vfk1997

Kärnkraften är ett hot mot böndernas satsning på bioenergi. Det hävdar LRF som kräver besked från regeringen om kärnkraftens framtid. Tidigare har LRF haft motsvarande synpunkter på en eventuell utbyggnad av ett fossilgasnät i Sverige.
Det finns anledning att vara vaksam på böndernas synpunkter på energipolitiken. Det var en bonde på 1970-talet som lade grunden till den eländiga politik vi levt med nu i 30 år. Bönderna talar i egen sak och det måste göras klart de energibidrag som svenskt lantbruk kan tillföra aldrig kan bli annat än en marginell del i den totala energibalansen. Till exempel är huvuddelen av den etanol som idag används som motorbränsle importerad. För att ersätta energin från en enda reaktor skulle vi behöva elda upp i stort sett hela den svenska spannmålsskörden.

VfK/Bengt

Västeråsare för Kärnkraft önskar alla kärnkraftens medarbetare världen runt God Jul och Gott Nytt År!

Under år 2008 har kärnkraften globalt producerat ca 2 800 terawattimmar el. Om motsvarande elmängd skulle produceras i koleldade kondenskraftverk (ännu den vanligaste typen av kraftverk i världen) blev resultatet att ytterligare minst 3 400 000 000 ton koldioxid skulle släppas ut i atmosfären enbart i år. Kärnkraften hjälper till att rädda vårt framtida klimat!
Under år 2008 har också allt flera länder börjat överväga användning av kärnkraften i sin energiförsörjning. Detta bådar gott för framtiden!

VfK/Bengt

I det stora kontrollrummet står alla mätare på noll. Den 18 januari i år togs dygnet-runt-bemanningen bort, fast vakthavande driftsingenjör har en inställelsetid på två timmar om larmet går. Det var meningen att det enda den återstående personalen skulle syssla med fram till rivningen 2020 var underhåll. Men så hittade företagsledningen den nya affärsidén med utbildning för personal från andra svenska kärnkraftverk. Det har ändå gett en krydda i vardagen.

Man blev irriterad när media nyligen basunerade ut att det nedlagda verket köpte el för 15 miljoner kronor om året, 26 000 megawattimmar, för att kunna hålla verksamheten i gång. Barsebäck slukade sex gånger mer el när verket var igång. Fast då producerade det å andra sidan ett rejält överskott, som mest 1998 då man kom upp i nio terawattimmar.

Barsebäck låg bra till logistiskt sett, men inte ur befolkningssynpunkt. Så här kommer ingen ny kärnkraft att byggas. När rivningen är avslutad är kommunen mycket intresserad av att bygga bostäder här. Så framtiden verkar lysande för Barsebäck. Med eller utan kärnkraftverk.
(Källa: Helsingborgs Dagblad)

VfK/Bengt

Anbudet avser det första av tre planerade kraftverk i Turkiet, som är starkt beroende av importerad elkraft. Det statliga kraftföretaget fortsätter nu granskningen av anbudet som omfattar fyra reaktorer med en sammanlagd effekt av 4 800 MWe. Den planerade förläggningsplatsen är Akkuyu nära staden Mersin på Medelhavskusten.

Det kan noteras att Akkuyu var aktuell för uppförande av ett kärnkraftverk redan på 1980-talet, men den gången kunde ingen affär fullföljas.

VfK/Bengt

Ett Sverige utan kärnkraft men en omvärld som satsar på det senaste inom kärntekniken, det vill säga reaktorer som både är mycket säkra och till stor del befriade från de avfallsfrågor som gäller dagens kärnkraftverk och där kopplingen till kärnvapen har minimerats. En sådan utveckling är inte alls osannolik. Fjärde generationens kärnkraftverk som uppvisar just dessa egenskaper väntar runt hörnet. Men Sverige är inte med på tåget, och den kärnkraft vi har kan vara på väg att fasas ut utan att något nytt planeras.

Denna för Sveriges del allvarliga bild tecknar högenergifysikprofessorn och ordföranden i Vetenskapsakademiens

energiutskott Sven Kullander.  Våra reaktorer kanske håller ytterligare 20 år av tekniska skäl. Man vet inte om och när det börjar bli försprödning i materialet. Och även om vi beslutar oss i dag för att bygga en ny reaktor blir den inte klar förrän bortåt år 2020. Vi borde därför redan nu fundera över vad det innebär att vi om 20 år inte har hälften av vår elförsörjning.

