Storbrittanien planerar för ny kärnkraft
De flesta av landets nuvarande reaktorer i drift beräknas ha tjänat ut inom de närmaste 20 åren. Detta kommer tillsammans med osäkerhet om framtida gas- och oljeutvinning att medföra uppenbar risk för energibrist. År 2006 åtog sig regeringen att ge förutsättningar för utbyggnad av en ny generation kärnkraftverk fram till år 2025, under förutsättning att finansiering finns inom den privata sektorn.
De föreslagna förläggningsplatserna är dock kontroversiella och kraftindustrin föredrar platser med redan existerande reaktoranläggningar. Sellafield, Bradwell, Wylfa och Oldbury är de platser som förs fram i förstad hand men flera förslag beräknas komma inom några veckor. De fyra har föreslagits av Nuclear Decommissioning Authority, som redan äger mark där nya anläggningar kan uppföras.
Enligt regeringen kommer platser att väljas efter en rigorös urvalsprocess med hänsyn tagen till inverkan på miljö och andra lokala förhållanden samt bedömning av säkerhet och finansiella förutsättningar. De valda platserna får sedan genomgå en tillståndsprocess som medför att byggnation troligen kan starta tidigast år 2015. Hittills har tre konsortier inom privata sektorn uttryckt intresse för att delta i kommande projekt.
VfK/Bengt
Så länge räcker uranet
Med storskalig upparbetning av använt bränsle med återvinning av uran och plutonium kan man reducera förbrukningen av färskt uran med 30 procent.
Två teknologier, idag visserligen inte ekonomiskt bärkraftiga, kan dramatiskt öka uranets varaktighet.
Den första är succesiv övergång från lättvattenreaktorer till snabba bridreaktorer med full återcykling av bränslet. Detta skulle ge de NEA-uppskattade urantillgångarna en varaktighet på 30 000 år med dagens förbrukningstakt.
Den andra gäller extraktion av uran ur havsvattnet. Världshavet beräknas innehålla ca 4,5 miljarder ton uran. Detta skulle tillgodose dagens globala behov i 60 000 år även med de mindre effektiva lättvattenreaktorerna.
VfK/Bengt
Araber vill byta olja mot kärnkraft
Om allt går enligt planerna kommer FAE att ha kärnkraft i drift före Iran, som av västvärlden misstänks för planer på kärnvapenframställning. Första reaktorn planeras kunna vara i drift år 2017 och företag i både USA, Storbrittanien och Frankrike konkurrerar redan om kontrakt på leveransen. Detta är emellertid endast den första av sex planerade reaktorer, där var och en beräknas kosta runt fem miljarder US-dollar.
FAE strävar efter att producera 25 procent av sitt energibehov från alternativa energikällor, som t ex kärnkraft, vilket ska ses i perspektiv av att landet ser en fördubbling av energianvändingen fram till år 2020.
Ett visst motstånd mot avtalet finns dock i USAs kongress, där kritiker anser att utbyggnad av kärnkraft i arabvärlden riskerar att öka "turbulensen" i regionen. Förespråkarna anser dock att det inte finns anledning till sådan oro så länge som IAEA har regelbunden kontroll över urananvändningen.
Som en kommentar till planerna kan man nämna att de oljeproducerande länderna sett att det är en dålig affär att själv elda upp sina oljetillgångar. Det är bättre att exportera oljan och istället skaffa en billigare energiförsörjning för egen del.
VfK/Bengt
Siemens vill lämna Areva
Tyska Siemens har meddelat att man avser att lämna samarbetet inom kärnkraftområdet med franska Areva och avyttra sin 34 %-iga andel i bolaget. Siemens har informerat myndigheterna om sin avsikt att sälja sin andel i Areva NP, som är inriktat på konstruktion och byggnation av kärnkraftverk, men också kärnbränsleförsörjning och underhåll av anläggningar.
Beslutet sägs delvis föranledas av att Siemens franska konkurrent, Alstom, uttryckt intresse av ett närmare samarbete med Areva och att oljebolaget Total är potentiellt intresserad av ett avtal med Areva. Frankrikes president Sarkozy sade redan i juni 2008 att ett beslut om framtiden för Siemens-Areva- samarbetet skulle tas under 2009.
Man kan därmed fundera över vad detta kommer att leda till i Tyskland och hur det påverkar den tyska kärnkraftens framtid. Ser vi början på en liknande nedrustning som vi i Sverige drabbats av?
VfK/Bengt
Ny kärnkraft i Sverige?
För ett par dagar sedan hade Vattenfall till presskonferens för att berätta om koncernens strategi för framtiden. Visionen är att verksamheten senast år 2050 ska vara klimatneutral. De tre energislagen som Vattenfall tänker sig använda för att nå målet är förnybar energi i form vindkraft, vattenkraft och vågkraft, kraftverk som eldas med fossila bränslen men där koldioxiden avskiljs och lagras, samt kärnkraft.
Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson tror att reaktor 1 och 2 i Ringhals kommer att ersättas när de tjänat ut. Inga nya reaktorer får byggas i Sverige men Vattenfall tror att de politiska besluten om avvecklingen kommer att rivas upp. I Vattenfalls strategi för framtiden ingår det att bygga upp förtroendet för kärnkraften och det ska bland annat ske genom en öppen dialog med intressenter och allmänheten. Ambitionen är att bli världsledande på kärnkraftssäkerhet och därför har ett oberoende råd för kärnkraftssäkerhet bildats där bland andra förre IAEA-chefen, Hans Blix ingår.
Det är bra att Vattenfall nu tar täten i den viktiga uppgiften att skaka av oss den energipolitiska förlamning som härstammar från Fälldins 1970-tal och som gjort stor skada för svensk ekonomi och för svenskt näringsliv.
VfK/Bengt
Mer om Fennovoima
Styrelseordföranden för Fennovoima är Juha Rantanen. Han är också VD för stålfabriken Rautaruukki som är Finlands största elanvändare. En tredjedal av Fennovoima ägs av tyska E.ON, som är delägare i 21 kärnkraftverk i Tyskland och Sverige. Resten av ägarna är bl a en stor skara bolag inom industrin samt lokala elbolag som inte har tillräckligt med egen kapacitet.
Fennovoima siktar på ett kärnkraftverk på 1500 - 2500 MWe bestående av en stor eller två mindre reaktorer. Leverantören kommer att vara Areva (EPR eller SWR) eller Toshiba (ABWR).
VfK/Tapani
Finland går vidare med kärnkraften
Tre andra kärnkraftprojekt är i gång. TVO har redan lämnat sin ansökan, Fortum väntas göra det senare.
Ministeriet hoppas att besluten kan göras i god tid före året 2011 riksdagsval.
VfK/Tapani
Reaktororder till Westinghouse från Florida
Planen omfattar utbyggnad av två Westinghouse AP1000 tryckvattenreaktorer med en effekt på vardera 1 100 MWe, som certifierades av USNRC år 2006. I juli 2008 godkände den lokala energikommissionen i Florida den föreslagna utbyggnaden där nu den första reaktorn beräknas komma i drift år 2015 och den andra året därefter.
VfK/Bengt
Osäker europeisk energiförsörjning
Det som nu händer leder omedelbart till två slutsatser. För det första visar sig tydligt risken med att lita till ledningsbunden energi. För det andra visar sig lika tydligt risken med att ha Ryssland som en avtalspart. Det är inte första gången som Ryssland tillgriper gasförsörjningen som påtryckning på länder som man vill tukta. Det bör dessutom resa ett varningstecken för bl a Tyskland beträffande den planerade nya gasledningen genom Östersjön, som skulle göra Centraleuropa ännu mera beroende av ryskt godtycke.
Problemet för EU-länderna är att energiförsörjningen tillsammantaget, till ca 60 procent vilar på importerad energi och för gasförsörjningen är förhållandet ungefär detsamma. Vidare svarar gasen för en nästan dubbelt så stor andel som kärnkraften av den totala energibalansen. Tillsammans står de för ca 35 procent medan kol, olja och torv svarar för ca 60 procent. Med ökande efterfrågan på energi och politiska krav på minskade utsläpp av koldioxid är energisitutionen inom EU föga avundsvärd. Inte ens en massiv utbyggnad av kärnkraften kan mer än marginellt minska EUs beroende av omvärlden för sin energiförsörjning. En 50-procentig utbyggnad av kärnkraften skulle motsvara tio procentenheter av den importerande energin i nuläget och de förnybara energikällorna (inkl vattenkraften) motsvarar idag endast en dryg procent av hela energianvändningen.
Det finns med andra ord en mängd goda skäl till att sluta med politiskt gafflande kring energin och istället tillsammans försöka hitta en framkomlig väg för åstadkomma en tryggare försörjning på såväl kort som lång sikt!
VfK/Bengt
Nominering av ny IAEA-chef
Styrelsen avser att utse den nye chefen i juni och förelägga förslaget för IAEAs generalförsamling för att antagas vid dess möte i september.
Vfk/Bengt
Sydkorea fortsätter utbyggnaden av kärnkraft
Sydkorea som importera nästan all olja ser efter förra årets oljeprischock allvarligt på oljeberoendet. Till år 2022 ska man därför öka den inhemska kapaciteten för elgenerering från 65 900 MWe till 100 900 MWe, enligt ekonomiministeriets beräkningar. Kärnkraften betraktas som den renaste och mest ekonomiska genereringsformen och ska hjälpa landet att möta höga oljepriser och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. När planen är genomförd har kärnkraftens andel av landets elproduktion ökat från nuvarande 34 procent till 48 procent.
Sydkorea kommer också att öka användningen av förnybar energi och bidragen från sol, vindkraft och vattenkraft planeras fram till år 2030 öka från dagens 2,2 procent till ca 11 procent. För att nå detta mål, ska landet med investeringar på motsvarande, bortåt 80 miljarder US dollar, 44-faldiga solenergi till 3 500 MWe, 37-faldiga vindkraften till 7 300 MWe och 19-faldiga användningen av biobränslen.
VfK/Bengt
