Kärnkraft för framtiden

Så här efter sommarens alla pessimistiska, politiska uttalanden om kärnkraften, kan följande tabell vara en tröst för ett tigerhjärta:

BÅA

COUNTRY 

NUCLEAR ELECTRICITY GENERATION 2009 

REACTORS OPERABLE  

REACTORS UNDER CONSTRUCTION  

REACTORS PLANNED  

REACTORS PROPOSED  

 

 

 

 

 

 

 

(Click name for

1 Aug 2010 

1 Aug 2010 

 Aug 2010 

 Aug 2010 

 

Country Profile) 

billion kWh 

% e 

No. 

MWe 

No. 

MWe 

No. 

MWe 

No. 

MWe 

 

Argentina 

7.6 

7.0 

2 

935 

1 

692 

2 

767 

1 

740 

 

Armenia 

2.3 

45 

1 

376 

0 

0 

1 

1060 

 

 

 

Bangladesh 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

2 

2000 

 

Belarus 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

2 

2000 

2 

2000 

 

Belgium 

45 

51.7 

7 

5943 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

 

Brazil 

12.2 

3.0 

2 

1901 

 1 

1270 

0 

4 

4000 

 

Bulgaria 

14.2 

35.9 

2 

1906 

0 

0 

2 

1900 

0 

0 

 

Canada 

85.3 

14.8 

18 

12679 

2 

1500 

4 

4400 

3 

3800 

 

China 

65.7 

1.9 

12 

9624 

24 

26550 

33 

37450 

120 

120000 

 

Czech Republic 

25.7 

33.8 

6 

3686 

0 

0 

2 

2400 

1

1200 

 
 

Egypt 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

1 

1000 

1 

1000 

 

Finland 

22.6 

32.9 

4 

2721 

1 

1600 

0 

0 

3000 

 

France 

391.7 

75.2 

58 

63236 

1 

1630 

1 

1630 

1 

1630 

 

Germany 

127.7 

26.1 

17 

20339 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

 

Hungary 

14.3 

43 

4 

1880 

0 

0 

0 

0 

2 

2200 

 

India 

14.8 

2.2 

19 

4183 

4 

2572 

20 

16740 

40 

49000 

 

Indonesia 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

2 

2000 

4 

4000 

 

Iran 

0 

0 

0 

0 

1 

915 

2 

1900 

1 

300 

 

Israel 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

1 

1200 

 

Italy  

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

10 

17000 

 

Japan 

263.1 

28.9 

55 

47348 

2 

2756 

12 

16532 

1 

1300 

 

Jordan 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

1 

1000 

 

 

 
 
 

Kazakhstan 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

2 

600 

2 

600 

 

Korea DPR (North) 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

1

950 

 

Korea RO (South) 

141.1 

34.8 

20 

17716 

6 

6700 

6 

8190 

0 

0 

 

Lithuania 

10.0 

76.2 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

2 

3400 

 

Malaysia 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

1 

1200 

 
 

Mexico 

10.1 

4.8 

2 

1310 

0 

0 

0 

0 

2 

2000 

 

Netherlands 

4.0 

3.7 

1 

485 

0 

0 

0 

0 

1

1000 

 
 

Pakistan 

2.6 

2.7 

2 

400 

1 

300 

2 

600 

2 

2000 

 

 Poland 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

6 

6000 

0 

0 

 

Romania 

10.8 

20.6 

2 

1310 

0 

0 

2 

1310 

1 

655 

 

Russia 

152.8 

17.8 

32 

23084 

10 

8960 

14 

16000 

30 

28000 

 

Slovakia 

13.1 

53.5 

4 

1760 

2 

840 

0 

0 

1 

1200 

 

Slovenia 

5.5 

37.9 

1 

696 

0 

0 

0 

0 

1 

1000 

 

South Africa 

11.6 

4.8 

2 

1842 

0 

0 

3 

3565 

24 

4000 

 

