Flytande kärnkraftverk

I veckan har Ryssland påbörjat arbetet med att bygga det första flytande kärnkraftverket. Anläggningen som kommer att byggas vid skeppsvarvet i St Petersburg är den första i en serie av sju som Energoatom planerar att uppföra.

De två första är avsedda att producera elkraft för städerna Vilyuchinsk i Kamchatkaregionen och Pevek, som ligger i Chukotka autonoma distrikt. Kommande anläggningar i serien kan även komma att byggas för utländska intressenter. Kostnaden för den första serien anläggningar beräknas uppgå till 30,6 miljarder US dollar.

Den ryska atomindustrin har hög prioritet på att bygga nya kärnreaktorer och arbetar hårt för att höja effektitviteten i arbetet till den nivå som västerländska leverantörer kan visa. Man pekar också på framgångar till följd av detta genom återtagna marknadsandelar i Tjeckien, Ungern, Slovakien och Finland.

Vfk/Bengt

Kärnkraften kan garantera stabilitet

I ett debattinlägg i VLT den 14 maj för tre konsulter fram åsikten att det är "Dags att fasa ut kärnkraften". Istället vill de "snarast bygga vårt samhälle hållbart" och tills stöd för detta anför man bland annat att "intressant landvinningar sker inom sol- och vågkraftsområdet". Märkligt nog lyser denna gång vindkraften med sin frånvaro!


Konsulternas plädering innehåller i sak inget nytt utan består av samma blåögda önskedrömmar som den så kallade miljörörelsen serverat de senaste trettio åren. Verkligheten är istället att det som anses vara "förnybara energikällor" endast är konkurrenskraftiga med antingen skattelättnader eller skattefinansierade subventioner. De elanvändare som valt "grön el" från vindkraft får omkring hälften av sin verkliga elkostnad betald av skattekollektivet. Då har man ändå inte räknat med merkostnaden för den elproduktion som måste fram när det inte blåser (i skrivande stund går omkring 40 procent av den danska vindkraften vilket är ovanligt mycket).


Konsulterna när också en del myter kring kärnkraften vad gäller till exempel koldioxidutsläpp och energieffektivisering. Den väl verifierade sanningen är att kärnkraften har lägre utsläpp av växthusgaser per kilowattimme än såväl vindkraft som biobränsle. I det senare fallet kan utsläppen närma sig de fossila bränslena i samma ögonblick som bränslemängden inte motsvaras av minst samma mängd tillväxt i biosfären. Vad gäller oron för att kärnkraften skulle minska intresset för energieffektivisering, så är detta rent nonsens. Teknisk utveckling och rationalisering pågår kontinuerligt i användarledet oavsett var elen produceras.


Vi ska istället vara tacksamma för att kärnkraften, som nu är en mogen och väl beprövad teknik, kan användas som en stabil tillgång för lång tid framåt. Den har en stor uppgift att fylla så länge som över 70 procent av Europas energi kommer från fossila bränslen. Den kan få en ännu större uppgift när det gäller att försörja de 2 500 miljoner människor som världsbefolkningen förväntas öka med fram till mitten av detta århundrade. Måste vi dessutom av klimatskäl näst intill avveckla användningen av fossila bränslen, kommer allt annat som står till buds att behövas!

VfK/Bengt


Kärnkraften och EU-valet

Efter de senaste utvidgningarna av EU är nu de länder som använder kärnkraft i majoritet med 15 av 27 länder. Det kommande valet till EU-parlamentet förväntas inte medföra några dramatiska förändringar i röstbalansen och därmed, även om man inte ska ta något för givet, kommer det även i fortsättningen att finnas en majoritet med positiv inställning till kärnkraften.

Även om valkampanjen domineras av den ekonomiska krisen, är energiförsörjningen och kärnkraften viktiga frågor för flera länder. Speciellt gäller detta Östeuropa, där problemen med ryska gasleveranser medfört ett politiskt tryck på att skapa alternativ försörjning. Även ersättningen av gamla ryska reaktorer, som i Litauen och Bulgarien, driver på för utbyggnad av nya reaktorer och har en given plats i ländernas valkampanj.

Även i Tyskland, där kärnkraften är kontroversiell, och en politisk överenskommelse från 1998 stadgar en högsta drifttid på 32 år för landets reaktorer, finns kärnkraften på agendan. Konservativa CDU, som är största parti i den nu regerande koalitionen, driver på för att överenskommelsen ska rivas upp och avvecklingsprogrammet stoppas. Det tyska miljöpartiet, die Grüne, och socialdemokraterna står på andra sidan och förespråkar satsning på förnybara energikällor. Heta debatter om detta förväntas i valkampanjen.

Med det klimatpolitiska program som EU tidigare antagit kommer det med all sannolikhet att visa sig att kärnkraftens position inom unionen kommer att förbli fortsatt stark. Ett exempel på detta är onekligen den omsvängning som den svenska regeringsalliansen gjort. Ny kärnkraft byggs idag i Bulgarien, Frankrike, Finland och Rumänien. Länder som planerar eller överväger ny eller fortsatt utbyggnad är England, Italien, Litauen, Polen, Tjeckien och Ungern.

VfK/Bengt

Spallation kan ge svensk nytändning

Förhandlingarna om en ny forskningsanläggning i Lund, MaxIV, har gått i mål genom att en överenskommelse undertecknas mellan Lunds universitet, Region Skåne, Vetenskapsrådet och Vinnova. I anläggningen ska partiklar kunna undersökas på nanonivå med synkotronljus.


