Kärnkraftens renässans i USA
Westinghouse tryckvattenreaktor modell AP1000 är förstahandsval för de amerikanska kraftbolagens planerade utbyggnad av 14 nya reaktorer i USA. Myndighetsgranskningen av AP1000 är i sitt slutskede och om inget oväntat tillstöter beräknar USNRC kunna utfärda byggnadslicens i slutet av innevarande år.
Då kan myndigheten samtidigt ge byggnadstillstånd till de kraftbolag som är först i kön. Dessa är Southern Co som planerar två nya reaktorer vid Vogtle i Georgia och SCANA Corp som vill bygga två nya reaktorer vid Summer i South Carolina. I båda fallen har företagen säkrad finansiering av projekten.
Detta är de konkreta tecknen på att synen på kärnkraften vänt i USA, som på senare år blivit allt mera importberoende för sin energiförsörjning. Efter de mer än 30 år som gått sedan det senast lades en reaktorbeställning i USA ser nu en ny epok för kärnkraften ut att bli verklighet.
VfK/Bengt
Då kan myndigheten samtidigt ge byggnadstillstånd till de kraftbolag som är först i kön. Dessa är Southern Co som planerar två nya reaktorer vid Vogtle i Georgia och SCANA Corp som vill bygga två nya reaktorer vid Summer i South Carolina. I båda fallen har företagen säkrad finansiering av projekten.
Detta är de konkreta tecknen på att synen på kärnkraften vänt i USA, som på senare år blivit allt mera importberoende för sin energiförsörjning. Efter de mer än 30 år som gått sedan det senast lades en reaktorbeställning i USA ser nu en ny epok för kärnkraften ut att bli verklighet.
VfK/Bengt
Problem i Storbritannien
En av världens pionjärer på användning av kärnkraft för elproduktion har fått problem. Landet behöver stor utbyggnad av nya kraftverk för att inom de närmaste decennierna ersätta en rad åldrande, koleldade kraftverk och nu har en kommitté inom brittiska parlamentet börjat hysa tvivel om att det finns tillräcklig kapacitet av leverantörer av dessa anläggningar.
Energikommittén är skeptisk till att planerna på driftsättning av två reaktorer per år under åren 2020 - 25 går att genomföra. Man har också invändningar mot att den pågående planeringen klarar att förlägga tolv nya reaktorer på rätt plats för inkoppling till elnätet. Till detta kommer en oro om att regeringen har för litet inflytande över kommande investeringar och befarar att landet kan bli "dödligt fossilberoende" genom att allt för många gaseldade kraftverk kommer att byggas.
Ett problem som kraftindustrin emellertid förra månaden fick regeringens gehör för är täckningen av ökande elpriser som en massiv utbyggnad av ny kärnkraft och förnybar energi kommer att medföra. För den brittiske elkonsumenten är sannolikt detta ändå egalt eftersom avgifter för växthusgaser från de gamla kolkraftverken annars istället skulle få en liknande effekt på elpriset.
VfK/Bengt
Energikommittén är skeptisk till att planerna på driftsättning av två reaktorer per år under åren 2020 - 25 går att genomföra. Man har också invändningar mot att den pågående planeringen klarar att förlägga tolv nya reaktorer på rätt plats för inkoppling till elnätet. Till detta kommer en oro om att regeringen har för litet inflytande över kommande investeringar och befarar att landet kan bli "dödligt fossilberoende" genom att allt för många gaseldade kraftverk kommer att byggas.
Ett problem som kraftindustrin emellertid förra månaden fick regeringens gehör för är täckningen av ökande elpriser som en massiv utbyggnad av ny kärnkraft och förnybar energi kommer att medföra. För den brittiske elkonsumenten är sannolikt detta ändå egalt eftersom avgifter för växthusgaser från de gamla kolkraftverken annars istället skulle få en liknande effekt på elpriset.
VfK/Bengt
Kärnkraftavtal mellan Ryssland och USA
Ett sedan länge väntat avtal undertecknades förra veckan av Ryssland och USA, vilket ger amerikanska företag mäjlighet att sälja reaktorer och nukleärt material till Ryssland. Samarbetsavtalet kom till stånd efter en tids diplomatisk aktivitet.
