Oro för finsk kärnkraft
"Vid driften av kärnkraft bildas ämnen som kan vara skadliga för hälsan. En liten del av dessa ämnen finns i reaktorns kylsystem samt i renings- och avfallssystem. Avfallsvattnet som släpps ut ur kraftverket, filtreras och fördröjs så att dess stråleffekt i miljön är mycket liten i jämfört med naturligt radioaktiva ämnens effekt. Utsläppen i gasform leds ut via kärnkraftverkets ventilationsskorsten och medan vattenutsläppen leds ut tillsammans med kylvattnet i havet. Utsläppen mäts noggrant och man ser till att de klart underskrider fastställda gränsvärden. Kraftverkens utsläpp i luften har varit mindre än en procent av de fastställda gränsvärdena. Utsläppen i havet har varit i snitt mindre än tio procent av den fastställda gränsen.
Baserat på de uppmätta utsläppen från kraftverken och omgivningstillsynen samt meteorologiska mätningar uppskattas årligen stråldosen som befolkningen i kärnkraftverkens omgivning erhåller. Som gräns för normal drift av de finska kärnkraftverken har statsrådet stipulerat att de radioaktiva utsläppen får maximalt orsaka en 0,1 millisieverts stråldos för en enskild person i kärnkraftverkens omgivning. Det här gränsvärdet är ca en fyrtiondedel av den stråldos som alla finländare får i snitt årligen från olika strålkällor. Stråldosen som de finländska kärnkraftverken gett till befolkning i omgivningen har varit mindre än en procent av statsrådets gränsvärde."
Jag misstänker att det finns mera fog för att hysa oro kring en rad svenska processindustrier vad gäller risken för skadlig inverkan på omgivningen. Där kan säkert kommuner och länsstyrelser göra större insatser för folkhälsan.
VfK/Bengt
Myten om koldioxid från kärnkraften är ohållbar
Lars Pettersson försöker i ett inlägg (VLT den 10 juni) hålla liv i myten om att kärnkraften medför "stora utsläpp" av koldioxid och menar därför att den är olämplig som energikälla för den svenska bilparken. Därför rekommenderar jag att LP nu tar del av Vattenfalls livscykelanalys avseende koldioxidutsläpp för generering av el till hushållskunder. Analysen omfattar byggnad, drift, bränsle, rivning och avfallsförvaring. Där får man veta att utsläppen, uttryckt i gram per kilowattimme, är 3 för kärnkraft, 5 för vattenkraft, 10 för vindkraft, 15 för biobränsle och 520 för olja. Dessa resultat stämmer för övrigt bra med internationellt publicerade sådana.
VfK/Bengt
Läs mera om vår verksamhet på Västeråsare fär kärnkraft
Säkerheten i massmedia
Polis och sprängämnesexperter invaderade omedelbart anläggningen för att spåra eventuella bomber. Resultatet blev dock klent. Under torsdagskvällen avslutades polisavsökningen. Inga fynd av explosiva ämnen har gjorts och därmed lämnade polisen OKG efter en avrapportering till företagsledningen.
Inget har sagts om varifrån spåren av sprängmedel på påsen kommer eller vilka andra sammanhang påsen har förekommit i. Men samtliga eftermedia i Sverige och ett stort antal svenska tidningar och ett tiotal internationella nyhetsbyråer hade snabbt bilden av sabotagehot helt klar. Det borde ju nu, så här i efterhand, kännas en aning snopet att det "bara bidde en tumme". Men självrannsakelse är väl inte en särskilt vanlig egenskap hos journalister.
Den kritik som kan riktas mot säkerhetskontrollen är att upptäckten gjordes på utvägen och denna kritik har myndigheten SKI redan levererat med begäran om utredning av fallet. Om utredningen sedan visar att någon ökad säkerhetsrisk ej förekommit, kan vi då räkna med samma medial intresse?
