Ny acceptans för kärnkraft
Det är bra att näringsministern nu erkänner att kärnkraften har en viktig framtida roll i svensk energiförsörjning. Men ord måste följas av handling. Om kärnkraften ska utgöra ett av tre ben (vattenkraft, kärnkraft, förnybar energi) i energipolitiken, kan man inte samtidigt ha en avvecklingslag, som säger att detta ben kan amputeras med kort varsel. Det är hög tid att riva upp avvecklingslagen och det otidsenliga förbudet mot nyinvesteringar i kärnkraft.
Idag ges stora subventioner till den förnybara energiproduktionen, något som kostar energikonsumenter stora pengar.
Elanvändarna betalar 6 öre per kilowattimme extra som går till investeringar i förnybar el och på detta kommer även moms. Ökas andelen förnybar energi kommer vi som konsumenter att få betala ännu mer. Det är få som talar om att förnybar energi idag inte klarar sig utan subventioner.
Detta till trots är det ett gott tecken att (c)-ledaren uttalat insikten att kärnkraften har en långsiktig framtid i Sverige. Nu ser vi fram emot nästa steg då även nya reaktorer kan ses som ett medel till att bygga upp en framtida, klimatneutral energiförsörjning.
VfK/Bengt
Kärnkraften och klimatet
Under år 2007 fanns i drift, i Sverige 10 reaktorer med sammanlagd effekt 8 974 MWe, i Tyskland 17 reaktorer med sammanlagd effekt 20 470 MWe. Den producerade elenergin var för Sverige 64,3 TWh och för Tyskland 133,2 TWh.
För att ersätta dessa kvantiteter av energi i ett perspektiv på 15 - 20 år, står endast gaseldade kraftverk till buds (kol och olja förutsätts vara det som ska ersättas genom klimatpolitiska åtgärder). Denna elproduktion genererar i genomsnitt (beroende på typ av kraftverk) ca 0,55 kg CO2 per kWh el eller ca 550 000 ton per TWh. För Tyskland och Sverige betyder alltså en övergång från kärnkraft till gaseldning ökade utsläpp av CO2 med ca 108 miljoner ton vilket är ungefär dubbelt så mycket alla svenska utsläpp av idag.
Det som återstår att se, är hur denna ekvation ska lösas inom ramen för EUs mål att minska CO2-utsläppen med 20 procent till år 2020.
VfK/Bengt
Krafttag.nu
- Minskade utsläpp av växthusgaser är prioriterat,
- Långsiktiga ramvillkor på energimarknaderna, där varken kärnkraften eller något annat energislag på förhand utesluts,
- Mer förutsägbar och snabbare tillståndsprocess,
- Fortsatt ökade forskningsinsatser och satsningar på demonstrationsanläggningar för ny teknik,
- Snabbare introduktion av ny teknik på marknaden genom t ex offentlig upphandling och tidsbestämda incitament,
- Hållbar utveckling av alternativa drivmedel,
- Handelssystem för utsläppsrätter som ger svensk och europeisk industri tillväxtmöjligheter,
- Elcertifikatsystemet är ett viktigt styrmedel för förnybar elproduktion.
Till dessa ståndpunkter har Västeråsare för Kärnkraft inga svårigheter att ansluta sig.
VfK/Bengt
Orimlig elmarknad
I grunden hänger det samman med priserna på utsläppsrätter och kolkraftens högre bränslepriser, problem som vi känner igen från Danmark, Tyskland och Polen. Genom marknadsmekanismerna blir det i praktiken dessa länders marginalpris som bestämmer priserna även i Sverige. Våra kostnader för utsläppsrätter i elproduktionen är i det närmaste betydelselösa och vi har endast en marginell del av elproduktionen från konventionell värmekraft, även om priset på vedbränslen även de nu rakat i höjden.
Situationen där vi nu köper kolkraft från Danmark istället för att sälja kärnkraft dit, är det slutliga beviset för att stängningen av reaktorerna i Barsebäck var ett av moderna tiders största politiska misstag. Må vi nu se till att något liknande inte upprepas i framtiden!
VfK/Bengt
Japan tar ansvar för klimatet
Fukuda har gjort kampen mot global uppvärmning till en huvudfråga sedan han tillträdde i september förra året. Vid G8-mötet i början juli på den japanska ön Hokkaido uppmanade han världens övriga ledare att följa de japanska utsläppsmålen.
I nästa generation av motorfordon hoppas Japan kunna inkludera de som drivs med elektricitet, bränsleceller, ren diesel eller komprimerad fossilgas. Japan avser också att öka användningen av solenergi 10-faldigt till år 2020 och 40-faldigt till år 2030. Även utveckling av teknik för koldioxidinsamling och underjordslagring nämns som en del i planen för klimatbevarande insatser.