Avtalet, också känt som ett 123-avtal, stärker de strävande som finns kring ickespridning av nukleär teknik för vapenbruk. Det kommer också att underlätta för amerikanska och ryska företag att "utveckla nya kommersiella möjligheter att producera renare och säkrare kärnteknik", enligt Beyria vid USAs moskvaambassad.
Avtalet var undertecknat redan 2008, men lades på is av president Bush. President Obama har slutfört avtalet efter att i slutet av förra året ha drivet igenom raticifieringen av ett nytt avtal för reducering av kärnvapen, känt under benämningen "the new START".
VfK/Bengt
Avtalet, också känt som ett 123-avtal, stärker de strävande som finns kring ickespridning av nukleär teknik för vapenbruk. Det kommer också att underlätta för amerikanska och ryska företag att "utveckla nya kommersiella möjligheter att producera renare och säkrare kärnteknik", enligt Beyria vid USAs moskvaambassad.
Avtalet var undertecknat redan 2008, men lades på is av president Bush. President Obama har slutfört avtalet efter att i slutet av förra året ha drivet igenom raticifieringen av ett nytt avtal för reducering av kärnvapen, känt under benämningen "the new START".
VfK/Bengt
Kraftig expansion i Kina
I ett uttalande har Kinas talesman i energifrågor, Zhang Guobao, meddelat att landet fram till år 2015 kommer att bygga ut kärnkraften med 38 000 MWe, samtidigt som vattenkraften ökas med 140 000 MWe.
I sitt uttalande gjorde han inga prognoser för vindkraften, men sade att nya storskaliga vindkraftfarmer kommer att byggas i bland annat provinserna Inre Mongoliet och Gansu.
Med denna utbyggnad kommer Kina att närma sig Frankrike och Japan som de största kärkraftländer efter USA i världen.
VfK/Bengt
I sitt uttalande gjorde han inga prognoser för vindkraften, men sade att nya storskaliga vindkraftfarmer kommer att byggas i bland annat provinserna Inre Mongoliet och Gansu.
Med denna utbyggnad kommer Kina att närma sig Frankrike och Japan som de största kärkraftländer efter USA i världen.
VfK/Bengt
Framsteg i Finland
Finska Fennovoima koncentrerar sig nu på två alternativ av reaktortyp inför upphandlingen av sitt kommande reaktorprojekt. Dessa är Toshibas kokarreaktor ABWR och Arevas tryckvattenreaktorn EPR. Fennovoima har redan godkänt tillstånd att bygga en ny reaktor i Finland och man väljer mellan två förläggningsplatser på landets västkust, Simo och Pyhajoki. Båda uppfyller kraven från såväl miljöpåverkan som lokal opinion, och val av plats beräknas ske nästa år.
Ett 'technical development agreement', som ska säkerställa att den kommande reaktorn uppfyller såväl finska säkerhetskrav som beställarens egna tekniska villkor, har tecknats med de båda utvalda leverantörerna. En EPR är redan under byggnad hos TVO i Olkiluoto.
Ett 'technical development agreement', som ska säkerställa att den kommande reaktorn uppfyller såväl finska säkerhetskrav som beställarens egna tekniska villkor, har tecknats med de båda utvalda leverantörerna. En EPR är redan under byggnad hos TVO i Olkiluoto.
Det förväntas att slutligt val av leverantör ska ske år 2012, då Fennovoima också räknar med att kunna få byggnadstillstånd för den valda reaktortypen. Enligt projektplanen ska anläggningen vara klar att koppla in till elnätet år 2020.
VfK/Bengt
Framsteg för AP1000
En federal granskningpanel, som är rådgivande till amerikanska kärnkraftmyndigheten, USNRC, har gjort en säkerhetsgranskning av Westinghouse` reaktor typ AP1000 och givit omdömet att den är säker att bygga och driva. Beslutet är villkorat av att kompletterande analyser visar att en reaktoranläggning klara en påflygning med ett stort flygplan och separata kylningsbortfall. NRC väntas fälla det slutliga avgörandet i början av nästa år.
Panelens omdöme är ett viktigt steg framåt för AP1000. Amerikanska kraftbolag har redan valt denna reaktortyp som förstahandsalternativ för sju nya kärnkraftverk i Alabama, Florida, Georgia, North Carolina och South Carolina.