VfK/Bengt
Japanerna på hugget
Det meddelas också att bridreaktorn Monju i Tsuruga nu åter laddats med bränsle efter att ha varit avstängd sedan en olycka med natriumläckage i december 1995. Försöksdriften kommer nu att återupptas för att samla erfarenheter och underlag för användning av briderteknik i det japanska kraftsystemet.
VfK/Bengt
Kärnkraften valfråga i USA
Republikanen MCCain är klart mest entusiastisk till kärnkraften och ser den som en självklar del i USAs förnyade energiproduktion. Obama som leder i nomineringen för demokraterna ser också kärnkraften som ett medel för att motverka klimatförändring. Clinton är däremot mera inriktad på att utnyttja förnybara energikällor för att möta klimathoten.
Kraftindustrin har redan lämnat in ansökningar om uppförande av nya reaktorer i USA och hoppas på en kärnkraftsvänlig politik från Vita Huset. En viktig fråga som sannolikt avgör tidpunkten för en vidare utbyggnad är färdigställningen av den federala anläggningen för slutförvaring av radioaktivt avfall i Yucca Mountain i Nevada
VfK/Bengt
Läs mer om vår verksamhet på Västeråsare fär kärnkraft
Folkkampanjen mot kärnkraft fast i föråldrad ideologi
Folkkampanjen mot kärnkraft har på nytt börjat sprida sin propaganda på tidningarnas debattsidor, bland annat i form av Göran Bryntses (VLT den 28 april) ideologiska förkunnelse. Argumenten är de samma som när Folkkampanjen startade för 30 år sedan. Under denna tid har Folkkampanjen inte åstadkommit något som kan räknas mänskligheten till fördel.
Att GBs och Folkkampanjens ideologi är fel bevisas väl bäst av att kärnkraften i världen under dessa 30 år har ökat med cirka 40 procent både vad gäller antalet reaktorer och produktion av elkraft. De reaktorer som stängts är, med några få undantag, små och olönsamma reaktorer från 1950-talet och tidigt 1960-tal. Ett av undantagen är, beklagligtvis, stängningen av Barsebäcksverket. Detta gjordes emellertid på grund av Persson-regeringens oförmåga att stå emot danska påtryckningar och inte på grund av Folkkampanjens insatser. Därmed fick danska koleldade kraftverk också en ny marknad i Sydsverige på köpet.
GBs påstående att kärnkraftens ekonomi är usel och att vindkraften är mera lönsam ter sig orimligt med tanke på den kritik kraftbolagen får för att de anses få för höga vinster från sina kärnkraftverk. Samtidigt vet vi att ingen är beredd att starta vindkraftverk utan statliga, skattefinansierade subventioner.
Ekonomin kan också belysas med en kalkyl baserad på statistik från verkligheten. GB hävdar att 300 miljarder kronor investerades i vindkraft förra året. Gott så, men det hade varit bättre att placera pengarna i ny kärnkraft på grund av vindkraftens svaga drifttillgänglighet. För den nämnda summan kan man bygga ut 20 000 megawatt vindkraft som kan förväntas producera cirka 450 miljarder kilowattimmar per år. För samma summa kan vi istället bygga 15 000 megawatt kärnkraft med en årlig elproduktion på cirka 1 100 miljarder kilowattimmar. Detta baseras som sagt på reell driftstatistik och inte på ideologiskt hopkomna önskedrömmar.
GB och Folkkampanjen kommer säkert även i fortsättningen att hävda sin ideologi. Vi andra kan glädja oss åt att det globalt nu planeras för utbyggnad av 80 - 100 nya reaktorer och att ett 30-tal redan är under byggnad.
VfK/Bengt
Läs mer om vår verksamhet på Västeråsare fär kärnkraft
Oönskad plutoniumproduktion
I ett avtal mellan Ryssland och USA har nu uppförts koleldade värmeverk som gör stängning möjlig av ena reaktorn nu och den andra år 2010.
