Kärnkraft för framtiden
BÅA
NUCLEAR ELECTRICITY GENERATION 2009 |
REACTORS OPERABLE |
REACTORS UNDER CONSTRUCTION |
REACTORS PLANNED |
REACTORS PROPOSED |
|||||||
|
|
|
|
|
|||||||
(Click name for |
1 Aug 2010 |
1 Aug 2010 |
Aug 2010 |
Aug 2010 |
|||||||
Country Profile) |
billion kWh |
% e |
No. |
MWe |
No. |
MWe |
No. |
MWe |
No. |
MWe |
|
7.6 |
7.0 |
2 |
935 |
1 |
692 |
2 |
767 |
1 |
740 |
||
2.3 |
45 |
1 |
376 |
0 |
0 |
1 |
1060 |
|
|
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2000 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2000 |
2 |
2000 |
||
45 |
51.7 |
7 |
5943 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
12.2 |
3.0 |
2 |
1901 |
1 |
1270 |
0 |
0 |
4 |
4000 |
||
14.2 |
35.9 |
2 |
1906 |
0 |
0 |
2 |
1900 |
0 |
0 |
||
85.3 |
14.8 |
18 |
12679 |
2 |
1500 |
4 |
4400 |
3 |
3800 |
||
65.7 |
1.9 |
12 |
9624 |
24 |
26550 |
33 |
37450 |
120 |
120000 |
||
25.7 |
33.8 |
6 |
3686 |
0 |
0 |
2 |
2400 |
1 |
1200 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1000 |
1 |
1000 |
||
22.6 |
32.9 |
4 |
2721 |
1 |
1600 |
0 |
0 |
2 |
3000 |
||
391.7 |
75.2 |
58 |
63236 |
1 |
1630 |
1 |
1630 |
1 |
1630 |
||
127.7 |
26.1 |
17 |
20339 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
14.3 |
43 |
4 |
1880 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2200 |
||
14.8 |
2.2 |
19 |
4183 |
4 |
2572 |
20 |
16740 |
40 |
49000 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2000 |
4 |
4000 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
915 |
2 |
1900 |
1 |
300 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1200 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
10 |
17000 |
||
263.1 |
28.9 |
55 |
47348 |
2 |
2756 |
12 |
16532 |
1 |
1300 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1000 |
|
|
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
600 |
2 |
600 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
950 |
||
141.1 |
34.8 |
20 |
17716 |
6 |
6700 |
6 |
8190 |
0 |
0 |
||
10.0 |
76.2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
3400 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1200 |
||
10.1 |
4.8 |
2 |
1310 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2000 |
||
4.0 |
3.7 |
1 |
485 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1000 |
||
2.6 |
2.7 |
2 |
400 |
1 |
300 |
2 |
600 |
2 |
2000 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
6 |
6000 |
0 |
0 |
||
10.8 |
20.6 |
2 |
1310 |
0 |
0 |
2 |
1310 |
1 |
655 |
||
152.8 |
17.8 |
32 |
23084 |
10 |
8960 |
14 |
16000 |
30 |
28000 |
||
13.1 |
53.5 |
4 |
1760 |
2 |
840 |
0 |
0 |
1 |
1200 |
||
5.5 |
37.9 |
1 |
696 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1000 |
11.6 |
4.8 |
2 |
1842 |
0 |
0 |
3 |
3565 |
24 |
4000 |
||
50.6 |
17.5 |
8 |
7448 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
50.0 |
34.7 |
10 |
9399 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
||
26.3 |
39.5 |
5 |
3252 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3 |
4000 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2000 |
4 |
4000 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 |
4800 |
4 |
5600 |
||
77.9 |
48.6 |
15 |
13168 |
0 |
0 |
2 |
1900 |
20 |
27000 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 |
5600 |
10 |
14400 |
||
62.9 |
17.9 |
19 |
11035 |
0 |
0 |
4 |
6600 |
6 |
8600 |
||
798.7 |
20.2 |
104 |
101216 |
1 |
1180 |
9 |
11800 |
22 |
31000 |
||
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 |
4000 |
10 |
11000 |
||
WORLD** |
2560 |
14 |
440 |
375,805 |
59 |
60,065 |
149 |
163,744 |
344 |
365,125 |
|
Källa: World nuclear association
Tredubblad kärnkraft till år 2050?