Spain 

50.6 

17.5 

8 

7448 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

 

Sweden 

50.0 

34.7 

10 

9399 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

 

Switzerland 

26.3 

39.5 

5 

3252 

0 

0 

0 

0 

3 

4000 

 

Thailand 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

2 

2000 

4 

4000 

 

Turkey 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

4

4800 

4 

5600 

 
 

Ukraine 

77.9 

48.6 

15 

13168 

0 

0 

2 

1900 

20 

27000 

 

UAE   

0 

0 

0 

0 

0 

0 

4 

5600 

10 

14400 

 

United Kingdom 

62.9 

17.9 

19 

11035 

0 

0 

4 

6600 

6 

8600 

 

USA 

798.7 

20.2 

104 

101216 

1 

1180 

9 

11800 

22 

31000 

 

Vietnam 

0 

0 

0 

0 

0 

0 

4

4000 

10 

11000 

 
 

WORLD** 

2560 

14 

440 

375,805 

59 

60,065 

149 

163,744 

344

365,125 

 
 

Källa: World nuclear association

Tredubblad kärnkraft till år 2050?

Enligt en nyligen publicerad rapport från IEA och OECD/NEA beräknas kärnkraften svara för 25 av den globala elförsörjningen år 2050. Detta ser man också som en förutsättning för att målet om en 50-procentig minskning av CO2-utsläppen till år 2050 ska kunna uppnås.

Idag svarar kärnkraften för 14 procent av elförsörjningen och för att klara den gjorda prognosen måste nuvarande installerad effekt tredubblas. Detta kräver också en aktiv insats för att övervinna den tveksamhet som fortfarande finns bland allmänhet och inom politiska och finasiella kretsar.

VfK/Bengt

 


Ny kärnkraft i Finland godkänd

Den 1 juli röstade den finska riksdagen med en klar majoritet för att ge TVO och Fennovoima tillstånd att bygga två nya reaktorer i Finland. Därmed är regeringens "principbeslut" från april i år ratificerat. Riksdagen godkände också att Posiva bygger en utvidgad anläggning för förvaring av använt kärnbränsle i Eurajoki.

TVOs planer för Olkiluoto är nu att fyra reaktorer år 2020 tillsammans ska producera 4 600 MWe. Fennovoima avser att i början av nästa år fatta beslut om förläggning och storlek av deras första reaktor. Förläggningort blir Simo eller Pyhajoki och effekten planeras ligga någonstans inom området 1 500 - 2 500 MWe. Även denna reaktor planeras vara i drift år 2020.

Besluten i den finska riksdagen ger nu ytterligare tecken på en ökande politisk preferens för kärnkraft i Europa. Det planerade antalet nya reaktorer i Europa är nu uppe i 30 stycken.

VfK/Bengt


 


Kärnkraftavvecklingen avvecklas

Igår kväll röstade riksdagen för att tillåta ny kärnkraft. Efter en lång debatt i kammaren slutade det med, att med bara två rösters övervikt, säga ja till nya kärnkraftsreaktorer. Två centerpartister röstade nej till förslaget och gick därmed emot partiet.

Riksdagsbeslutet innehåller tre delar:
- att tillåta att upp till tio nya reaktorer får byggas för att ersätta de som nu finns,
- att inga byggen av nya reaktorer får statliga subventioner och
- att ägarna till kärnkraftverk ska få större skadeståndsansvar i händelse av en reaktorolycka.

De nya reglerna för kärnkraften i Sverige kommer att träda i kraft vid kommande årsskifte. Kvarstår som ett blindskär gör höstens riksdagsval, eftersom oppositionen avser att riva upp beslutet om man kommer i regeringsställning.

Den sedan något år pågående uppgraderingen av nuvarande reaktorer kommer att kompensera den effekt som förlorades med stängningen av reaktorerna i Barsebäck. Om det ersättningsprogram, som det nya riksdagsbeslutet möjliggör, utnyttjas fullt ut, kan den svenska kärnkraften under de närmaste 30 åren komma att utökas med bortåt 6 000 MWe med nuvarande tekniska förutsättningar.