Panelens omdöme är ett viktigt steg framåt för AP1000. Amerikanska kraftbolag har redan valt denna reaktortyp som förstahandsalternativ för sju nya kärnkraftverk i Alabama, Florida, Georgia, North Carolina och South Carolina.
Gen IV-tekniken i Europa
Vid en konferens nyligen i Bryssel öppnades The European Sustainable Nuclear Industry Initiative (ESNII) i syfte att utveckla den nya generationen reaktorer som ska hjälpa EU-länderna att klara uppställda klimatmål. Initiativet är en del av den plan som antagits för att koordinera forskning mellan industri och institutioner och ge Europa en ledande ställning inom kärntekniken.
Planen för klimatpolitiska åtgärder har målet att till år 2020 minska CO2-utsläppen med 20 procent och öka andelen förnybar energi med 20 procent, men också utveckla kärnteknikens användning i energimixen. I detta ingår ett program för utveckling av Gen IV-teknik för effektivisering av uranets användning som energiråvara och avsevärd minskning av restprodukter till slutförvaring.
Av en press release från konferensen framgår följande planering för projektet:
"ESNII is now preparing to move forward with the development of three fast nuclear reactor technologies. ASTRID is a prototype sodium fast reactor, to be coupled to the electricity grid by 2020 in France, with an expected 600 Megawatts. The project led by the French government builds on existing experience and is the product of a collaboration between French industry and the Commissariat à l’Energie Atomique et aux Energies Alternatives (CEA), and European industry is invited to join. Meanwhile, the lead fast reactor programme builds on MYRRHA, a technology pilot plant being developed in Belgium, quickly followed by a demonstration reactor named ALFRED, scheduled to enter into operation in 2025, then by a prototype expected in 2035. The third development, ALLEGRO, is to be a gas-cooled fast reactor (GFR) with a thermal capacity in the range 50-80 MW, scheduled to be operational by 2025 in Central Europe."
Planen för klimatpolitiska åtgärder har målet att till år 2020 minska CO2-utsläppen med 20 procent och öka andelen förnybar energi med 20 procent, men också utveckla kärnteknikens användning i energimixen. I detta ingår ett program för utveckling av Gen IV-teknik för effektivisering av uranets användning som energiråvara och avsevärd minskning av restprodukter till slutförvaring.
Av en press release från konferensen framgår följande planering för projektet:
"ESNII is now preparing to move forward with the development of three fast nuclear reactor technologies. ASTRID is a prototype sodium fast reactor, to be coupled to the electricity grid by 2020 in France, with an expected 600 Megawatts. The project led by the French government builds on existing experience and is the product of a collaboration between French industry and the Commissariat à l’Energie Atomique et aux Energies Alternatives (CEA), and European industry is invited to join. Meanwhile, the lead fast reactor programme builds on MYRRHA, a technology pilot plant being developed in Belgium, quickly followed by a demonstration reactor named ALFRED, scheduled to enter into operation in 2025, then by a prototype expected in 2035. The third development, ALLEGRO, is to be a gas-cooled fast reactor (GFR) with a thermal capacity in the range 50-80 MW, scheduled to be operational by 2025 in Central Europe."
VfK/Bengt
Areva bygger i Indien
Vid franske presidenten Sarkozys besök i Indien underteckandes på måndagen ett avtal mellan de båda länderna om uppförande av två kärnreaktorer i Indien. Franska Areva SA ska bygga två reaktorer av typen EPR, med vardera en effekt på 1650 MWe. Förläggningsorten blir Jaitapur i västra delen av landet. Kontraktet beräknas vara värt 9,3 mrd USD.
Det nu tecknade avtalet gäller de två första av totalt 20 reaktorer som Indien vill bygga för att möta ett snabbt ökande elbehov. Flera andra länders regeringar - bland annat USA och England - har redan hört av sig med intresse för att ta del av den begynnande lukrativa marknaden, men de stora kraftverksleverantörerna har varit tveksamma om risknivån på affärer i Indien.
