vfk1997

Enligt Världsbankens bedömningar har matpriserna globalt stigit med 83 procent de tre senaste åren och världsproduktionen av ris är nu mindre än den stigande efterfrågan med rusande prishöjning som följd. Idag användes en femtedel av USAs majsskörd till etanol vilket bidragit till global brist på matolja.

Allt detta har lett till att en panel av miljörådgivare kräver att EU ska avskriva sitt mål att ha 10 procent biobränsle i transportsektorn år 2020. Både i Europa och USA finns dock motsatta åsikter som hävdar att en fortsatt utveckling av jordbruket, framför allt i tredje världen ska göra det möjligt att tillgodose efterfrågan.

För egen del tycker jag hela denna konflikt öppnar för ökade insatser på utveckling av elhybridbilar med klimatneutraln framställning av den el som behövs.

VfK/Bengt

Läs mer om vår verksamhet på Västeråsare fär kärnkraft

Miljökämpe: Kärnkraften billig, säker och gynnsam för klimatet

Jag har med bestörtning läst Göran Bryntses debattartikel i VLT lördagen 2008-04-05 rubricerad Göran Bryntse: Kärnkraften dyr, livsfarlig och klimatförstörande och inser att jag som miljökämpe inte kan lämna den oemotsagd.

Några fakta:

Kostnaden SEK per MWh el för kärnkraft är c:a 265 jämfört med kol c:a 339, biobränslen 664 , vindkraft på land 570 etc. Siffror från ABB, Royal Academy of Engineering (2004), California energy commission, Vattenfall etc.

Antal döda per miljarder MWh el inom OECD för kärnkraft är 0 (i hela världen är denna siffra 1), för kol 17 (40), för olja 46 (46), vattenkraft 0 (103). Detta enligt Paul Scherrer Institute i Schweitz.

Utsläpp av växthusgaser kilo koldioxid per MWh el är för kärnkraft 9, för brunkol 1 356, för oja 943, för vattenkraft 4, för biobränslen med återväxt 90, biobränslen utan återväxt 1 690 samt för vindkraft 4. Siffrorna är genomsnitt taget från bl.a. ABB, World Nuclear Association, Vattenfall, LCA by Anders Allander.

Med andra ord : Kärnkraften är billig, säker samt gynnsam för klimatet.

I artikeln refereras till en kärnkraftingenjör Storm van Leeuwen som skrivit en avhandling. Denna avhandling kullkastas totalt enligt www.world-nuclear.org/info/inf11.html.

Som en avslutning redovisar jag del av mitt remiss-svar till Naturvårdsverket om Finlands planer på att bygga ett nytt kärnkraftverk.

"Jag kan se att Finland gör en mycket progressiv och effektiv satsning för att bidra till sänkning av utsläpp av växthusgaser.
När ska ett land som Sverige följa efter?
Bra Finland!
Lägg kraftverket gärna i Simo eller i Pyhäjoki så att det är kort avstånd till Sverige, så att även vi här i Sverige på ett enkelt sätt via kabel kan få ta del av era positiva satsningar!"

Civilingenjör

Anders Allander

Miljökämpe, författare av miljölitteratur, konstnär och en del ytterligare

Den 15 april gick ett energiseminarium av stapeln i Tekniska Föreningens i Västerås regi, där bland andra två nationella namn återfanns som inledare, Bo Normark VD för Power Circle IVA Och Bo Källstrand VD för Svensk Energi. Seminariet var så välbesökt att vi fick byta hörsal. Här är några axplock ur presentationer och diskussioner:

- Bo K: All styrning av teknisk utveckling måste ske politiskt. Marknaden gör inga begränsningar.

- Bo N: Energikonsumtionen har varit ungefär oförändrad 1970-2008 medan CO2-utsläppen har ungefär halverats. 
- Bo K: Oljan kommer aldrig att sina. Den blir bara dyrare, och vartefter blir den ointressant för energigenerering. Först stationär, men sedan även mobilt. Var medveten och gör framförhållning, men låt marknaden ha sin gång.

- Kärnkraft: Det konstaterades, att kapaciteten ständigt har höjts. Urantillgången är redan nu så stor, att vi inte ser någon praktisk skillnad mellan förnybar och den klimatneutrala kärnkraften vis avi råenergiförsörjningen oavsett global utbyggnadstakt.

- Vindkraft: Det konstaterades, att vindkraften är helt beroende av subventioner. Utan dessa skulle den konkurreras ut. Den behöver ett mycket starkt transmissionsnät eftersom den individuella snurran i snitt levereras märkeffekt 20 % av tiden. 80% av tiden är den beroende av uppbackning. Hänsyn till denna kostnad syns sällan i jämförande kalkyler.

- Värdet av ständig forskning på dessa områden kan inte nog poängteras. Utnyttjningsgraden av uranbränslet är i dag 0,6%. Med Spallator skulle denna öka till 3%, med Brid-reaktor till kanske 80%.
Bilens drivning är nu inne i en intensiv utveckling via elhybrider mot att bli bensinfri. Från dagens utvecklingsläge kommer detta att vara den största faktorn i reduktionen av svenskt CO2-utsläpp.
För koleldningsnationer såsom Tyskland och Storbritannien kan stängning av kolkraftverk vara en lika stor faktor.

- Under seminariet presenterade jag en lista på frågeställningar att formulera svar på och lösningar till. Detta kan berika vår miljödebatt. (se neden). Vi bör uttrycka vår ambition, att sträva efter att politiska planer skall baseras på tekniska fakta.

