervisas om detta!

VfK/Bengt

I en intervju i Canale 5 igår sade Italiens industriminister Claudio Scajola att landets första nya reaktor planeras vara i drift år 2018. Regeringen har godkännt uppförande av fyra reaktorer och byggstart för den första är beräknad till år 2013.

Italien hade tidigare, åren 1963 - 87, i drift fyra reaktorer under olika lång tidsperiod och den sista reaktorn, Latina, stängdes efter Tjernobylolyckan. Kärnkraft har sedan dess varit helt utesluten i Italien, men man är delägare i flera kärnkraftverk utomlands. Landets stora beroende av fossila bränslen är en av orsakerna till att kärnkraft inom landet nu på nytt är aktuell.

VfK/Bengt

Belgiens energiminister har föreslagit att åtgärder ska göras för att förlänga livslängden hos tre av landets äldsta reaktorer med tio år. Motiven är säkrad elförsörjning och minskade utsläpp av koldioxid, men också möjlighet till ökad ekonomisk vinst. Förslaget kommer nu att behandlas av landets regering och diskuteras mellan de politiska partierna.

I förslaget ingår att de berörda operatörerna av kärnkraftverken ska göra åtaganden om "massiv investering" i förnybar energi och effektivisering av elanvändning, samt betala en del av de ökade vinsterna till belgiska staten. Belgiens parlament måste dock först anta förslaget eftersom det innebär att en nu gällande lag om avveckling av kärnkraften mellan 2015 och 2025 måste ändras.

Debatten i Belgien liknar den i andra EU-länder som söker möjligheter att minska beroendet av fossila bränslen där Sverige, Italien och Tyskland är tydliga exempel. Även Californien har förslag i samma riktning. I Tyskland förväntas den nya, borgerliga regeringen omgående starta en process för att förlänga kärnkraftverkens drifttid. Enligt nuvarande lagstiftning ska anläggningar motsvarande en fjärdedel av Tysklands totala elproduktion en efter en stängas fram till år 2021.

VfK/Bengt