VfK/Bengt
Det nu tecknade avtalet gäller de två första av totalt 20 reaktorer som Indien vill bygga för att möta ett snabbt ökande elbehov. Flera andra länders regeringar - bland annat USA och England - har redan hört av sig med intresse för att ta del av den begynnande lukrativa marknaden, men de stora kraftverksleverantörerna har varit tveksamma om risknivån på affärer i Indien.
VfK/Bengt
Förlängd drifttid för tysk kärnkraft
Det tyska parlamentet har nu godkänt ett tillägg till Tysklands kärnkraftslag som medger en förlängning av drifttiden för landets 17 reaktorer. Dessa kan nu i genomsnitt användas 12 år längre än vad nuvarande bestämmelser medger. Regeländringen innebär också att en ny kärnkraftskatt införs för att reducera de extra vinster som kraftbolagen kan räkna med tack vare den ökade drifttiden. Den nya lagen träder i kraft efter det att den undertecknats av Tysklands president Christian Wulff.
Den nya lagen medför också att konsekvenserna av den tidigare, röd-gröna regeringens avvecklingspolitik nu till stor del är undanröjda.
VfK/Bengt
Den nya lagen medför också att konsekvenserna av den tidigare, röd-gröna regeringens avvecklingspolitik nu till stor del är undanröjda.
VfK/Bengt
Finsk-ryskt samarbete
I ett pressmeddelande från finska Fortum meddelas att Fortum och det ryska ROSATOM har undertecknat ett "letter of understanding" om samarbete med kärnkraftteknik. Utvecklingen inom kärnkraftmarknaderna erbjuder goda möjligheter till vidgat samarbete kring applicering av deras kompetens inom området i kommande kärnkraftsprojekt.
Fortum har omfattande erfarenhet och stor framgång vad gäller byggnad, drift och underhåll av kärnkraftverk, men också lång erfarenhet av samägande och industriell utveckling inom kärnkraft i Finland och Sverige, och uppskattas internationellt för sin expertis inom kärnsäkerhet och avfallshantering.
ROSATOM omfattar mer än 250 företag och vetenskapliga institutioner. Dessa täcker hela kärnkraftcykeln från uranproduktion till avveckling av kärnanläggningar och intar ledande positioner inom flera områden på världsmarknaden för nukleär teknologi. ROSATOM är främst i världen på samtidigt uppförande av kärnreaktorer utomlands, på andra plats vad gäller uranreserver, femte plats inom uranbrytning och fjärde ifråga om elkraftgenerering. Det statliga företaget svarar också för 40 procent av världens urananrikning och täcker 17 procent av världens kärnbränslemarknad.
VfK/Bengt
Fortum har omfattande erfarenhet och stor framgång vad gäller byggnad, drift och underhåll av kärnkraftverk, men också lång erfarenhet av samägande och industriell utveckling inom kärnkraft i Finland och Sverige, och uppskattas internationellt för sin expertis inom kärnsäkerhet och avfallshantering.
ROSATOM omfattar mer än 250 företag och vetenskapliga institutioner. Dessa täcker hela kärnkraftcykeln från uranproduktion till avveckling av kärnanläggningar och intar ledande positioner inom flera områden på världsmarknaden för nukleär teknologi. ROSATOM är främst i världen på samtidigt uppförande av kärnreaktorer utomlands, på andra plats vad gäller uranreserver, femte plats inom uranbrytning och fjärde ifråga om elkraftgenerering. Det statliga företaget svarar också för 40 procent av världens urananrikning och täcker 17 procent av världens kärnbränslemarknad.
VfK/Bengt
En U-sväng för miljön
Efter att i många år ha kämpat mot kärnkraften har flera ledande miljöaktivister tagit ställning i rakt motsatt riktning. De säger nu att de genom sitt motstånd mot kärnkraften har stött miljöfarlig användning av koleldade kraftverk.
Mark Lynas, en ledande aktivist för bland annat åtgärder mot klimatförändringar, säger att miljölobbyn förlorar allmänhetens stöd genom alltför drastiska profetior och orealistiska krav, och vill söka en mera pragmatisk väg för att engagera människor.