Den svenska kompetensen inom kärnkraftsområdet har succesivt rustats ned under de senaste 20 åren. Det finns ingen statlig forskning längre och det är mycket allvarligt eftersom en sådan verksamhet bör vila på en strikt vetenskaplig bas. Givetvis har kraftindustrin satsning på det kärntekniska centret som administreras från KTH

men det räcker inte.

Många nya kärnkraftverk, som det i vårt grannland Finland, är av typen tredje generationens reaktorer, som

är förbättrade såväl säkerhetsmässigt som driftsmässigt. Reaktorinneslutningen är förstärkt med dubbla väggar. Säkerhetssystemen är mer automatiserade och mindre beroende av operatörerna för att fungera.

Utveckligen av nya reaktorer fortgår och fjärde generationen kommer snart. En första sådan reaktor kan börja byggas om cirka 20 år. Om den blir verklighet så minimeras även kärnkraftens koppling till kärnvapen eftersom dessa reaktorer

inte behöver utnyttja anrikat uran. Vidare är upparbetningen av bränsle planerad att ske lokalt i en sluten bränslecykel. Överhuvudtaget är målet att reaktorsäkerhet, spridningsrisker, miljöbelastning, avfallshantering och ekonomi ska förbättras jämfört med dagens situation enligt Sven Kullander.

Han vill slå ett slag för att Sverige ska överge sin tvehågsna hållning till kärnkraften och åter satsa på forskning

och utveckling. Han understryker också att vi har ett verkligt stort problem med den allt mer urholkade kunskapsbasen som tyvärr inte uppmärksammas tillräckligt. Oavsett om vi ska utveckla ny kärnkraft eller driva våra reaktorer på ett tillfredsställande sätt, måste vi hämta igen mycket av den kunskap och kompetens vi har förlorat. Vår kompetensreserv

består av en massa pensionärer som har jobbat på Studsvik, vid universiteten eller inom kärnkraftsindustrin och de

är ju på väg bort för gott.

(Källa: Svensk Energi)

VfK/Bengt

- Användningen av olja väntas fortsatt expandera fram till år 2030 om än i något långsammare takt. Den genomsnittliga produktionen väntas öka från 85 miljoner fat per dag år 2007 till 107 miljoner fat per dag år 2030. Indien och Kina är de länder som väntas ha den kraftigaste expansionen med 3,9 resp 3,5 procent per år.

- Den globala ökningen av användningen av fossila bränslen kommer att driva på en ökning av atmosfärens temperatur med risk för irreversibla och allvarliga konsekvenser för klimatet. De globala emissionerna av koldioxid till atmosfären beräknas öka från 28 miljarder ton år 2006 till 41 miljarder ton år 2030. Inkluderas utsläppen av övriga växthusgaser beräknas de totala utsläppen, omräknat till CO2-ekvivalenter, öka från 44 miljarder ton år 2005 till 60 miljarder ton år 2030, en ökning med 35 procent.
IEA rekommenderar att starka internationella åtgärder måste sättas in för att ändra detta scenario.

- Den koldioxidfria andelen - vattenkraft, kärnkraft, förnybar energi och fossileldning med CO2-infångning - i den globala energimixen beräknas öka från 19 procent år 2006 till 25 procent år 2030, delvis p g a en något minskad, förväntad takt av oljeanvändningen expansion.
De långa ledtiderna inom kraftsektorn medför att år 2020 beräknas 75 procent av kraften genereras av idag befintliga kraftverk och 50 procent år 2030, vilket bromsar övergång till klimatneutral kraftgenering.

Med dessa förutsägelser från en institution med god global överblick ter sig framtiden minst sagt besvärlig. Budskapet från IPCC är ju att användningen av fossila bränslen bör åtminstone halveras till år 2050. Trots alla åtgärder som diskuteras under Kyotoprotokollets åtaganden har vi fortfarande en ökande CO2-emission i världen. Klimatavtalet som förväntas kunna slutas i Köpenhamn nästa år måste nog innehålla ett antal globalt tvingande regler som trenden ska kunna vändas.

VfK/Bengt

Den danska atomenergimyndigheten gjorde redan i början av 1980-talet bedömningen att uraninnehållet i malmkroppen är ca 43 000 ton, men gjorde inga försök till utvinning. GMEs provborrningar under det senaste året har visat att åtminstone en fördubbling av denna prognos är rimlig. Malmens uranhalt uppges till 0,25 % vilket är ungefär en tiondedel av vad de rikaste malmerna i världen innehåller, men ca tio gånger mera än halten i de svenska uranfyndigheterna i Billingen.