Flera finska högskolor deltar i projekt som omfattar utveckling av analys- och experimentmetoder inom områden som reaktorfysik, reaktordynamik, materialteknik, termohydraulik och flödesdynamik. Forskningen bedrivs inom de program som siktar på utveckling av uthållig energiförsörjning. Man beräknar att med nuvarande konsumtion räcker världens urantillgångar inom acceptabel kostnadsnivå högst ca 200 år och utbyggnad av nya reaktorer pågår dessutom i en ökande takt. Med en övergång till Gen IV-teknik inom de närmaste decennierna får man klyvbara material för tusentals år framåt.
Professor Riitta Kyrki-Rajamäki vid Lappeenranta tekniska högskola vill dock framhålla att många utmaningar återstår att bemästra för att den nya tekniken ska kunna användas med kompromisslösa krav på säkerheten. Dessa reaktorer avviker från nuvarande reaktorteknik på flera avgörande sätt och nya material kommer in i processerna. Finland kommer aktivt att medverka i de internationella projekt som nu bedrivs för att möjliggöra kommersiellt utnyttjande av den nya tekniken.
VfK/Bengt
Kärnkraft till Arabemiraten
Kärnteknisk utbyggnad i Mellanöstern, även i länder som Iran, Saudiarabien och Egypten, har väckt farhågor om en regional kapprustning. Men Förenade arabemiraten har lovat att importera allt kärnbränsle i stället för att själv anrika uran. Höganrikat uran kan användas till kärnvapen.
VfK/Bengt
Finskt deltagande i Gen IV-forskning
Vindkraften kan aldrig ersätta kärnkraften
Den som tror, att vi i Sverige kan byta kärnkraft mot vind eller annan intermittent kraftkälla såsom sol- eller vågkraft har inte tänkt eller saknar kunskap. Tack och lov har Alliansen markerat att kärnkraften stannar. Tyskland måste t ex bibehålla kolkraft som uppbackning av vindkraften.
Om kärnkraften stängdes skulle vi väl ha 45% vattenkraft, 40 % förnyelsebar intermittent (vind, sol, våg) och 15 % övrigt. I dag har den intermittenta kraften – främst vindkraft – en tillgänglighet på ca 23 %. För att täcka 40 % av vårt energibehov krävs därför 4 gånger så hög installerad effekt som kärnkraften eller 4 ggr 40 % av total erforderlig effekt, dvs 160 %. Tillsammans med vattenkraft och övrigt (60 %) blir det 220 %. Vi måste mer än dubbla installerad effekt i Sverige!
Det värsta är dock, att 40 % av vårt kraftbehov skulle täckas av intermittent kraft, som kommer och går. Frågan är, om ett sådant system över huvud kan startas. Betänk, att kraftbehovet skall täckas varje tiondels sekund hela året, annars kollapsar hela systemet och vi har en black out som den berömda i New York. I varje fall håller systemet aldrig den kritiska kallnatten i februari. Då är det vindstilla, ingen sol och vågkraftverken är infrusna.
(mp) måste ändra sig. Det har Greenpeace gjort.
VfK/Hans
Ökat samarbete Indien/Ryssland om kärnkraft
Signh betecknar avtalet som ett stort steg framåt då avtalet förutom leveranser även inkluderar ett ökat samarbete med utveckling över hela det nukleära området. Chefen för den ryska kärnkraftsmyndigheten, Kiriyenko, uppskattar avtalets omfång till flera dussin miljarder US dollar och tillade att det kan röra sig om leveranser av upp till 12 nya reaktorer. Singh angav dock att fyra reaktorer är aktuella i ett första skede.
Indiens allt mer ökande energibehov till följd av industrialisering, befolkningstillväxt och ökad levnadsstandard är ett växande problem på grund av den stora andelen fossila bränslen i landets energibalans. Krav på minskade utsläpp av växthusgaser kan, om inget drastiskt görs, bli en olösbar ekvation i världens näst mest befolkningsrika land.
VfK/Bengt
Kärnbränsle från Sverige till Sydafrika
Escom svarar för 95 procent av Sydafrikas elgenerering och har kört två reaktorer om vardera 965 MWe i Koeberg i 25 år. Westinghouse är sedan tidigare involverat i sydafrikansk kärnkraft och nukommer även västeråsfabriken att medverka.
VfK/Bengt