Med VfKs syn på politiken är det som nu sker en historisk, positiv vändpunkt av största betydelse för landets industriella framtid.

VfK/Bengt


Kärnkraft i Kaliningrad

Sedan slutet av februari pågår uppförandet av två nya kärnreaktorer i den ryska enklaven Kaliningrad vid Östersjön. Den första reaktorn är planerad för kommersiell drift år 2016 och den andra följer två år senare.

Litauens energiminister har i ett uttalande sagt att dessa reaktorer ej kan få avsättning för sin elproduktion inom området Kaliningrad och förslår att enklaven integreras inom EU-ekonomin för en samordnad elproduktion. Reaktorernas ägare har inte uteslutit att kraft från reaktorerna kan komma att exporteras till EU-länderna.

Litauen projekterar för närvarande ett eget kärnkraftverk i Visaginas i östra delen av landet, avsett att ersätta de nu avstängda Ignalinareaktorerna, vilka som mest svarade för 70 procent av landets elförsörjning. Det nya kraftverket, som planeras för full produktion år 2018 är en del av ett samprojekt med Polen, Estland och Lettland.

Vfk/Bengt


Kärnkraft till Bangladesh

Bangladesh har tecknat ett avtal med Ryssland om att ta i bruk kärnkraften i det energifattiga landet i Sydasien. Enligt avtalet ska Ryssland hjälpa till att bygga två reaktorer på 1 000 MWe vardera i norra delen av landet i närheten av staden Rooppur. Avtalet ska också omfatta leverans av kärnbränsle och återtagande av använt bränsle. Det slutliga avtalet ska undertecknas i september.

Enligt uttalande från energimyndigheten i Bangladesh förväntas den första av de två reaktorerna börja leverera kraft till nätet år 2017 och beräknad kostnad för anläggningen är drygt 1,5 miljarder USD per reaktor.

Bangladesh har under lång tid lidet av svåra elbortfall på grund av ökade elbehov i den snabbt växande ekonomin. Under det senaste året har dessa problem ökat dramatiskt till följd av utebliven investering i ny kraftproduktion. Utan åtgärd skulle landets ekonomi riskera att lida allvarlig skada genom energikrisen. Ett ytterligare skäl är att landets huvudsakliga energikälla, naturgas, börjar ta slut och kan vara helt förbrukad inom en tioårsperiod.

VfK/Bengt

 


Minireaktorer igen

Nu gör Hyperion Power Generation Inc ett nytt försök att ta fram minireaktorer och säger i ett pressmeddelande att man "inom ett år" kommer att söka licens för en reaktor i "kylskåpsstorlek" hos de amerikanska kärnkraftmyndigheterna. I första hand är de tänkta att användas på ställen som är svåra att ansluta till ordinarie elnät.

Tillsammans med japanska Toshiba vill man erbjuda ett alternativ på marknaden som för närvarande globalt omfattar en volym på 135 miljarder USD i utlagda order på normalstora reaktorer. Hyperion hävdar att man redan har mer än 150 potantiella kunder. Ett utrymme för nya lösningar borde också finnas eftersom färska prognoser förutspår en årlig ökning på ca 2,5 procent under de närmast kommande 20 åren.

Enligt Hyperions kalkyler är inte heller prislappen särskilt skrämmande. Medan en genomsnittlig kommersiell reaktor på 1 200 MWe idag kostar ca 2,3 miljarder USD, tror sig Hyperion kunna leverera en reaktor på 25 MWe i "kýlskåpsformat" för ca 50 miljoner USD.