VfK/Bengt
Läs mera och vår verksamhet http://www.vfk1997.se/
Godkänt fullskaleprov
Enligt Exelon, som äger reaktorerna, är en jordbävning med magnitud 5,2 inte tillräckligt kraftig för att starta utlösning av säkerhetssystemen i de berörda reaktorerna. Personalens inspektioner visade inte heller att några skador uppstått.
VfK/Bengt
Läs mera om VfKs verksamhet på http://www.vfk1997.se/
Ny rysk kärnkraft vid Östersjön
Rosatom planerar att ta in internationella anbud med avsikt att få en samarbetspartner i projektet. Den vinnande anbudsgivaren kommer att erbjudas 49 procent ägarandel i kraftverket. Kiriyenko räknar med att europeiska företag kommer att stå för leveranser av 40 - 50 procent av anläggningens olika delar.
VfK/Bengt
Alternativet torium
I Vetenskapsradions Veckomagasin framhåller prof Sven Kullander att torium i framtiden kan komma att ersätta uran i bland annat de svenska kärnkraftverken. Enligt en ny norsk utredning finns det stora mängder torium i Norge, som skulle kunna användas i energiproduktion.
I de sydöstra delarna av Norge finns ungefär en tiondel av allt torium som man känner till i världen. Torium kan användas som bränsle i kärnkraftverk, men idag används det bara i ett fåtal reaktorer i världen, bland annat i Indien. Fördelen med torium jämfört med uran är att det inte blir några restprodukter som kan användas för att göra kärnvapen. Och även om halveringstiden är oerhört lång, hela 14 miljarder år, så är den radioaktiva strålningen efter att man använt bränslet lägre än med uran.
Eftersom man idag inte har några kärnkraftverk i Norge, så är förslaget om att starta toriumdrivna kärnkraftverk kontroversiell. Sven Kullander hoppas ändå på att den norska regeringen går vidare med noggrannare undersökningar.
- Vi tycker att Norge ska gå vidare med att satsa på forskning om huruvida det här kan vara en gångbar reserv, som naturligtvis blir kollossalt värdefull i framtiden.
VfK/Bengt
Det rör sig även i USA
- Toshiba har förhandlingar med Scana Corp och Souther Co om att bygga två reaktorer i South Carolina och två i Georgia, säger Toshibas talesman Keisuke Oomori.
Toshiba köpte Westinghouse från BNFL hösten 2006, och sedan dess har Westinghouse erhållit miljardorder på bygge av nya kärnkraftverk i Kina.
I USA har inte byggts några reaktorer sedan reaktorolyckan i Three Mile Island år 1979. Nu tar man på nytt in kärnkraften som ett alternativ för att säkra sin energiförsörjning. Den nya energipolicy som etablerats för fram kärnkraften med 30 planerade nya reaktorer under de närmaste 20 åren.
VfK/Bengt
Industrin vill ha kärnkraft
"Holmen arbetar aktivt för att effektivisera användingen av energi och minska användningen av olja. Vårt mål är att senast år 2020 ha minskat förbrukningen av fossila bränslen i de svenska verksamheterna med så mycket som 90 %. motsvarande utsläpp av ca 240 000 ton koldioxid. Jag vill också betona kärnkraftens viktiga roll som koldioxidfri energikälla. Holmen ser gärna att kapaciteten byggs ut och vi har uttryckt intresse av att medverka i sådana projekt."
I Finland planerar industrin för ett helt nytt kärnkraftverk med en eller två reaktorer. Nybildade bolaget Fennovoima står för planerna. Ägare är svenska Boliden, ståljätten Outokumpu energibolaget Rauman Energia, kommunala kraftbolaget Katternö och E.ON Suomi. Delägarna ska kunna köpa halva elproduktionen till självkostnadspris.