Idag svarar kärnkraften för 14 procent av elförsörjningen och för att klara den gjorda prognosen måste nuvarande installerad effekt tredubblas. Detta kräver också en aktiv insats för att övervinna den tveksamhet som fortfarande finns bland allmänhet och inom politiska och finasiella kretsar.
VfK/Bengt
Ny kärnkraft i Finland godkänd
TVOs planer för Olkiluoto är nu att fyra reaktorer år 2020 tillsammans ska producera 4 600 MWe. Fennovoima avser att i början av nästa år fatta beslut om förläggning och storlek av deras första reaktor. Förläggningort blir Simo eller Pyhajoki och effekten planeras ligga någonstans inom området 1 500 - 2 500 MWe. Även denna reaktor planeras vara i drift år 2020.
Besluten i den finska riksdagen ger nu ytterligare tecken på en ökande politisk preferens för kärnkraft i Europa. Det planerade antalet nya reaktorer i Europa är nu uppe i 30 stycken.
VfK/Bengt
Kärnkraftavvecklingen avvecklas
Riksdagsbeslutet innehåller tre delar:
- att tillåta att upp till tio nya reaktorer får byggas för att ersätta de som nu finns,
- att inga byggen av nya reaktorer får statliga subventioner och
- att ägarna till kärnkraftverk ska få större skadeståndsansvar i händelse av en reaktorolycka.
De nya reglerna för kärnkraften i Sverige kommer att träda i kraft vid kommande årsskifte. Kvarstår som ett blindskär gör höstens riksdagsval, eftersom oppositionen avser att riva upp beslutet om man kommer i regeringsställning.
Den sedan något år pågående uppgraderingen av nuvarande reaktorer kommer att kompensera den effekt som förlorades med stängningen av reaktorerna i Barsebäck. Om det ersättningsprogram, som det nya riksdagsbeslutet möjliggör, utnyttjas fullt ut, kan den svenska kärnkraften under de närmaste 30 åren komma att utökas med bortåt 6 000 MWe med nuvarande tekniska förutsättningar.
Med VfKs syn på politiken är det som nu sker en historisk, positiv vändpunkt av största betydelse för landets industriella framtid.
VfK/Bengt
Kärnkraft i Kaliningrad
Litauens energiminister har i ett uttalande sagt att dessa reaktorer ej kan få avsättning för sin elproduktion inom området Kaliningrad och förslår att enklaven integreras inom EU-ekonomin för en samordnad elproduktion. Reaktorernas ägare har inte uteslutit att kraft från reaktorerna kan komma att exporteras till EU-länderna.
Litauen projekterar för närvarande ett eget kärnkraftverk i Visaginas i östra delen av landet, avsett att ersätta de nu avstängda Ignalinareaktorerna, vilka som mest svarade för 70 procent av landets elförsörjning. Det nya kraftverket, som planeras för full produktion år 2018 är en del av ett samprojekt med Polen, Estland och Lettland.
Vfk/Bengt
Kärnkraft till Bangladesh
Enligt uttalande från energimyndigheten i Bangladesh förväntas den första av de två reaktorerna börja leverera kraft till nätet år 2017 och beräknad kostnad för anläggningen är drygt 1,5 miljarder USD per reaktor.
Bangladesh har under lång tid lidet av svåra elbortfall på grund av ökade elbehov i den snabbt växande ekonomin. Under det senaste året har dessa problem ökat dramatiskt till följd av utebliven investering i ny kraftproduktion. Utan åtgärd skulle landets ekonomi riskera att lida allvarlig skada genom energikrisen. Ett ytterligare skäl är att landets huvudsakliga energikälla, naturgas, börjar ta slut och kan vara helt förbrukad inom en tioårsperiod.