Patric Moore, en av grundarna av Greenpeace, säger att man hade rätt om kärnkraftens problem, men att detta inte innebär att man skall vara obetingat emot kärnkraften, och tillägger att man orsakat utsläpp av miljardtals ton av växthusgaser genom ett distinkt motstånd mot kärnkraften. Detta har man åstadkommit genom att framgångsrik kampanj mot ny kärnkraft har tvingat fram nybyggnad av koleldade kraftverk istället
Mark Lynas, en ledande aktivist för bland annat åtgärder mot klimatförändringar, säger att miljölobbyn förlorar allmänhetens stöd genom alltför drastiska profetior och orealistiska krav, och vill söka en mera pragmatisk väg för att engagera människor.
Patric Moore, en av grundarna av Greenpeace, säger att man hade rätt om kärnkraftens problem, men att detta inte innebär att man skall vara obetingat emot kärnkraften, och tillägger att man orsakat utsläpp av miljardtals ton av växthusgaser genom ett distinkt motstånd mot kärnkraften. Detta har man åstadkommit genom att framgångsrik kampanj mot ny kärnkraft har tvingat fram nybyggnad av koleldade kraftverk istället
VfK gratulerar till den nyvunna insikten och hoppas att den tillåts sprida sig vidare i miljörörelsen. Kampen för miljön blir trovärdig först när man bejakar kärnkraften som ett fullvärdigt alternativ.
VfK/Bengt
VfK/Bengt
Kärnkraften expanderar inom arabvärlden
Egyptens energiminister har aviserat att man kring årsskiftet kommer att lämna anbudsförfrågan på landets första kärnkraftverk. Anlägningen är planerad att uppföras vid Medelhavskusten med en kärnreaktor på 1 000 MWe till en beräknad kostnad om 4 mrd USD. Driftsättning beräknas till år 2019.
Det statliga ryska företaget Rosatom, som också deltar i uppförandet av Busher i Iran, är beredda att lämna anbud. Franska Areva och Westinghouse har redan bidragit till projektet genom konsultinsatser och kommer också att finnas bland anbudsgivarna.
Egypten följer nu i spåren av Förenade Arabemiraten, som placerat ett kontrakt på 20 mrd USD hos ett konsortium kring koreanska KEPCO, och Jordanien , som också valt koreanerna till att bygga en forslningsreaktor i närheten av Aqaba. I den fortsatta kön finns också Kuwait och Saudiarabien som båda uttryckt intresse för att bygga egna kärnkraftverk.
Det statliga ryska företaget Rosatom, som också deltar i uppförandet av Busher i Iran, är beredda att lämna anbud. Franska Areva och Westinghouse har redan bidragit till projektet genom konsultinsatser och kommer också att finnas bland anbudsgivarna.
Egypten följer nu i spåren av Förenade Arabemiraten, som placerat ett kontrakt på 20 mrd USD hos ett konsortium kring koreanska KEPCO, och Jordanien , som också valt koreanerna till att bygga en forslningsreaktor i närheten av Aqaba. I den fortsatta kön finns också Kuwait och Saudiarabien som båda uttryckt intresse för att bygga egna kärnkraftverk.
VfK/Bengt
Gemensamma regler för förvaring av kärnavfall
I ett förslag från EU-kommissionen uppmanas nu medlemsländerna att ställa upp gemensamma regler för slutförvaring av radioaktivt avfall. Det föreslås att medlemsländerna ska göra upp nationella handlingsprogram inom fyra år från de nya reglernas tillkomst, och att dessa ska innehålla detaljerade planer för konstruktion och underhåll av slutförvaringsplatser tillsammans med tidsplaner och en redovisning av de projekterade kostnaderna som förutses. Dessa nationella program ska redovisas till EU-kommissionen som i sin tur ska kunna begära ändringar i de nationella planerna. Medlemsländerna kan samarbeta enligt förslaget, men ingen export av kärnavfall får ske till länder utanför EU. Allmänheten ska också tillförsäkras en rätt att delta i beslutsfattandet kring dessa frågor.
Förslagets riktlinjer har uppseendeväckande stor samstämmighet med det arbete inom området, som bedrivits i Sverige i 30 år. En bred samsyn råder bland forskare och internationella organisationer (bl.a. IAEA) om att en djup geologisk förvaring är att föredra vid slutförvaring av kärnavfall. I nuläget innehåller förslaget dock inget som ställer krav på en framtida möjlighet till återvinning av slutförvarat kärnbränsle. Med tanke på Gen IV-teknikens pågående utveckling är en sådan komplettering att föredra.