Certifiering av en ny reaktortyp är dock en flerårig process och än värre kan det bli för Hyperions idé eftersom inge småskaliga reaktorer finns att jämföra med. De små reaktorer som finns för fartygsdrift kan inte ge några referenser. Därför är det bäst att se tiden an och hoppas att man denna gång har tillräcklig uthållighet för att ta sig igenom myndigheternas argusgranskning. Även miljörörelsen lär ha synpunkter på det hela.

Vfk/Bengt


Kina går in i fjärde generationen

China National Nuclear Corp har satt upp ett joint venture med lokala partners i Fujianprovinsen med avsikt att bygga reaktorer av fjärde generationen (GEN-IV) och därmed minska landets stora utsläpp av koldioxid. Första reaktorn är planerad att byggas vid staden Sanming. Starten av utbyggnaden ska ske "snart", enligt utgivna pressmeddelanden.

Kina utvecklar kärnkraft som en viktig del i klimatpolitiken och är på sikt också en potentiell exportör av kärnkraftsteknologi till andra länder, med ökande konkurrens för nuvarande leverantörer som Westinghouse och Areva SA.

GEN-IV-teknologin, som utvecklas inom ramen för Kinas experimentella snabbreaktorprogram, har främst fördelarna att väsentligt öka effektiviteten i användningen av uranbränslet, samtidigt som mängden högaktivt reaktoravfall påtagligt minskas.

VfK/Bengt

 


Européernas syn på kärnkraften

EU-kommissionen har genomfört en s k Eurobarometer om EU-medborgarnas syn på kärnkraften. Barometrar görs regelbundet om olika ämnen för att stärka kommissionens beslutsunderlag.

Svenskar och finländare visar sig mest positiva till kärnkraften och anser att kärnkraft spelar en viktig roll i kampen mot global uppvärmning. Nio av tio svenskar anser att kärnkraft kan minska beroendet av importerat bränsle, medan till exempel österrikarna har mer delade uppfattningar i den här frågan.

Sverige tillhör också de åtta länder av 27 som anser att riskerna med kärnkraftverk är överdrivna. Danmark, Storbritannien och Ungern är exempel på länder som delar den här uppfattningen.

Den allmänna opinionen i EU accepterar kärnkraften till viss del om den används som medel för att minska energiberoendet. De som är negativt inställda till kärnkraften anger riskerna med den som främsta orsak, men även att kärnkraft upplevs som en hotfull snarare än som en neutral energikälla.

Trots att de flesta som tillfrågades i undersökningen är överens om att riskerna är underskattade, har antalet människor som delar den uppfattningen inte ökat sedan 2006. Européerna är mycket medvetna om vikten av säkerhet och skydd kopplade till kärnkraften, men de flesta anser sig ha för lite kännedom om riskerna. Den största informationskällan är massmedia, men informationen är otillräcklig, anser de flesta. Majoriteten av de intervjuade stöder en gemensam europeisk lagstiftning för hantering av kärnavfall.

VfK/Bengt

Källa: EU i Sverige


Beslut om ny finsk kärnkraft


Industrins Kraft (TVO) och Fennovoima står som segrare när den finska regeringen idag beviljar tillstånd för ny kärnkraft, medan Fortum blir utan den här gången. Regeringen bestämmer sig för ett principbeslut om två nya kärnkraftverk, men säger också att Fortum ska få bygga ett kärnkraftverk senare. Fortums nuvarande kraftverk i Lovisa har gjort sitt i slutet av 2020-talet.

Industrins Kraft vill bygga sitt fjärde kärnkraftverk i Olkiluoto och Fennovoima sitt första i Simo eller Pyhäjoki. Fortum har ansökt om att få bygga sitt tredje i Lovisa.

VfK/Bengt


Ägarskap i svensk kärnkraft

Samägandet av de svenska kärnkraftverken kommer att bestå, sedan regeringen efter över två år avbrutit förhandlingarna om solent ägarskap utan resultat. Dessa inleddes efter det att Konkurrensverket begärt åtgärder för att ändra ägarstrukturen, med sikte på att säkra en sund konkurrens i producentledet.