VfK/Bengt
Minireaktorer igen
Tillsammans med japanska Toshiba vill man erbjuda ett alternativ på marknaden som för närvarande globalt omfattar en volym på 135 miljarder USD i utlagda order på normalstora reaktorer. Hyperion hävdar att man redan har mer än 150 potantiella kunder. Ett utrymme för nya lösningar borde också finnas eftersom färska prognoser förutspår en årlig ökning på ca 2,5 procent under de närmast kommande 20 åren.
Enligt Hyperions kalkyler är inte heller prislappen särskilt skrämmande. Medan en genomsnittlig kommersiell reaktor på 1 200 MWe idag kostar ca 2,3 miljarder USD, tror sig Hyperion kunna leverera en reaktor på 25 MWe i "kýlskåpsformat" för ca 50 miljoner USD.
Certifiering av en ny reaktortyp är dock en flerårig process och än värre kan det bli för Hyperions idé eftersom inge småskaliga reaktorer finns att jämföra med. De små reaktorer som finns för fartygsdrift kan inte ge några referenser. Därför är det bäst att se tiden an och hoppas att man denna gång har tillräcklig uthållighet för att ta sig igenom myndigheternas argusgranskning. Även miljörörelsen lär ha synpunkter på det hela.
Vfk/Bengt
Kina går in i fjärde generationen
Kina utvecklar kärnkraft som en viktig del i klimatpolitiken och är på sikt också en potentiell exportör av kärnkraftsteknologi till andra länder, med ökande konkurrens för nuvarande leverantörer som Westinghouse och Areva SA.
GEN-IV-teknologin, som utvecklas inom ramen för Kinas experimentella snabbreaktorprogram, har främst fördelarna att väsentligt öka effektiviteten i användningen av uranbränslet, samtidigt som mängden högaktivt reaktoravfall påtagligt minskas.
VfK/Bengt
Européernas syn på kärnkraften
Svenskar och finländare visar sig mest positiva till kärnkraften och anser att kärnkraft spelar en viktig roll i kampen mot global uppvärmning. Nio av tio svenskar anser att kärnkraft kan minska beroendet av importerat bränsle, medan till exempel österrikarna har mer delade uppfattningar i den här frågan.
Sverige tillhör också de åtta länder av 27 som anser att riskerna med kärnkraftverk är överdrivna. Danmark, Storbritannien och Ungern är exempel på länder som delar den här uppfattningen.
Den allmänna opinionen i EU accepterar kärnkraften till viss del om den används som medel för att minska energiberoendet. De som är negativt inställda till kärnkraften anger riskerna med den som främsta orsak, men även att kärnkraft upplevs som en hotfull snarare än som en neutral energikälla.
Trots att de flesta som tillfrågades i undersökningen är överens om att riskerna är underskattade, har antalet människor som delar den uppfattningen inte ökat sedan 2006. Européerna är mycket medvetna om vikten av säkerhet och skydd kopplade till kärnkraften, men de flesta anser sig ha för lite kännedom om riskerna. Den största informationskällan är massmedia, men informationen är otillräcklig, anser de flesta. Majoriteten av de intervjuade stöder en gemensam europeisk lagstiftning för hantering av kärnavfall.
VfK/Bengt
Källa: EU i Sverige
Beslut om ny finsk kärnkraft
Industrins Kraft (TVO) och Fennovoima står som segrare när den finska regeringen idag beviljar tillstånd för ny kärnkraft, medan Fortum blir utan den här gången. Regeringen bestämmer sig för ett principbeslut om två nya kärnkraftverk, men säger också att Fortum ska få bygga ett kärnkraftverk senare. Fortums nuvarande kraftverk i Lovisa har gjort sitt i slutet av 2020-talet.
Industrins Kraft vill bygga sitt fjärde kärnkraftverk i Olkiluoto och Fennovoima sitt första i Simo eller Pyhäjoki. Fortum har ansökt om att få bygga sitt tredje i Lovisa.
VfK/Bengt
Ägarskap i svensk kärnkraft
Samägandet av de svenska kärnkraftverken kommer att bestå, sedan regeringen efter över två år avbrutit förhandlingarna om solent ägarskap utan resultat. Dessa inleddes efter det att Konkurrensverket begärt åtgärder för att ändra ägarstrukturen, med sikte på att säkra en sund konkurrens i producentledet.