Etableringen av MaxIV bedöms öka förutsättningarna för att även den europeiska forskningsanläggningen European spallation source (ESS) ska placeras i Lund. Vissa forskare oroas dock av att projektets stora kostnader kan komma att strypa anslagen till annan forskning.

Den internationella efterfrågan på neutronbaserad forskning har under de senaste åren ökat. 1999 kunde OECD Global Science Forum konstatera behovet av nya mer kraftfulla neutrontillgångar och rekommenderade att nya anläggningar skulle byggas i USA, Japan och Europa. Förslaget att förlägga ESS i Sverige, nära Lund, har lagts fram av ett konsortium,  vilket inkluderar cirka 20 universitet, laboratorier, institut, regionala myndigheter och organisationer. Rivaliserande bud har lagts fram av Ungern, Spanien och Storbritannien.

Vilken positiv effekt ESS skulle kunna få kan visas genom att titta på erfarenheter från liknande anläggningar runt om i världen. En sådan framgångsrik "hot spot" är Grenoble-regionen i Frankrike, där den ursprungliga investeringen i den just nu världsledande neutronkällan ILL har resulterat i fortsatta investeringar i andra anläggningar, som en filial till European Molecular Biology Laboratory (EMBL), European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) och Minatec micro- and nanotechnology center. Dessa har i sin tur drivit på tillväxten inom universitetsvärlden, högteknologisk industri och bland flera avknoppningsbolag.

I en framtid kan vidarutvecklad spallationsteknik också bli aktuell för bearbetning av den konventionella kärnkraftens högaktiva avfall i avsikt att avsevärt förkorta dess radioaktiva avklingningstid samtidigt som ytterligare energi kan utvinnas ur materialet..

VfK/Bengt


Bekymmer för Olkilluoto 3

Den femte reaktorn i Finland dras med stora födslovåndor. AREVAs premiärbygge av reaktortypen EPR har haft återkommande problem och oklarheter om tekniska lösningar har förlängt tidplanen och ökat kostnaderna på ett sätt som allvarligt skadar förtroendet för projektet.
Det senaste bidraget till denna trista utveckling gestaltas av ett brev från den finska myndigheten STUK till AREVA med starkt ifrågasättande av leverantörens tekniska utformning av säkerhetssystemen. Trots att anmärkningar gjordes redan för ett år sedan och en mängd därpå följande aktiviteter hos AREVA har fortfarande ingen godtagbar konstruktion kunnat presenteras för STUK.
Även om Olkilluoto 3 kan betraktas som en prototypanläggning för EPR är ju det som nu pågår till stor skada för förtroendet för både AREVA och EPR. Det ger dessutom kärnkraftens belackare nya skäl till att fortsätta sin propaganda för kärnkraftens avveckling. Därför måste nu största möjliga press sättas på AREVA att leva upp till sin status som Europas största reaktorleverantör. Det vore tråkigt om alla väl fungerande projekt runt världen skulle bli ställda i skuggan av ett enda som uppenbarligen inte skötts på rätt sätt.

VfK/Bengt

Ny kärnkrafttrend i USA

Efter ett 30-årigt dödläge för kärnkraften i USA kan man nu tydligt se en ny trend. Följande förteckning har publicerats över de amerikanska kraftbolag som har lämnat eller är i färd med att lämna in ansökan till USNRC om utbyggnad av nya reaktorer.

_ Alternate Energy Holdings/Unistar: En reaktor i Elmore County, Idaho

_ Amarillo Power/Unistar: En reaktor vid Amarillo, Texas

_ AmerenUE/Unistar: En reaktor i Callaway County, Mo.

_ Constellation/Unistar: En reaktor i Calvert County, Md.

_ Constellation/Unistar: En reaktor i Oswego County, N.Y.

_ Detroit Edison: En reaktor i Frenchtown Township, Mich.

_ Dominion: En reaktor i Louisa County, Va.

_ Duke: Två reaktorer i Cherokee County, S.C.

_ Duke: Obestämt antal reaktorer i Davie County, N.C.

_ Duke: Obestämt antal reaktorer i Oconee County, S.C.

_ Entergy: Obestämt antal reaktorer i West Felciana Parish, La.

_ Entergy: Obestämt antal reaktorer i Claiborne County, Miss.

_ Exelon: Obestämt antal reaktorer i Clinton, Ill.

_ Exelon: Obestämt antal reaktorer i Victoria County, Texas

_ Florida Power & Light: Two units in Miami-Dade County, Fla.

_ Luminant: Två reaktorer iGlen Rose, Texas.

_ NRG Energy/STPNOC: Två reaktorer i Matagorda County, Texas.

_ PPL Corp./Unistar: En reaktor i Luzerne County, Pa.

_ Progress Energy: Två reaktorer i Wake County, N.C.

_ Progress Energy: Två reaktorer i Levy County, Fla.

_ PSEG: Obestämt antal reaktorer i Lower Alloways Creek, N.J.

_ South Carolina Electric & Gas: Två reaktorer i Fairfield County, S.C.

_ Southern Co.: Två reaktorer i Burke County, Ga.

_ TVA/NuStart Energy: Två reaktorer i Jackson County, Ala.

Totalt omfattar dessa projektplaner minst 30 - 35 reaktorer motsvarande nästan en tredjedel av USAs hela nuvarande reaktorflotta. Även USA känner av problemet "peak oil" vilket med all säkerhet kommer att stärka intresset för kärnkraft i världens största kärnkraftsland.

VfK/Bengt


RSS 2.0