Det man kan konstatera från Fukudas deklaration är att de japanska ansträngningarna för att bekämpa klimatförändring ligger väl i framkant jämfört med de flesta andra länder samt att en fortsatt satsning på kärnkraft är en naturlig del i landets framtida energiförsörjning.
VfK/Bengt
Göran Bryntse fortsätter att fantisera
För den intresserade har World Nuclear Association gjort en detaljerad sammanställning över de seriösa livscykelanalyser som gjorts och den presenteras under länken http://www.world-nuclear.org/info/inf11.html
Det är dock väl känt sedan länge att antkärnkraftrörelsen håller sig med sina egna källor som oftast har en svag koppling till verkligheten.
Detta bekräftas t ex av Bryntses andra argument om att man med vindkraft längs Norges kust skulle kunna producera 14 000 TWh per år. Som jämförelse kan man konstatera att Danmark med över 5 000 vindkraftverk förra året producerade ca 8 TWh. Mera behöver väl inte sägas om Bryntses trovärdighet.
VfK/Bengt
Sverige behöver kärnkraften
De som skrivit debattartikeln, Annika Lundius, vice vd för Svenskt Näringsliv, Irene Wennemo, näringpolitisk chef för LO, Jan-Henrik Sandberg, ordförande i Pappers och Birgitta Resvik, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, skriver också att man vill varna för en övertro på biobränsle. De anser att biobränslet ger dyrare energi för konsumenter och företag och dessutom lägger en ödesdiger uppåtgående prispress på skogsindustrins råvara.
De vill peka på att produktionskostnaden för kärnkraften är betydligt lägre än för många andra energislag. Man medger att kärnkraften inte enbart har fördelar och att det kräver att det uttjänta bränslet tas om hand på ett säkert sätt och att säkerhetsfrågorna tas på allvar. Dock menar man att kärnkraftens brister har minskat i takt med teknikens utveckling.
Västeråsare för Kärnkraft kan endast instämma i industriföreträdarnas beskrivning av situationen. Det är denna för landets ekonomi så viktiga basindustri som får ta den hårdaste stöten om elförsörjningen blir osäker och allt dyrare. Denna del av näringslivet har genom åren ett flertal gånger påpekat dessa risker utan någon synlig respons från riksdag och regering. För dessa är "klockan redan fem i tolv" med tanke på byråkratins segdragna hantering. Vi måste nu kräva politiker som går i takt med sina väljare och släpper sina föråldrade ideologiska bindningar!
VfK/Bengt
Sent vaknar syndaren
Den enda hållbara lösningen är att bygga hundratals kärnreaktorer under det närmaste århundradet. Potentialen för vind, sol, vattenkraft och geotermisk energi eller andra förnybara energikällor är inte tillräcklig, säger han. Fossila bränslen är det stora hotet och "kol orsakar de värsta hälsoriskerna av allting vi gör idag". Potentialen för nya urantillgångar att upptäcka är däremot betydligt större.
Moores avsteg från sina tidigare meningsfränders idéer säger han hänga samman med hans vetenskapliga bakgrund och erfarenhet och en annan syn på begreppet hållbarhet.
Låt oss hoppas att denna insikt med tiden kan drabba även övriga "miljövänner" som då väsentligt skulle kunna förbättra sin trovärdighet i energi- och miljödebatten.
VfK/Bengt
Använd inte mat som bränsle!
I flera av de fattigaste länderna har redan kunnat märkas social oro och politisk instabilitet på grund de ökade matpriserna. Från dessa länder reses krav på att Europa och USA ska ompröva sin politik att stödja tillverkning av fordonsbränsle av spannmål. Även om minskade skördar p g a torka och ökad konsumtion har gjort sitt till den uppkomna situationen, är bränsleetanol på sikt en ohållbar väg att gå. En ökande befolknng kräver per automatik ökad livsmedelsförsöjning.
Enligt Världsbankens bedömningar har matpriserna globalt stigit med 83 procent de tre senaste åren och världsproduktionen av ris är nu mindre än den stigande efterfrågan med rusande prishöjning som följd. Idag användes en femtedel av USAs majsskörd till etanol vilket bidragit till global brist på matolja.
Allt detta har lett till att en panel av miljörådgivare kräver att EU ska avskriva sitt mål att ha 10 procent biobränsle i transportsektorn år 2020. Både i Europa och USA finns dock motsatta åsikter som hävdar att en fortsatt utveckling av jordbruket, framför allt i tredje världen ska göra det möjligt att tillgodose efterfrågan.