Målet med en ägare för varje kärnkraftverk har alltså inte gått att nå och näringsdepartementet förutsätter i ett uttalande att ägarna tar ansvar för att otillbörlig samverkan inte uppstår, vilket det enligt Konkurrensverket heller inte förekommit tidigare.
De tre svensk kärnkraftverken ägs idag av tre huvudägare på följande sätt: Oskarshamn ägs av E.On till 54,5 procent och Fortum till 45,5 procent, Ringhals ägs av Vattenfall till 70,0 procent och E.On till 30,0 procent medan Forsmark ägs av alla tre där Vattenfall äger 66,0 procent, Fortum 25,5 procent och E.On 8,5 procent.
VfK/Bengt
Japans kärnkraft expanderar
Efter denna utbyggnad finns i planeringen ytterligare fem reaktorer beräknade för driftsättning från år 2020 och framåt, vilka ska öka den japanska kärnkraftens kapacitet till totalt 68 060 MWe.
VfK/Bengt
Progressivt i Finland
Beslut väntas komma från regeringen denna månad. Finansminister Katainen sade nyligen i en intervju att importen var obekväm och att man inte ska betala Ryssland för elkraft som man kan producera själv. Idag kommer 15 procent av Finlands elförsörjning från den ryska importen, vilket gör landet med sin omfattande eltunga industri sårbart. Härtill kommer att all import av fossilgas sker från Ryssland, som därmed står för 75 procent av all importerad energi i Finland.
Man påminner sig också att Ryssland tre gånger under de senaste fem åren stängt av gasleveranserna till Ukraina med svåra störningar i samhället som följd. Därför står också försörjningssäkerheten högt på den finska agendan. Företrädare för kraftindustrin vill nu att alla sökande beviljas tillstånd för att sedan själva kunna bedömma den lämpligaste planeringen för nya reaktorprojekt. Från regeringshåll har antytts att åtminstone ett tillstånd kommer att ges ut.
Finlands nuvarande fyra reaktorer har en sammanlagd effekt på ca 2 700 MWe och till detta kommer 1 600 MWe för Olkiluoto 3 som är under byggand. De tre förslagna nya projekten skulle tillföra mellan 3 500 och 6 100 MWe. Regeringens prognos för landets elförbrukning anger en ökning från nuvarande 69 TWh per år till 100 TWh år 2030.
VfK/Bengt
Stödet för kärnkraften breder ut sig
I en kommentar säger Mattias Ottosson (S), kommunalråd i Norrköping: Jag tror att kärnkraften är bra, framförallt i den klimatdiskussion som vi har nu, det är en bra energiform, den är effektiv och den ger mycket. Det är viktigt för att vi ska kunna behålla och utveckla de jobb som vi har här. Det handlar om att rädda tusentals jobb bara i Norrköpings kommun. Vi har tre pappersbruk här och det är klart att det är viktigt för människor att ha sitt jobb.
De fackliga representanterna inom den elkrävande industrin har i många år understrukit vikten av en tillförlitlig och ekonomiskt konkurrenskraftig elförsörjning. Nu börjar även en del kommunala förträdare kunna uttala denna insikt. Så nu väntar vi bara på att våra folkvalda i Riksdagen ska komma i takt med den folkliga opinion för kärnkraften som mätningar visat i årtionden.
VfK/Bengt
Nytt kärnkraftbeslut i Italien
Dekretet anger en lista på regioner lämpliga för förläggning av reaktorer och avfallsanläggningar och definierar procedurer för uppbyggnad och drift av anläggningarna. De reella besluten om exploatering ska fattas i samråd mellan kraftbolagen och lokala intressenter för de berörda regionerna.
Flottan av nya reaktorer ska hjälpa Italien att säkra en tillförlitlig energiförsörjning och minska landets stora importberoende (idag världens största importör med 86 % utlandsberoende). Härtill ska kärnkraften hjälpa Italien att möta kommande krav på minskad emission av växthusgaser och bidra till en sänkning av elpriset till konsumenterna (Italien har tredje högsta konsumentpriset inom EU efter Holland och Danmark).