VfK/Bengt
Nytt steg på väg mot Gen-IV
GE Hitachi Nuclear Energy och Savannah River Nuclear Solutions LLC meddelade igår att en överenskommelse träffats om att samarbeta om att ta fram en prototyp av GE Hitachis Gen-IV PRISM-reaktor ("power reactor innovative small module") att uppföras på DOEs anläggning Savanna River Site.
Företagen framhåller att första steget är utredning om vad som krävs för USNRCs licensiering av PRISM. En förstudie av PRISM granskades av USNRC redan 1994. En central målsättning för Gen-IV-tekniken är att använt bränsle från dagens reaktorer ska kunna återanvändas för elproduktion och därmed samtidigt avsevärt reducera avklingningstiden för kärnkraftens restprodukter.
VfK/Bengt
Företagen framhåller att första steget är utredning om vad som krävs för USNRCs licensiering av PRISM. En förstudie av PRISM granskades av USNRC redan 1994. En central målsättning för Gen-IV-tekniken är att använt bränsle från dagens reaktorer ska kunna återanvändas för elproduktion och därmed samtidigt avsevärt reducera avklingningstiden för kärnkraftens restprodukter.
VfK/Bengt
Kärnkraften håller ställningarna
I en uppdaterad rapport - Energy Trends 2030 - har EU-kommissionen kommit fram till att produktionen av kärnkraft kommer att ligga kvar på dagens nivå, om dagens utfasningspolitik kommer att fortsätta i Tyskland och Belgien, samt att projekterad utbyggnad i Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Finland, Ungern, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien genomförs.
Analysen förutsätter att de totala energibehoven stabiliseras, att förnybar energi till avsevärd del (64 procent av EUs elproduktion) och att kärnkraften används för att reducera användningen av fossila bränslen och påtagligt minska utsläppen av koldioxid. Rapportens slutsatser visar att kärnkraften nu definitivt uppfattas inom EU som koldioxidsnål energikälla.
Den kommentar man kan ge till rapporten rör främst på vilket sätt som den förutsatta mängden förbybar energi ska uppnås. Vattenkraften är i huvudsak redan utbyggd och efterfrågan på vedråvara börjar redan att göra marknaden instabil. Det som återstår är de intermitenta energikällorna solenergi och vindkraft och för dessa krävs flera tekniska genombrott både inom produktion och distribution för att kunna klara en stabil elförsörjning till acceptabel kostnad.
VfK/Bengt
Analysen förutsätter att de totala energibehoven stabiliseras, att förnybar energi till avsevärd del (64 procent av EUs elproduktion) och att kärnkraften används för att reducera användningen av fossila bränslen och påtagligt minska utsläppen av koldioxid. Rapportens slutsatser visar att kärnkraften nu definitivt uppfattas inom EU som koldioxidsnål energikälla.
Den kommentar man kan ge till rapporten rör främst på vilket sätt som den förutsatta mängden förbybar energi ska uppnås. Vattenkraften är i huvudsak redan utbyggd och efterfrågan på vedråvara börjar redan att göra marknaden instabil. Det som återstår är de intermitenta energikällorna solenergi och vindkraft och för dessa krävs flera tekniska genombrott både inom produktion och distribution för att kunna klara en stabil elförsörjning till acceptabel kostnad.
VfK/Bengt
Sydkorea förhandlar om turkisk kärnkraft
Korea Electric Power Corp (Kepco) är nu i slutskedet av förhandlingar om uppförande av Turkiets första kärnkraftverk. Ett konsortium under ledning av Kepco kommer att investera i projektet, där den turkiska regeringen ska stå för 60 procent ägarandel. Kepco sägs skulla svara för 70 procent av finansieringen genom lån till konsortiet.
Kepco, som också har erbjudit sig att bygga reaktorer i Indien och Malaysia, och som ser Sydafrika, Thailand, Kuwait och Saudiarbien som potentiella marknader, konkurrerade nyligen ut General Electric och Areva om att bygga fyra reaktorer i Förenade Arabemiraten, och undertecknade i mars en överenskommelse med Turkiet om att utföra en förstudie av en kärnreaktor i Sinop nordöst om Ankara.
