Européernas syn på kärnkraften

EU-kommissionen har genomfört en s k Eurobarometer om EU-medborgarnas syn på kärnkraften. Barometrar görs regelbundet om olika ämnen för att stärka kommissionens beslutsunderlag.

Svenskar och finländare visar sig mest positiva till kärnkraften och anser att kärnkraft spelar en viktig roll i kampen mot global uppvärmning. Nio av tio svenskar anser att kärnkraft kan minska beroendet av importerat bränsle, medan till exempel österrikarna har mer delade uppfattningar i den här frågan.

Sverige tillhör också de åtta länder av 27 som anser att riskerna med kärnkraftverk är överdrivna. Danmark, Storbritannien och Ungern är exempel på länder som delar den här uppfattningen.

Den allmänna opinionen i EU accepterar kärnkraften till viss del om den används som medel för att minska energiberoendet. De som är negativt inställda till kärnkraften anger riskerna med den som främsta orsak, men även att kärnkraft upplevs som en hotfull snarare än som en neutral energikälla.

Trots att de flesta som tillfrågades i undersökningen är överens om att riskerna är underskattade, har antalet människor som delar den uppfattningen inte ökat sedan 2006. Européerna är mycket medvetna om vikten av säkerhet och skydd kopplade till kärnkraften, men de flesta anser sig ha för lite kännedom om riskerna. Den största informationskällan är massmedia, men informationen är otillräcklig, anser de flesta. Majoriteten av de intervjuade stöder en gemensam europeisk lagstiftning för hantering av kärnavfall.

VfK/Bengt

Källa: EU i Sverige


Beslut om ny finsk kärnkraft


Industrins Kraft (TVO) och Fennovoima står som segrare när den finska regeringen idag beviljar tillstånd för ny kärnkraft, medan Fortum blir utan den här gången. Regeringen bestämmer sig för ett principbeslut om två nya kärnkraftverk, men säger också att Fortum ska få bygga ett kärnkraftverk senare. Fortums nuvarande kraftverk i Lovisa har gjort sitt i slutet av 2020-talet.

Industrins Kraft vill bygga sitt fjärde kärnkraftverk i Olkiluoto och Fennovoima sitt första i Simo eller Pyhäjoki. Fortum har ansökt om att få bygga sitt tredje i Lovisa.

VfK/Bengt


Ägarskap i svensk kärnkraft

Samägandet av de svenska kärnkraftverken kommer att bestå, sedan regeringen efter över två år avbrutit förhandlingarna om solent ägarskap utan resultat. Dessa inleddes efter det att Konkurrensverket begärt åtgärder för att ändra ägarstrukturen, med sikte på att säkra en sund konkurrens i producentledet.

Målet med en ägare för varje kärnkraftverk har alltså inte gått att nå och näringsdepartementet förutsätter i ett uttalande att ägarna tar ansvar för att otillbörlig samverkan inte uppstår, vilket det enligt Konkurrensverket heller inte förekommit tidigare.

De tre svensk kärnkraftverken ägs idag av tre huvudägare på följande sätt: Oskarshamn ägs av E.On till 54,5 procent och Fortum till 45,5 procent, Ringhals ägs av Vattenfall till 70,0 procent och E.On till 30,0 procent medan Forsmark ägs av alla tre där Vattenfall äger 66,0 procent, Fortum 25,5 procent och E.On 8,5 procent.

VfK/Bengt


Japans kärnkraft expanderar

Japan, med för närvarande 54 reaktorer i drift planerar för fortsatt utbyggnad under 2010-talet, innebärande en ökning av kärnkraftens andel av landets elproduktion från 30 till 40 procent. Enligt Japans Handels- och Industri-ministerium planeras nio reaktorer med en sammanlagd effekt på 12 940 MWe byggas och tas i drift framt till år 2019. Landets reaktorflotta kommer då att omfatta 62 reaktorer med en total effekt på 61 700 MWe.

Efter denna utbyggnad finns i planeringen ytterligare fem reaktorer beräknade för driftsättning från år 2020 och framåt, vilka ska öka den japanska kärnkraftens kapacitet till totalt 68 060 MWe.

VfK/Bengt

Progressivt i Finland

Den finska kraftindustrin med Fortum, E.ON och TVO i spetsen har till den finska regeringen lagt in ansökningar om tillstånd för byggnad av ytterligare tre reaktorer. Finland, som har EUs högsta elförbrukning per capita, kan inom tio år ha fördubblat sin elproduktion från kärnkraft. Tyngsta skälet är att man vill slippa beroendet av import från Ryssland, som under förra året nådde rekordnivåer.

Beslut väntas komma från regeringen denna månad. Finansminister Katainen sade nyligen i en intervju att importen var obekväm och att man inte ska betala Ryssland för elkraft som man kan producera själv. Idag kommer 15 procent av Finlands elförsörjning från den ryska importen, vilket gör landet med sin omfattande eltunga industri sårbart. Härtill kommer att all import av fossilgas sker från Ryssland, som därmed står för 75 procent av all importerad energi i Finland.

Man påminner sig också att Ryssland tre gånger under de senaste fem åren stängt av gasleveranserna till Ukraina med svåra störningar i samhället som följd. Därför står också försörjningssäkerheten högt på den finska agendan. Företrädare för kraftindustrin vill nu att alla sökande beviljas tillstånd för att sedan själva kunna bedömma den lämpligaste planeringen för nya reaktorprojekt. Från regeringshåll har antytts att åtminstone ett tillstånd kommer att ges ut.

Finlands nuvarande fyra reaktorer har en sammanlagd effekt på ca 2 700 MWe och till detta kommer 1 600 MWe för Olkiluoto 3 som är under byggand. De tre förslagna nya projekten skulle tillföra mellan 3 500 och 6 100 MWe. Regeringens prognos för landets elförbrukning anger en ökning från nuvarande 69 TWh per år till 100 TWh år 2030.

VfK/Bengt

 


Ökat publikt stöd för kärnkraft i USA

En nyligen genomför opinionsmätning visar att USAs befolkning nu ger rekordhögt stöd för kärnkraften. Av 1 000 tillfrågade, slumpmässigt utvalda personer gav 74 procent sitt stöd för kärnkraftens användning och 70 procent svarade att USA skulle “definitely build more” kärnkraft.

87 procent tror att kärnkraften “will play an important role in meeting this nation’s electricity needs” i framtiden. Detta oväntat höga stöd för kärnkraften vilar främst på människors oro för hur framtidens energiförsörjning ska säkras och för hur miljömålen ska klaras. Därtill har även president Obamas tydliga ställningstagande för kärnkraftens användning inverkat.

Av mätningen framgår också att andelen med starka känslor för kärnkraft är tre gånger flera än de som är emot (33 % mot 10 %). Den visar också att 72 procent av de tillfrågade instämmer i administrationens aktiva insatser för investering i sol- och vindenergi samt utveckling av avancerad kärnreaktorteknik, allt för att minska landets emissioner av växthusgaser.

Vfk/Bengt

RSS 2.0