Detta historiska beslut visar att kärnkraftens återkomst i Europa fortsätter att samla kraft och att fler och fler länder inser kärnkraftens fördelar.
VfK/Bengt
Kärnkraften i människans tjänst
Teknisk utveckling har alltid varit grunden för alla mänsklighetens framsteg i materiell standard och kärnkraften är inget undantag. Tredje generationen av reaktorer som nu börjar byggas på många ställen i världen är dagens etapp på vägen mot nästa tekniksprång då fjärde generationen (GEN-IV) ger världen de uthålliga resurser som på allvar kan minska användningen av fossila bränslen.
Vad gäller myten om kärnkraftens farlighet, motsägs denna bestämt av det faktum att det idag drivs cirka 450 reaktorer världen runt med goda resultat. Under 50 år har mer än 13 000 driftår sammanlagt utförts av den civila, kommersiella kärnkraften i världen. Under denna tid har endast ett haveri i en rysk reaktor, konstruerad på 1960-talet, medfört negativa effekter på omgivningen. Istället har alla dessa reaktorer minskat eldningen av kol och olja i världen med över 40 000 miljoner ton under samma tid. Denna fördel tycker vi mänskligheten ska unna sig även i fortsättningen.
VfK/Bengt
Nystart för Westinghouse
Ingenjörer är inte mycket för stora ord, men den medvind som kärnkraften nu har runt världen - "a nuclear renaissance" med stöd av Obamas tryck på att göra nya reaktorer mer attraktiva invensteringsobjekt - är glädjande för dem.
VfK/Bengt
Framsteg i Finland
Högsta förvaltningsdomstolen har avslagit alla besvär mot nya kärnkraftverk i Finland. Det finns inte heller några lagliga skäl att avslå någon av de inlämnade ansökningarna. Därmed har regeringen fria händer att fatta sitt beslut till riksdagen. Beslutet blir således rent politiskt.
Regeringens beslut väntas efter det att regeringsgupperna träffats nästa gång. Det finns många åsikter bland partiena:allt från noll till tre nya reaktorer. Riksdagens beslut förväntas i juni och det kan inte överklagas.
VfK/Tapani
USA-intresse för svensk avfallsförvaring
Den svenska framgången med att hitta en förvaringsplats, som accepteras av befolkningens opinion, visar betydelsen av hur ett långsiktigt och tålmodigt arbete med en teknisk-vetenskaplig grund och kontinuerlig information till allmänheten skapar ett nödvändigt förtroende för projektet.
Vid ett seminarium i San Diego redogjorde SKB-chefen Thegerström för hur platsvalet succesivt snävats in från att gälla ett dussintal platser, med varierande motstånd i opinionen, till två aktuella orter, som båda var angelägna om att ta emot en förvaringsanläggning. Genom att visa stor kompetens och öppet redogöra för uppnådda resultat och ställningstaganden kunde samhällets tveksamhet övervinnas.
VfK/Bengt
Låt Sverige öka deltagandet i GEN-IV-utvecklingen
Med de utvecklingsmöjligheter som finns inom kärnkraftområdet bör Sverige i ökad omfattning få tillfälle att delta i den pågående internationella forskningen kring en teknologi, som har stor potential att både öka våra energiresurser och att drastiskt minska mängden av långlivat kärnbränsleavfall som annars måste lagras under lång tid, samtidigt som behovet av utvinning av uran ur naturen minskar.
Ny kärnkraftteknik har potential att på ett säkert sätt:
- Öka energiuttaget ur bränslet 30-50 gånger, enbart återanvändning av Sveriges kärnavfall skulle kunna räcka tusen år för att producera kärnkraftsel i vårt land.
- Minska lagringstiderna för avfall från 100 000 tals år till några hundra år, vilket är jämförbart med lagringstider för övrigt farligt avfall i samhället.
- Minska volymerna som måste lagras till en hundradel.
För den växande världsbefolkningens försörjning finns tre framtida problemområden – vatten, mat och energi. Med en utveckling av kärnteknologi enligt ovan, kan problem kring energiförsörjningen påtagligt reduceras.
VfK/Bengt