För egen del tycker jag hela denna konflikt öppnar för ökade insatser på utveckling av elhybridbilar med klimatneutraln framställning av den el som behövs.
VfK/Bengt
Läs mer om vår verksamhet på Västeråsare fär kärnkraft
Elkrävande industri
Basindustrin elbehov diskuterades i en paneldebatt i Sundsvall den 5 april under ledning av Hans Tson Söderström. I panelen fanns Jan Johansson, Vd SCA, Jan Swärd, Vd Eka Chemical, Håkan Buskhe, Vd Eon Sverige, Nina Larsson, energisamordnare (fp) och Per Bolund, miljöpolitisk talesman (mp).
Debatten i panelen följde de sedan många år väl kända mönstren. (mp) talade om förnybar energi och effektivisering i energianvändningen, medan (fp) poängterade mera avveckling av elmarknaden och mer utbyggnad av ny genereringskapacitet inklusive rejäl satsning på kärnkraft. En intressant nyans var (mp)s uppfattning att kärnkraften inte kan avvecklas för snabbt utan måste ersättas i den takt som alternativ finns till hands. Min reflexion är att (mp) därmed anslutit sig till gamla Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraften år 1980.
De tre företagsrepresentanterna framhöll behovet av en fast och långsiktig energipolitik samt ökad elgenerering. Eon redovisade att företaget de närmaste tre åren kommer att investera 55 miljarder kronor, varav ca 9 miljarder i Sverige, i ny generering. En stor del av detta läggs på kärnkraft men även vindkraft kommer att få stora investeringar. SCA och Eka Chemical uppehöll sig mycket kring den eltunga industrins ovillkorliga behov av konkurrenskraftig elförsörjning. Den senaste tioårsperioden har deras elkostnader i princip fördubblats och en del produktion har redan flyttats utomlands av detta skäl. En sådan omställning innebär att produktionen till större del kommer att vila på fossilbaserad elkraft med negativ inverkan på befarade klimatförändringar. Hela panelen var för övrigt ense om att klimatpolitiken kommer att spela en avgörande roll i framtida val av energiförsörjning.
Debattledaren gav industrins representanter möjlighet att skicka med "beställningar" till de politiska partierna, vilket utmynnade i följande:
- se till att en tydlig och långsiktig energipolitik kan etableras över de politiska blockgränserna,
- ge kraftindustrin förutsättningar att kunna investera i ny konkurrenskraftig elproduktion,
- ge industrin laglig möjlighet att kunna träffa långsiktiga (10 - 15 år) avtal om elleveranser till fast pris,
- se över subventioneringen av biomassa som bränsle för att undvika råvarubrist i den svenska skogsindustrin.
Av diskussionerna framgick att "malmen, skogen och kraften" fortfarande är ryggraden i det svenska näringslivet och folkhushållet. Denna tunga industri, som till stor del är mycket energikrävande, står för ca 60 procent av Sveriges nettoexport räknat i kronor. I dagens politiska retorik ser man hot både mot skogen och mot kraften, något som landets medborgare måste hållas medvetna om.
VfK/Bengt
Kärnkraft för miljö och trygghet
I ett debattinlägg i EuropaPosten skriver Gunnar Hökmark, svensk representant i EU-parlamentets konservativa grupp, bland annat följande:
- Istället för att ha närmare 50 reaktorer under avveckling i Europa, bör målet vara att ha en kärnkraftsporduktion som minst motsvarar dagens andel av elförsörjningen. För Sveriges del kan vi genom att bygga tre nya reaktorer, en vid varje nu existerande anläggning i drift, klara våra åtagande om minskning av utsläpp av växthusgaser.
- Länder som avvecklar koldioxidfri elproduktion, bör få ett motsvarande större beting att använda förnybara bränslen, utöver redan pålagda mål.
- Baltikum och Polen måste få hjälp att bli mindre beroende av Ryssland. Ett led i detta är att utveckla ett gemensamt europeiskt elnät, som tar vara på alla EUs produktionsmöjligheter och som bidrar till allas leveranssäkerhet och till lägre elpriser.
- De förnybara energiformerna bör ges största möjliga marknad, inte mesta möjliga subventioner, genom en öppen inre marknad. Kommissionens förslag om separation till ägande av olje- och gasledningar från de som producerar bör bli till europeisk lag.
- En europeisk energipolitik som både tar sikte på klimatpolitiken och på relationerna till Ryssland är i högsta grad realistisk och den behövs.
