vfk1997

Bangladesh har tecknat ett avtal med Ryssland om att ta i bruk kärnkraften i det energifattiga landet i Sydasien. Enligt avtalet ska Ryssland hjälpa till att bygga två reaktorer på 1 000 MWe vardera i norra delen av landet i närheten av staden Rooppur. Avtalet ska också omfatta leverans av kärnbränsle och återtagande av använt bränsle. Det slutliga avtalet ska undertecknas i september.

Enligt uttalande från energimyndigheten i Bangladesh förväntas den första av de två reaktorerna börja leverera kraft till nätet år 2017 och beräknad kostnad för anläggningen är drygt 1,5 miljarder USD per reaktor.

Bangladesh har under lång tid lidet av svåra elbortfall på grund av ökade elbehov i den snabbt växande ekonomin. Under det senaste året har dessa problem ökat dramatiskt till följd av utebliven investering i ny kraftproduktion. Utan åtgärd skulle landets ekonomi riskera att lida allvarlig skada genom energikrisen. Ett ytterligare skäl är att landets huvudsakliga energikälla, naturgas, börjar ta slut och kan vara helt förbrukad inom en tioårsperiod.

VfK/Bengt

 

Nu gör Hyperion Power Generation Inc ett nytt försök att ta fram minireaktorer och säger i ett pressmeddelande att man "inom ett år" kommer att söka licens för en reaktor i "kylskåpsstorlek" hos de amerikanska kärnkraftmyndigheterna. I första hand är de tänkta att användas på ställen som är svåra att ansluta till ordinarie elnät.

Tillsammans med japanska Toshiba vill man erbjuda ett alternativ på marknaden som för närvarande globalt omfattar en volym på 135 miljarder USD i utlagda order på normalstora reaktorer. Hyperion hävdar att man redan har mer än 150 potantiella kunder. Ett utrymme för nya lösningar borde också finnas eftersom färska prognoser förutspår en årlig ökning på ca 2,5 procent under de närmast kommande 20 åren.

Enligt Hyperions kalkyler är inte heller prislappen särskilt skrämmande. Medan en genomsnittlig kommersiell reaktor på 1 200 MWe idag kostar ca 2,3 miljarder USD, tror sig Hyperion kunna leverera en reaktor på 25 MWe i "kýlskåpsformat" för ca 50 miljoner USD.

Certifiering av en ny reaktortyp är dock en flerårig process och än värre kan det bli för Hyperions idé eftersom inge småskaliga reaktorer finns att jämföra med. De små reaktorer som finns för fartygsdrift kan inte ge några referenser. Därför är det bäst att se tiden an och hoppas att man denna gång har tillräcklig uthållighet för att ta sig igenom myndigheternas argusgranskning. Även miljörörelsen lär ha synpunkter på det hela.

Vfk/Bengt

I Japan har man nu återstartat bridreaktorn i Monju efter det att den varit avstängd i 14 år på grund av en brand i anläggningen. Monju, som är en prototyp av bridreaktor och belägen 350 kilometer väster om Tokyo, togs i drift första gången år 1995. Reaktorn kommer nu att köras i ett utvecklingsprogram och ska generera el till nätet med full effekt först år 2013.

Vid sidan om Japan är det Ryssland och Indien som för närvarande har bridreaktorer i drift, medan Kina planerar att starta en liknande senare detta år.

Japan, som är fattigt på egna energiråvaror, planerar att öka andelen kärnkraft i energisystemet och bridreaktorer ska ingå med sikte på kommersiell drift senast år 2050. Idag står ett drygt 50-tal reaktorer för nästan en tredjedel av landets elförsörjning.

Den snabba bridreaktorn använder låganrikat eller utarmat uran i kombination med plutonium som bränsle. Den kan därmed också utnyttja uttjänt bränsle från konventionella reaktorer och genererar mera plutonium än den förbrukar.

VfK/Bengt

China National Nuclear Corp har satt upp ett joint venture med lokala partners i Fujianprovinsen med avsikt att bygga reaktorer av fjärde generationen (GEN-IV) och därmed minska landets stora utsläpp av koldioxid. Första reaktorn är planerad att byggas vid staden Sanming. Starten av utbyggnaden ska ske "snart", enligt utgivna pressmeddelanden.

Kina utvecklar kärnkraft som en viktig del i klimatpolitiken och är på sikt också en potentiell exportör av kärnkraftsteknologi till andra länder, med ökande konkurrens för nuvarande leverantörer som Westinghouse och Areva SA.

GEN-IV-teknologin, som utvecklas inom ramen för Kinas experimentella snabbreaktorprogram, har främst fördelarna att väsentligt öka effektiviteten i användningen av uranbränslet, samtidigt som mängden högaktivt reaktoravfall påtagligt minskas.

VfK/Bengt