Målet med en ägare för varje kärnkraftverk har alltså inte gått att nå och näringsdepartementet förutsätter i ett uttalande att ägarna tar ansvar för att otillbörlig samverkan inte uppstår, vilket det enligt Konkurrensverket heller inte förekommit tidigare.

De tre svensk kärnkraftverken ägs idag av tre huvudägare på följande sätt: Oskarshamn ägs av E.On till 54,5 procent och Fortum till 45,5 procent, Ringhals ägs av Vattenfall till 70,0 procent och E.On till 30,0 procent medan Forsmark ägs av alla tre där Vattenfall äger 66,0 procent, Fortum 25,5 procent och E.On 8,5 procent.

VfK/Bengt


Japans kärnkraft expanderar

Japan, med för närvarande 54 reaktorer i drift planerar för fortsatt utbyggnad under 2010-talet, innebärande en ökning av kärnkraftens andel av landets elproduktion från 30 till 40 procent. Enligt Japans Handels- och Industri-ministerium planeras nio reaktorer med en sammanlagd effekt på 12 940 MWe byggas och tas i drift framt till år 2019. Landets reaktorflotta kommer då att omfatta 62 reaktorer med en total effekt på 61 700 MWe.

Efter denna utbyggnad finns i planeringen ytterligare fem reaktorer beräknade för driftsättning från år 2020 och framåt, vilka ska öka den japanska kärnkraftens kapacitet till totalt 68 060 MWe.

VfK/Bengt

Progressivt i Finland

Den finska kraftindustrin med Fortum, E.ON och TVO i spetsen har till den finska regeringen lagt in ansökningar om tillstånd för byggnad av ytterligare tre reaktorer. Finland, som har EUs högsta elförbrukning per capita, kan inom tio år ha fördubblat sin elproduktion från kärnkraft. Tyngsta skälet är att man vill slippa beroendet av import från Ryssland, som under förra året nådde rekordnivåer.

Beslut väntas komma från regeringen denna månad. Finansminister Katainen sade nyligen i en intervju att importen var obekväm och att man inte ska betala Ryssland för elkraft som man kan producera själv. Idag kommer 15 procent av Finlands elförsörjning från den ryska importen, vilket gör landet med sin omfattande eltunga industri sårbart. Härtill kommer att all import av fossilgas sker från Ryssland, som därmed står för 75 procent av all importerad energi i Finland.

Man påminner sig också att Ryssland tre gånger under de senaste fem åren stängt av gasleveranserna till Ukraina med svåra störningar i samhället som följd. Därför står också försörjningssäkerheten högt på den finska agendan. Företrädare för kraftindustrin vill nu att alla sökande beviljas tillstånd för att sedan själva kunna bedömma den lämpligaste planeringen för nya reaktorprojekt. Från regeringshåll har antytts att åtminstone ett tillstånd kommer att ges ut.

Finlands nuvarande fyra reaktorer har en sammanlagd effekt på ca 2 700 MWe och till detta kommer 1 600 MWe för Olkiluoto 3 som är under byggand. De tre förslagna nya projekten skulle tillföra mellan 3 500 och 6 100 MWe. Regeringens prognos för landets elförbrukning anger en ökning från nuvarande 69 TWh per år till 100 TWh år 2030.

VfK/Bengt

 


Stödet för kärnkraften breder ut sig

För någon dag sedan kom den sedan länge kända sprickan inom (S)-partiet beträffande kärnkraften i Sverige i öppen dager. Luleås kommunalråd Yvonne Stålnacke vill bygga ut kärnkraften! Det är ett måste för den elintensiva industrin, säger Stålnacke i ett upprop tillsammans med två fackordförande på SSAB. I en debattartikel i Dagens Industri talar de tre om behovet av mer elkraft för att minska risken för elbrist och höjda priser och beskriver hur den elintensiva industrin tvingats minska produktionen på grund av brist på el. Samtidigt säger de att satsning på vindkraft inte kan lösa elbristen.