I rimlighetens namn borde inte de svenska politikerna ha några svårigheter med att instämma i de förslag som Hökmark presenterar.
VfK/Bengt
Ny insikt hos (s)-politker
"att han inte vill att det byggs fler kärnkraftsreaktorer, men att de befintliga bör köras så länge som möjligt samtidigt som det sker satsningar på förnyelsebar energi". Han sade även att det vore "väldigt bra för energipolitiken med blocköverskridande överenskommelser".
Detta uttalande bör tolkas som att socialdemokraterna börjar inse värdet och nödvändigheten av att ha kärnkraften till förfogande för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är i så fall en värdefull insikt för Sveriges framtida energiförsörjning.
VfK/Bengt
EUs ambitiösa energipolitik
- energianvändningen ska effektiviseras med 20 %,
- koldioxidutsläppen ska minskas med 20 % till år 2020,
- andelen förnybar energi ska öka från 8,5 % idag till 20 % år 2020,
- andelen biobränsle för fordonsdrift ska öka från drygt 1 % idag till 10 % år 2020.
Målen kommer att kvoteras på de olika medlemsländerna som sedan var och ett får bestämma sätten, efter sina respektive förutsättningar, att uppnå dessa. Målet om fordonsbränslen ska dock gälla för alla EU-länderna.
Kommissionen räknar med att medlemsländerna ska kunna minska användningen av fossila bränslen med 200 - 300 miljoner ton och minska utsläppen av koldioxid med 600 - 900 miljoner ton. För detta beräknas en omställningskostnad på 13 - 18 miljarder euro. Marknaden för förnybar energi beräknas år 2016 omsätta ca 150 miljarder euro.
Hur dessa ambitioner ska kunna uppfyllas, speciellt i det tätbefolkade Centraleuropa, återstår att se. Ingenstans i kommissionens förslag nämns något om hur kärnkraften skulle kunna bidra till reduktion av koldioxidutsläppen. Av det vi hittills sett av användningen av förnybar energi, tyder allt på att Europas energianvändning kommer att dra ökade kostnader. Därmed försämras Europas industriella konkurrenskraft, främst gentemot Asiens nya tigerekonomier. Det är inte rimligt att dessa länder fortsättningsvis ska kunna hänvisa till u-landsstatus för att få lindrigare villkor vad gäller klimatpolitiken.
Enligt planen ska central beslut tas våren 2008, varefter respektive land har att vidta sina åtgärder.
VfK/Bengt
Riksdagen på efterkälken
Mot denna bakgrund har Dagens Eko frågat samtliga 349 riksdagsledamöter vad de anser om kärnkraften. 63 procent eller 219 ledamöter svarade. En klar majoritet av dem vill avveckla kärnkraften, 56 procent, medan de som är positiva till kärnkraften är betydligt färre, 43 procent. En procent hade ingen åsikt.
Detta visar på de stora skillnader mellan den allmänna opinionen och riksdagen, som funnits i många år. För att kunna uppnå en acceptabel nivå av förnuft i den svenska energipolitiken är det uppenbarligen i riksdagen som folkbildningen bör starta. Vi kan inte längre vänta och se om politikernas önsketänkande möjligen kan bli verklighet - vi måste gå från prat till handling innan det är för sent!
VfK/Bengt
Trendbrottet snart här
Den europeiska situationen är nu den,
att Frankrike, Finland, Ryssland och Ukraina bygger nya reaktorer,
att planering för nybyggnad pågår i Litauen, Polen, Rumänien och Bulgarien, samt
att initiativ för nybyggnad tagits i England, Belgien, Nederländerna och Italien.
De länder som har någon form av planer eller beslut på att avstå från sin kärnkraft är Sverige, Tyskland och Spanien.
Det som nu kan få stark inverkan nya europeiska initiativ i pronukleär riktning är hur debatten inom EU om kraven på minskade koldioxidutsläpp sätter press på de olika medlemsländerna. Att avstå från kärnkraft kommer att göra det mycket svårt att leva upp till dessa krav.
VfK/Bengt
Ett ljus i tunneln
Folket förväntar att vi har en strategi om att inte enbart tillhandahålla säker energi utan dessutom till rimligt pris och att inte bli helt beroende av andra länder. Vi kommer inte att tveka att ta de tuffa, långsiktiga beslut som krävs.
Som ett resultat av regeringens opinionsundersökningar förväntas handelsminister John Hutton uppmana det privata näringslivet att vidta åtgärder för att kunna ersätta Englands åldrande kärnreaktorer. I budskapet ligger att kärnkraften har en roll att spela för att möta åtaganden som gjorts om minskade utsläpp av koldioxid.