Kepco, som också har erbjudit sig att bygga reaktorer i Indien och Malaysia, och som ser Sydafrika, Thailand, Kuwait och Saudiarbien som potentiella marknader, konkurrerade nyligen ut General Electric och Areva om att bygga fyra reaktorer i Förenade Arabemiraten, och undertecknade i mars en överenskommelse med Turkiet om att utföra en förstudie av en kärnreaktor i Sinop nordöst om Ankara.
VfK/Bengt
Indien vill öka kärnkraften
Asien fortsätter att vara den expansiva regionen för kärnkraft i världen. Det statliga kraftbolaget Nuclear Power Corp i Indien förhandlar nu med GE/Hitachi Nuclear Energy om uppförande av sex reaktorer. Inom kort kommer de att inleda förhandlingar med Westinghouse Electric Co om ytterligare sex reaktorer.
Med GE/Hitachi förhandlar man om reaktorer med en effekt om vardera 1 350 MWe och de kommande förhandlingarna med Westinghouse ska avse reaktorer med en effekt på 1 154 MWe. Totalt vill alltså Indien expandera sin kärnkraftsflotta med ca 15 000 MWe vilket är ungefär 70 procent mera än all svensk kärnkraft av idag. De flesta av dagens indiska reaktorer är av mindre storlek och av äldre datum. Totalt är de 19 till antalet och ger drygt 4 000 MWe tillsammans.
VfK/Bengt
Med GE/Hitachi förhandlar man om reaktorer med en effekt om vardera 1 350 MWe och de kommande förhandlingarna med Westinghouse ska avse reaktorer med en effekt på 1 154 MWe. Totalt vill alltså Indien expandera sin kärnkraftsflotta med ca 15 000 MWe vilket är ungefär 70 procent mera än all svensk kärnkraft av idag. De flesta av dagens indiska reaktorer är av mindre storlek och av äldre datum. Totalt är de 19 till antalet och ger drygt 4 000 MWe tillsammans.
VfK/Bengt
Valseger för kärnkraft
Resultatet av riksdagsvalet har nu undanröjt det akuta politiska hotet mot kärnkraftens förnyelse i Sverige. Vi måste dock vara noga med att komma ihåg att det inte därmed finns några beslut om nybyggnad. Det som finns är möjlighet för den som vill, och som kan skaffa fram pengar, att begära tillstånd för att ersätta någon av de gamla reaktorerna.
I praktiken torde detta betyda att man tidigast år 2015 kan räkna med att någon sätter spaden i jorden för ett nybygge. Det betyder också att detta projekt i så fall kommer att innehålla en Gen III-reaktor - likande den som är under byggnad i Finland.
Framtidens reaktorer, som benämns Gen IV, och som kommer att kunna drivas med bränsle som upparbetats från dagens använda reaktorbränsle, ligger fortfarande i en tidig utveckling. Eftersom Sverige knappast är i ett läge för att vara Gen IV-pionjär, så får vi nog räkna med att det tar åtminstone 15 - 20 år innan vi får se ett Gen IV-bygge påbörjas i Sverige.
VfK/Bengt
I praktiken torde detta betyda att man tidigast år 2015 kan räkna med att någon sätter spaden i jorden för ett nybygge. Det betyder också att detta projekt i så fall kommer att innehålla en Gen III-reaktor - likande den som är under byggnad i Finland.
Framtidens reaktorer, som benämns Gen IV, och som kommer att kunna drivas med bränsle som upparbetats från dagens använda reaktorbränsle, ligger fortfarande i en tidig utveckling. Eftersom Sverige knappast är i ett läge för att vara Gen IV-pionjär, så får vi nog räkna med att det tar åtminstone 15 - 20 år innan vi får se ett Gen IV-bygge påbörjas i Sverige.
VfK/Bengt
Kuwait planerar för kärnkraft
Kuwait är det fjärde arabiska landet att tillkännage ett kärnkraftsprogram och tänker sig att bygga fyra kärnreaktorer under de kommande 12 åren. Planen omfattar uppförande av fyra 1.000 megawatt reaktorer fram till år 2022 och byggstart kan komma redan i början av nästa år.