VfK/Bengt
Kärnkraft bra för miljön
Sedan 1975 finns en lag som förbjuder nya kärnreaktorer i Californien tills dess att "en godkänd och tekniskt verifierad metod för avfallshantering finns tillgänglig". Enligt nuvarande planer kommer den nationella anläggningen i Yucca Mountain vara klar tidigast år 2017. Schwarzenegger medgav att det finns människor som är oroliga för kärnkraften och att miljöaktivister sprider skräckscenarier, men framhöll samtidigt att tillskottet av avfall från nya reaktorer skulle bli marginellt i förhållande till vad USAs alla raktorer ger idag.
Californien, med över 36 miljoner invånare, har satt som mål att minska utsläppen av koldioxid till 1990 års nivå fram till år 2020 - en minskning med 25 procent från dagens nivå. Mera långsiktigt ska utsläppen minskas med 85 procent från dagens nivå fram till år 2050. I planen ingår bland annat solceller på hustak och vätgas som fordonsbränsle men en ökning av kärnkraften anser alltså guvernören kunna bli ett viktigt tillskott i försörjningen.
Idag har Californien fyra reaktorer i drift - Diablo Canyon 1 och 2 samt San Onofre 2 och 3.
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
Även Finland ökar takten
Förutom TVOs planerade fjärde reaktor i Olkiluoto planerar Fortum för en tredje reaktor i Loviisa. Till detta kommer att det nybildade finska energibolaget Fennovoimas planerar en helt ny kärnkraftsanläggning med en eller två reaktorer. Det är inte bestämt hur många. Fennovoima ägs av stora finska och svenska industri- och energibolag, bland annat Boliden, och ska garantera delägarna billig och uthållig elförsörjning.
Finland försöker nu bryta sitt energiberoende av dels inhemsk kolkraft, dels osäker import från Ryssland. För detta väljer man kärnkraft och får därigenom en ordentlig minskning av utsläppen av koldioxid från kraftgenerering på köpet.
Hur länge ska vi behöva vänta på att även svenska politiker ska komma till insikt kärnkraftens ekonomiska och miljömässiga fördelar? Vindkraften kan ändå aldrig bli mera än en marginalnotering i den totala kraftbalansen.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
Ökad utbyggnad av kärnkraft i Kina
I slutet av år 2007 hade Kina 11 reaktorer i drift med en sammanlagd effekt på 10 000 MW. Dessa producerade endast 1,9 procent av Kinas totala elanvändning, som uppgick till 3 280 TWh förra året. För närvarande kommer 84 procent av elproduktionen från värmekraftverk, huvudsakligen koleldade, som omfattar 76 procent av den totala genereringskapaciteten i landet.
- Det är nödvändigt att kraftigt öka användningen av kärnkraft och förnybar energi, för att minska beroendet av kolkraft, sade Zhang.
- Det ställs nu ökade krav på utbyggnad av kärnkraft i Kina, sade han, eftersom alla nuvarande kärnkraftverk är placerade i kustprovinserna som Zhejiang, Guangdong och Jiangsu, kräver nu även andra provinser att få kärnkraft inom sina områden.
VfK/Bengt
(Källa: Irish Sun)
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
England ökar takten
Den brittiska kärnkraftindustrin tror sig kunna ha nya reaktorer i kommersiell drift år 2017, men idag är endast åtta platser, tillhörande British Energy, direkt tillgängliga.
Enligt Hutton behöver landet maximalt bidrag från kärnkraften så snart som möjligt och senast inom 10 - 15 år och skulle bli besviken om inte den nuvarande nivån 19 procent väsentligt kan överskridas. Han tillade också att tidplanen för ny utbyggnad om möjligt ska snabbas upp och att regeringen kan komma att sälja sitt innehav i British Energy om detta skulle vara till fördel för utbygganden av nya anläggningar.
VfK/Bengt
Läs om vår verksamhet här http://vfk.freezope.org/
Anders Allander kommenterar finska kärnkraftsatsningar
Härmed lämnas synpunkter från en sann miljökämpe om det nya kärnkraftverket i Finland.
Kärnkraft är tillsammans med Vattenkraft en av de bästa energialstrarna för att undvika utsläppav växthusgaser.
