vfk1997

Enligt den tyska tidningen Der Spiegel kommer alla de tyska kärnreaktorerna att fortsatt vara i drift trots att de tre äldsta var planerade att tas ur drift inom de närmaste månaderna. Förhandlingarna mellan den tyska regeringen och berörda kraftföretag tyder nu på en revansch för den tyska kärnkraften.

Den slutgiltiga domen över kärnkraftverken kommer dock först när regeringen i slutet av detta år ska presentera sin nya energipolitik. Men att ingen stängning nu sker, tolkas som att kärnkraften även i framtiden kommer att vara en viktig del i Tysklands energisystem. Miljöminister Röttgen kallar den en viktig "brobyggande teknologi", som ska fylla tomrummet efter fossileldade kraftverk tills färnybar energi kan täcka tyskarnas elbehov.

VfK/Bengt

Enligt källor i Vita Huset vill nu president Obama öka stödet för ny utbyggnad av kärnkraft i USA. Han kommer därför att föreslå en tredubbling av de statliga lånegarantierna för nya reaktorer till 54 miljarder US dollar. De nya garantierna är till en del presidentens sätt att understryka hans nyligen uttalade strävan att öka kärnkraftproduktionen i landet. I samma riktning pekar energidepartementets plan för en expertpanel med uppgift att hitta en lösning för omhändertagande av kärnkraftens avfall med bland annat alternativ till Yucca Mountain-anläggningen i Nevada.

Obama sade i sitt tal till nationen den 27 februari: För att kunna skapa fler energivänliga jobb behövs mer produktion, högre effektivitet och nya insatser. Detta betyder utbyggnad av en ny generation av säkra, rena kärnkraftreaktorer i landet.

Berörda kraftföretag ser lånegarantierna som nödvändiga för att kunna få finansiering för projekt med upp till tio års ledtid. I en rapport nyligen från Nuclear Energu Institute uppskattas projektkostnaden för en reaktor till nio miljarder dollar.

Under år 2008 svarade kärnkraften för 20 procent av USAs elproduktion.

VfK/Bengt

Sydkorea är på väg att bli ett av världens främsta kärnkraftländer med en inhemsk expanderande kärnkraftindustri och en framtida exportör av teknologi. Landet gör också stora insatser i internationella projekt för utveckling och kommersialisering av fjärde generationens reaktorer (GEN-IV).

Idag finns 20 reaktorer som tillgodoser 40 procent av landets elbehov. med en pågående ökning av kapaciteten med över 50 procent till totalt 27 300 MWe till år 2020.

Sydkoreas reaktorflotta omfattar idag

Reactor      Type                 Net capacity Commercial Operation Planned Close

Kori 1 PWR - Westinghouse   587 MWe                  4/78                      2017

Kori 2 PWR - Westinghouse   650 MWe                  7/83

Wolsong 1 PHWR - Candu     679 MWe                  4/83

Kori 3 PWR - Westinghouse  950 MWe                   9/85

Kori 4 PWR - Westinghouse  950 MWe                   4/86

Yonggwang 1 PWR - Westinghouse 950 MWe         8/86

Yonggwang 2 PWR - Westinghouse 950 MWe         6/87

Ulchin 1 PWR - Framatome    950 MWe                   9/88

Ulchin 2 PWR - Framatome    950 MWe                   9/89

Yonggwang 3 PWR (Syst 80) 1000 MWe                12/95

Yonggwang 4 PWR (Syst 80) 1000 MWe                3/96

Wolsong 2 PHWR - Candu      700 MWe                 7/97

Wolsong 3 PHWR - Candu      700 MWe                 7/98

Wolsong 4 PHWR - Candu      700 MWe                 10/99

Ulchin 3 OPR-1000                1000 MWe                 8/98

Ulchin 4 OPR-1000                1000 MWe                12/99

Yonggwang 5 OPR-1000        1000 MWe                5/02

Yonggwang 6 OPR-1000        1000 MWe               12/02

Ulchin 5 OPR-1000                1000 MWe                7/04

Ulchin 6 OPR-1000                1000 MWe                8/05

Total: 20                           17,716 MWe


Under den kommande tioårsperioden kopmpletteras reaktorflottan med följande enheter:

Reactor      Type                 Net capacity Start constrution Commercial Operation

Shin Kori 1OPR-1000             1000 MWe            June 2006              12/2010

Shin Kori 2 OPR-1000            1000 MWe            June 2007              12/2011

Shin Wolsong 1 OPR-1000     1000 MWe            November 2007       3/2012

Shin Wolsong 2 OPR-1000     1000 MWe            September 2008      1/2013

Shin Kori 3 APR-1400            1350 MWe            October 2008           9/2013

Shin Kori 4 APR-1400            1350 MWe            September 2009       9/2014

Shin Ulchin 1 APR-1400          1350 MWe            March 2011              12/2015

Shin Ulchin 2 APR-1400          1350 MWe            March 2012              12/2016

Shin Kori 5 APR-1400             1350 MWe            8/2014                    12/2018

Shin Kori 6 APR-1400             1350 MWe            8/2015                     12/2019

Shin Wolsong 3 APR-1400      1350 MWe            6/2020

Shin Wolsong 4 APR-1400      1350 MWe            6/2021

Total 12                               14 800 MWe


VfK/Bengt

Den nya tyska regeringen och kärnkraftbranschen är överens om förlängda drifttider för kärnkraftverken, och därmed beredda att mjuka upp det nu gällande avvecklingsbeslutet. I kväll träffar regeringen företrädare för branschen för att förhandla om detaljerna. Lagen från 2002 om tysk kärnkraftavveckling ska nu luckras upp. Det sker dessutom innan någon reaktor överhuvudtaget hunnit stängas enligt lagen.