Omplanen sätts i verket skulle detta göra Kuwait, världens fjärde största oljeexportör, också till den fjärde arabiska staten att tillkännage planer på att bygga kärnreaktorer för energiproduktion, efter Egypten, Jordanien och Saudiarabien.
Kuwait har en tillväxt i energiförbrukningen på omkring sju procent per år och måste göra något åt sitt stora oljeberoende. En analys visar att kärnkraft är lönsam så länge oljepriset är över 45 - 50 USD per fat, men det återstår att utreda hur kärnenergin kan passas in i energimixen i Kuwait för de nästkommande 20 åren.
I april undertecknade Kuwait ett avtal om kärntekniskt samarbete med Frankrike och den här veckan undertecknade man ett ytterligare samarbetsavtal med Japan för att på lång sikt öka Kuwaits nukleära kapacitet.
De oljeexporterande länder har ett eget intresse att hitta alternativa energikällor för att maximera sin oljeexport. Genom att investera i alternativa energikällor nu, hoppas på att se ökade vinster i oljeexporten i framtiden.
VfK/Bengt
Omplanen sätts i verket skulle detta göra Kuwait, världens fjärde största oljeexportör, också till den fjärde arabiska staten att tillkännage planer på att bygga kärnreaktorer för energiproduktion, efter Egypten, Jordanien och Saudiarabien.
Kuwait har en tillväxt i energiförbrukningen på omkring sju procent per år och måste göra något åt sitt stora oljeberoende. En analys visar att kärnkraft är lönsam så länge oljepriset är över 45 - 50 USD per fat, men det återstår att utreda hur kärnenergin kan passas in i energimixen i Kuwait för de nästkommande 20 åren.
I april undertecknade Kuwait ett avtal om kärntekniskt samarbete med Frankrike och den här veckan undertecknade man ett ytterligare samarbetsavtal med Japan för att på lång sikt öka Kuwaits nukleära kapacitet.
De oljeexporterande länder har ett eget intresse att hitta alternativa energikällor för att maximera sin oljeexport. Genom att investera i alternativa energikällor nu, hoppas på att se ökade vinster i oljeexporten i framtiden.
VfK/Bengt
Tyskland på rätt väg
Den tyska regeringen har nu efter en längre tid av förhandlingar lyckats enas om ett förslag om förlängning av de tyska kärnreaktorernas drifttid. Atomlagen ändras så att reaktorerna får drivas längre och producera mer. De äldre får åtta, de yngre fjorton års förlängd drifttid. I gengäld ska kraftbolagen satsa miljardbelopp på förnybar energi och dessutom betala en kärnbränsleskatt på 2,3 miljarder euro per år.
Det nu lagda förslaget har tydliga likheter med det som den svenska regering fick riksdagens gehör för tidigare i år. En viktig skillnad är dock att i Tyskland kommer det fortfarande att finnas förbud mot uppförande av nya reaktorer.
Sista ordet är dock ännu inte sagt. Uppgörelsen i koalitionen ska formellt beslutas den 28 september när regeringen lägger fram lagförslag om driftstider, nya säkerhetsstandarder och avgifter öronmärkta för grön energi. I förbundsdagen har regeringen en klar majoritet och lagförslagen väntas bli godkända redan i oktober. Ett osäkerhetsmoment är förbundsrådet, parlamentets delstatskammare, där för närvarande 9 av 16 delstater är kritiska. Förbundsrådet väntas inte kunna stoppa lagstiftningen men kan förhala den.
VfK/Bengt
Det nu lagda förslaget har tydliga likheter med det som den svenska regering fick riksdagens gehör för tidigare i år. En viktig skillnad är dock att i Tyskland kommer det fortfarande att finnas förbud mot uppförande av nya reaktorer.
Sista ordet är dock ännu inte sagt. Uppgörelsen i koalitionen ska formellt beslutas den 28 september när regeringen lägger fram lagförslag om driftstider, nya säkerhetsstandarder och avgifter öronmärkta för grön energi. I förbundsdagen har regeringen en klar majoritet och lagförslagen väntas bli godkända redan i oktober. Ett osäkerhetsmoment är förbundsrådet, parlamentets delstatskammare, där för närvarande 9 av 16 delstater är kritiska. Förbundsrådet väntas inte kunna stoppa lagstiftningen men kan förhala den.
VfK/Bengt