Som exempel kan nämnas följande utsläpp för några olika energikällor:
?· Vattenkraft : 4,4 kg CO2 per MWh
?· Elkraft brunkol : 1356,0 kg CO2 per MWh
?· Kärnkraft : 9,24 kg CO2 per MWh
?· Elkraft olja : 942,98 kg CO2 per MWh
?· Elkraft stenkol 1098,17 kg CO2 per MWh
?· Elkraft gas 809,81 kg CO2 per MWh
?· Elkraft träflis etc med återväxt 90 kg CO2 per MWh
?· Elkraft träflis etc utan återväxt 1690 kg CO2 per MWh
?· Vindkraft 4,1 kg CO2 per MWh (dock ej reglerbart men med hänsyn till bygge och livslängd)
Jag kan se att Finland gör en mycket progressiv och effektiv satsning för att bidra till sänkning av utsläpp av växthusgaser.
När ska ett land som Sverige följa efter? Eller ska svensk flumpolitik vad gäller kärnkraft även i fortsättningen ta över allt som borde vara sunt och rätt?
Bra Finland!
Lägg kraftverket gärna i Simo eller i Pyhäjoki så att det är kort avstånd till Sverige, så att även vi här i Sverige på ett enkelt sätt kan få via kabel ta del av era positiva satsningar!
Med vänliga hälsningar
Civilingenjör
Anders Allander
Miljökämpe och författare av miljölitteratur
Mera finsk kärnkraft stor miljövinst
Elproduktionen från en kärnreaktor på 1 500 MWe kommer att betyda en motsvarande minskning av behovet av kolbaserad elgenerering i Nordeuropa. En bedömning, baserad på aktuell driftstatistik från nordiska kärnreaktorer visar, att den årliga produktionen kan förväntas uppgå till minst 10 TWh. Motsvarande produktion i koleldade kondenskraftverk leder till utsläpp, beroende på kolets kvalitet, av 9 - 11 miljoner ton koldioxid per år. Detta motsvarar i storleksordning hälften av hela den svenska biltrafikens utsläpp av koldioxid. Det är en svaghet i MKBen om denna typ av miljökonsekvenser inte beaktas vid bedömningen av projektet.
VfK/Bengt
Mera kärnkraft i Finland
Ett planerat nytt finskt kärnkraftverk vid Bottenvikskusten kan hamna bara fem mil från svenska gränsen. Kärnkraftverket ska ägas av flera stora industribolag, bland annat svenska Boliden.
Det är ännu ej klart var kraftverket ska ligga och hur många eller vilken typ av reaktorer som kan komma att byggas. Det nybildade energibolaget Fennovoimas kärnkraftsplaner har sänts på remiss bland annat till svenska
Naturvårdsverket som i sin tur sänder ut den finska miljökonsekvensutredningen på remiss till svenska remissinstanser. Även den svenska allmänheten har rätt att yttra sig. Underlaget finns tillgängligt på Naturvårdsverkets webbplats och synpunkter kan sändas med e-post till [email protected] senast den 7 april 2008.
Fyra alternativa förläggningsplatser, Simo, Pyhäjoki och Kristinestad vid Bottenvikskusten samt Strömfors vid Finska viken nämns. Alla orterna vid Bottenviken ligger nära Sverige och norrlandsstäderna Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå.
Miljökonsekvensutredningen väntas kunna avslutas nästa år och därefter kan Fennovoima skicka in sin ansökan om att få bygga kärnkraftverket till den finska riksdagen för deras beslut. Tidsplanen är att kärnkraftverket ska stå klart och kunna köras igång senast 2018.
Finland har i dag två kärnkraftverk - i Olkiluoto och i Lovisa. I Olkiluoto bygger man en tredje reaktor och miljökonsekvensutredning för en fjärde reaktor pågår. Finland bedömer att man behöver minst 3000 MW för att kunna fasa ut de gamla olje- och kolkraftverken.
VfK/Bengt