I Sverige har (s)-märkte Rolf Alsing klart och tydligt deklarerat att även vi bör ompröva vår inställning till kärnkraften. Han framhåller att svensk kärnkraft står för nästan hälften av vår elförsörjning, att reaktorerna nu gått problemfritt i nästan 28 år sedan folkomröstningen och att bortåt 80 procent av svenskarna vill ha en fortsatt användning av kärnkraften. Han påpekar också att vindkraften, trots alla stora satsningar, i bästa fall kan ersätta en av våra tio reaktorer.
Vi kan nu börja hoppas att det trendbrott beträffande kärnkraften vi redan sett i USA nu även har kommit till Europa. Låt oss alla hjälpa till att stödja denna goda sak.
VfK/Bengt
Världens energiframtid
Klimatprofessorn Bert Bolin tog upp detta ämne i sin sista debattartikel i SvD och följande citat ur artikeln ger en bra sammanfattning av läget:
"Hur är det möjligt att minska i-ländernas utsläpp under de närmaste 40 åren med 60-80 procent?
Hur snabbt kan det framtida samhället ta förnyelsebara energikällor i bruk, eller lagra koldioxid från fossila bränslen djupt i berggrunden eller utveckla kärnkraften vidare?
Hur kan kampen mot fattigdomen förenas med globala klimatinsatser? Hur kan den ekonomiska politiken hanteras på ett rationellt sätt i denna nya situation?
Världen möter idag ett helt ny typ av problem, hot som inte kan knytas till någon enskild nation utan till människosläktets nyvunna förmåga att påverka hela det globala naturliga systemet, inte bara klimatet. Vi har aldrig tidigare varit i denna situation."
Svaren på dessa frågor får inte dröja alltför länge!
VfK/Bengt
CO2-utsläppens betydelse får inte förringas
Men vattenångans stora betydelse för växthuseffekten är grunden för att planeten Jorden ska vara beboelig. Till skillnad från koldioxid från förbränning av fossila bränslen ingår den sedan urminnes tider i biosfärens naturliga kretslopp, på samma sätt som koldioxid från förbränning eller förmultning av biologiskt material gör detta. Det avgörande är att fossileldningens tillskott av kol från berggrunden, i form av koldioxid till biosfärens kretslopp, har en kraftig marginaleffekt, som i ett accelererande tempo förstärker växthuseffekten och därmed temperaturhöjningen.
Detta förändras inte heller av debattörernas inblandning av astronomiska klimateffekter i resonemanget. Vi kommer med största sannolikhet att få en ny istid, men denna ligger mellan 5000 och 10000 år bort i tiden. Detta har vi inga, vare sig tekniska eller ekonomiska, möjligheter att påverka. Den klimatförändring som nu sätter allt tydligare spår i vår omvärld kan däremot, i sämsta fall, göra vår planet obeboelig redan inom 50 till 100 år. För att undvika en sådan katastrofal utveckling måste användningen av fossila bränslen vara i det närmaste helt utfasad inom ett par tre årtionden - en närmast övermäktig uppgift som måste påbörjas omedelbart.
I detta arbete kommer kärnkraften att spela en stor roll under lång tid.
VfK/Bengt
Kärnkraft för framtiden
Detta besked får ses som ett stort framsteg för svensk energipolitik. För oss som arbetar i branschen har det länge stått klart att tidigare politiska uppfattningar om kärnkraftens livslängd aldrig haft någon förankring i verkligheten. Det visar också att stängningen av Barsebäcks reaktorer enbart var ett politiskt bondeoffer för danskarna och har åsamkat Sverige stora och onödiga ekonomiska förluster.
Vad vi nu kan hoppas är, att kärnkraften fullt ut kan få göra sin tjänst för begränsning av framtida utsläpp av koldioxid. Kärnkraften har, med fortsatt teknisk utveckling, möjlighet att ge sådana bidrag för lång tid framöver.
VfK/Bengt
Klimathotet ingen överraskning
Redan på 1980-talet påpekade vi tekniker inom energibranschen att koldioxidutsläpp och växthuseffekt var områden som snabbt behövde beaktas i energipolitiken.
Efter att vi under två årtionden har matats med tveksamheter och förnekanden får vi nu besked från naturen, allt oftare och allt mera eftertryckligt. Och nu är det riktigt bråttom - i värsta fall är det redan för sent! Snara och drastiska nedskärningar av användningen av fossila bränslen är nödvändiga.
Kärnkraften är säkert ingen slutlig lösning på problemen, men kan definitivt vara vårt bästa hjälpmedel för att inom överskådlig tid motverka en förödande utveckling.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