- Under en lång tid har skattebidrag getts till understöd av generering, som upplevts som grund för vår utveckling till ett miljövänligt samhälle. Sanningen är, att elgenereringen under tre årtionden till dominerande del täckts med stor framgång av vattenkraft och kärnkraft. Oljans betydelse var liten förr, men är nu i stort sett fullständigt utbytt mot bio- och vind-, men omfördelningen motiverar inte tillnärmelsevis de skattemedel, som lagts ner. Om i stället ingen subvention hade skett skulle skillnaden varit väldigt marginell. Den framtida politiken borde vara, att stödja preciserade utvecklingsprojekt inom hela miljöområdet, men inte ge investeringsstöd. Detta så länge man bedömer att marknadsutvecklingen är rimlig stående på egna ben.

Min uppfattning om energidebattens mytologi:

Varför påverkar inte 25 års drifterfarehet linje 3?
Värmeväxlare motverkar globala uppvärmningen!
Vindkraften är värdelös för energiförsöjning (20,1%)!
Glaciärsmältning höjer havsnivån. Detta är sötvatten. Måste tas tillvara!
Vem vill bränna mat och råvaror i stället för uran?

VfK/Hans

VfK/Bengt

I Vetenskapsradions Veckomagasin framhåller prof Sven Kullander att torium i framtiden kan komma att ersätta uran i bland annat de svenska kärnkraftverken. Enligt en ny norsk utredning finns det stora mängder torium i Norge, som skulle kunna användas i energiproduktion.

I de sydöstra delarna av Norge finns ungefär en tiondel av allt torium som man känner till i världen. Torium kan användas som bränsle i kärnkraftverk, men idag används det bara i ett fåtal reaktorer i världen, bland annat i Indien. Fördelen med torium jämfört med uran är att det inte blir några restprodukter som kan användas för att göra kärnvapen. Och även om halveringstiden är oerhört lång, hela 14 miljarder år, så är den radioaktiva strålningen efter att man använt bränslet lägre än med uran.

Eftersom man idag inte har några kärnkraftverk i Norge, så är förslaget om att starta toriumdrivna kärnkraftverk kontroversiell. Sven Kullander hoppas ändå på att den norska regeringen går vidare med noggrannare undersökningar.

- Vi tycker att Norge ska gå vidare med att satsa på forskning om huruvida det här kan vara en gångbar reserv, som naturligtvis blir kollossalt värdefull i framtiden.

VfK/Bengt

- Toshiba har förhandlingar med Scana Corp och Souther Co om att bygga två reaktorer i South Carolina och två i Georgia, säger Toshibas talesman Keisuke Oomori.

Toshiba köpte Westinghouse från BNFL hösten 2006, och sedan dess har Westinghouse erhållit miljardorder på bygge av nya kärnkraftverk i Kina.

I USA har inte byggts några reaktorer sedan reaktorolyckan i Three Mile Island år 1979. Nu tar man på nytt in kärnkraften som ett alternativ för att säkra sin energiförsörjning. Den nya energipolicy som etablerats för fram kärnkraften med 30 planerade nya reaktorer under de närmaste 20 åren.

VfK/Bengt

Basindustrin elbehov diskuterades i en paneldebatt i Sundsvall den 5 april under ledning av Hans Tson Söderström. I panelen fanns Jan Johansson, Vd SCA, Jan Swärd, Vd Eka Chemical, Håkan Buskhe, Vd Eon Sverige, Nina Larsson, energisamordnare (fp) och Per Bolund, miljöpolitisk talesman (mp).

Debatten i panelen följde de sedan många år väl kända mönstren. (mp) talade om förnybar energi och effektivisering i energianvändningen, medan (fp) poängterade mera avveckling av elmarknaden och mer utbyggnad av ny genereringskapacitet inklusive rejäl satsning på kärnkraft. En intressant nyans var (mp)s uppfattning att kärnkraften inte kan avvecklas för snabbt utan måste ersättas i den takt som alternativ finns till hands. Min reflexion är att (mp) därmed anslutit sig till gamla Linje 2 i folkomröstningen om kärnkraften år 1980.

De tre företagsrepresentanterna framhöll behovet av en fast och långsiktig energipolitik samt ökad elgenerering. Eon redovisade att företaget de närmaste tre åren kommer att investera 55 miljarder kronor, varav ca 9 miljarder i Sverige, i ny generering. En stor del av detta läggs på kärnkraft men även vindkraft kommer att få stora investeringar. SCA och Eka Chemical uppehöll sig mycket kring den eltunga industrins ovillkorliga behov av konkurrenskraftig elförsörjning. Den senaste tioårsperioden har deras elkostnader i princip fördubblats och en del produktion har redan flyttats utomlands av detta skäl. En sådan omställning innebär att produktionen till större del kommer att vila på fossilbaserad elkraft med negativ inverkan på befarade klimatförändringar. Hela panelen var för övrigt ense om att klimatpolitiken kommer att spela en avgörande roll i framtida val av energiförsörjning.

Debattledaren gav industrins representanter möjlighet att skicka med "beställningar" till de politiska partierna, vilket utmynnade i följande:

- se till att en tydlig och långsiktig energipolitik kan etableras över de politiska blockgränserna,

- ge kraftindustrin förutsättningar att kunna investera i ny konkurrenskraftig elproduktion,

- ge industrin laglig möjlighet att kunna träffa långsiktiga (10 - 15 år) avtal om elleveranser till fast pris,

- se över subventioneringen av biomassa som bränsle för att undvika råvarubrist i den svenska skogsindustrin.