Regeringen anser att kärnkraft är en nödvändig "övergångsteknologi", i väntan på förnybara energislag. På mötet i kväll handlar det om villkoren för att kärnkraftföretagen ska få driva sina reaktorer vidare. Förlängda drifttider väntas ge stora vinster i de fyra kärnkraftbolagen, varav ett är svenska Vattenfall. Regeringens önskan är att så mycket som möjligt av de här övervinsterna ska styras till utbyggnad av förnybar energi.

Den utveckling som nu kan skönjas är välkommen och inte helt oväntad. Med det stora beroende av fossila bränslen som Tyskland brottas med, synes det helt orimligt att börja stänga fungerade kärnkraftverk. Det betyder samtidigt att ännu en av det europeiska kärnkraftsmotståndets bastioner börjat smulas sönder. Att "rätt" beslut nu kan fattas är av stor betydelse för hela Europas elförsörjning.

VfK/Bengt

Sverige har under lång tid lidit under en systematisk antinukleär propaganda med rötter i 1980-talets "gröna-vågen"-optimism. Trots ett envetet bombardemang av "negativa nyheter" om kärnkraften har denna dock under alla år haft ett solitt stöd hos den svenska allmänheten med omkring 75 procent stöd i opinionsmätningarna. Enda skadan som uppstått är den politiskt betingade avvecklingen av reaktorerna i Barsebäck.

Denna skada har nu kunnat repareras genom uppgradering av återstående reaktorer så att det under 2009 i Sverige kunde produceras mera el med kärnkraft än åren före stängningen av Barsebäck. Det är remarkabelt att kunna notera detta år 2010 - året då all kärnkraft, enligt riksdagsbeslut efter folkomröstningen 1980, skulle vara avvecklad.

Efter återställning av Kärntekniklagen med bottagande av § 6 (den s k tankeförbudsparagrafen), är det på nytt möjlighet för oss i Sverige att tillgodogöra oss kärnteknikens utveckling i full skala. Kraftbolagen planerar nu för att ersätta de äldsta reaktorerna med moderna, större och effektivare enheter för att fortsatt kunna förse landet med prisvärd och ren elproduktion.

Sverige, som för 30 år sedan var ett föregångsland inom kärntekniken, har mycket att ta igen, men resurser byggs nu upp både inom utbildning och industri för att återta en sådan position. Kärnkraftens renässans drar fram över världen med full kraft och svensk kompetens ska ha rätt och möjlighet att fullt ut medverka i denna.

VfK/Bengt

Svenska Kraftnät har meddelat att nytt rekord av inmatad vindkraft för en enskild timme sattes den 4 november med en effekt på 1056 MWe. Detta motsvarar effekten hos en medelstor svensk reaktor. Samtidigt visar statistik från Svensk Energi att vindkraften under 2009 producerat 2 410 GWh. Som jämförelse kan noteras att Forsmark 2 med en effekt på 990 MWe under ett genomsnittsår producerar 7 200 GWe. En MWe installerad vindkraft ger alltså 2,28 GWh per år medan kärnkraften ger 7,27 GWh eller 3,2 gånger mera.

Vindkraftens svagheter är dels en låg energi tillgänglighet, men också mycket oregelbunden drift. Under den senaste tidens kyla har en stor del av den nordiska vindkraften stått stilla när den som bäst behövts. Kravet på regelbundet tillgänglig elproduktion gör att vindkraften aldrig kan få annan funktion än bränslebesparing i andra kraftverk. Primagörandet av elproduktionen gör därmed vindkraften orimligt dyr!

VfK/Bengt

De finska kärnkraftverken genererade år 2009 mer el än någonsin. Både kärnkraftverken i Olkiluoto och Loviisa gjorde var sina nya rekord; Olkiluoto 14,5 TWh och Loviisa 8,2 TWh.

Kärnkraftens andel under 2009 var 28% vilket är 3% mer än tidigare. Detta beror på att elanvändningen har minskat 9% jämfört med året innan. Importen var ca 15%.

Driftfaktorn i Olkiluoto var i snitt 96% och i Loviisa 95,7%. Mycket bätrre än så lär det aldrig bli.

Siffrorna ovan är  prognos baserade på statistik till slutet av november.

VfK/Tapani

Den sista reaktorn i Ignalina i Litauen stängdes planenligt före årsskiftet. Denna reaktor, av RMBK-typ liksom reaktorerna i Tjernobyl, har varit en viktig del i Baltikums energiförsörjning och stått för en stor del av elförsörjningen i Litauen. Vinsten med att en potentiell säkerhetsrisk undanröjts har man dock fått till priset av ett stort underskott i elproduktionen.

Detta ger nu Ryssland en möjlighet att återta en del av kontrollen över Baltikum genom att försöka ta de friställda marknadsandelarna i elförsörjningen. Ett sådant energiberoende ger Ryssland nya möjligheter att använda de påtryckningsmedel som avstängda gaskranar visat sig vara.
Planer för uppförande i EU-samarbete av ett nytt kärnkraftverk i Litauen finns och det finns goda skäl att inte i onödan fördröja dessa. Hela östeuropas behöver försvaras mot attacker från öster oavsett vilket förklädnad de har.

VfK/Bengt