I en kommentar säger Mattias Ottosson (S), kommunalråd i Norrköping: Jag tror att kärnkraften är bra, framförallt i den klimatdiskussion som vi har nu, det är en bra energiform, den är effektiv och den ger mycket. Det är viktigt för att vi ska kunna behålla och utveckla de jobb som vi har här. Det handlar om att rädda tusentals jobb bara i Norrköpings kommun. Vi har tre pappersbruk här och det är klart att det är viktigt för människor att ha sitt jobb.

De fackliga representanterna inom den elkrävande industrin har i många år understrukit vikten av en tillförlitlig och ekonomiskt konkurrenskraftig elförsörjning. Nu börjar även en del kommunala förträdare kunna uttala denna insikt. Så nu väntar vi bara på att våra folkvalda i Riksdagen ska komma i takt med den folkliga opinion för kärnkraften som mätningar visat i årtionden.

VfK/Bengt

Nytt kärnkraftbeslut i Italien

Den italienska regeringen har utfärdat ett dekret med kriterier och procedurer för utbyggnad av ny kärnkraft fram till år 2020. Byggarbetena är planerade att påbörjas år 2013. Beslutet grundas på den lag som senaten antog i juli 2009 för att avbryta det moratorium som pågått sedan år 1987.

Dekretet anger en lista på regioner lämpliga för förläggning av reaktorer och avfallsanläggningar och definierar procedurer för uppbyggnad och drift av anläggningarna. De reella besluten om exploatering ska fattas i samråd mellan kraftbolagen och lokala intressenter för de berörda regionerna. 

Flottan av nya reaktorer ska hjälpa Italien att säkra en tillförlitlig energiförsörjning och minska landets stora importberoende (idag världens största importör med 86 % utlandsberoende). Härtill ska kärnkraften hjälpa Italien att möta kommande krav på minskad emission av växthusgaser och bidra till en sänkning av elpriset till konsumenterna (Italien har tredje högsta konsumentpriset inom EU efter Holland och Danmark).

Detta historiska beslut visar att kärnkraftens återkomst i Europa fortsätter att samla kraft och att fler och fler länder inser kärnkraftens fördelar.

VfK/Bengt


Kärnkraften i människans tjänst

Teknisk utveckling har alltid varit grunden för alla mänsklighetens framsteg i materiell standard och kärnkraften är inget undantag. Tredje generationen av reaktorer som nu börjar byggas på många ställen i världen är dagens etapp på vägen mot nästa tekniksprång då fjärde generationen (GEN-IV) ger världen de uthålliga resurser som på allvar kan minska användningen av fossila bränslen.

Vad gäller myten om kärnkraftens farlighet, motsägs denna bestämt av det faktum att det idag drivs cirka 450 reaktorer världen runt med goda resultat. Under 50 år har mer än 13 000 driftår sammanlagt utförts av den civila, kommersiella kärnkraften i världen. Under denna tid har endast ett haveri i en rysk reaktor, konstruerad på 1960-talet, medfört negativa effekter på omgivningen. Istället har alla dessa reaktorer minskat eldningen av kol och olja i världen med över 40 000 miljoner ton under samma tid. Denna fördel tycker vi mänskligheten ska unna sig även i fortsättningen.

VfK/Bengt


Nystart för Westinghouse

Efter en törnrosasömn under flera årtionden, med nybyggda reaktorer bara i Europa och Asien, har nu markarbetena inletts för den första nya reaktorn i USA på 30 år. De planerade reaktorerna i Georgia är konstruerade av Westinghouse Electric Co, som nu får mer att göra i sina anläggningar i Windsor.

Ingenjörer är inte mycket för stora ord, men den medvind som kärnkraften nu har runt världen - "a nuclear renaissance" med stöd av Obamas tryck på att göra nya reaktorer mer attraktiva invensteringsobjekt - är glädjande för dem. 

VfK/Bengt


Framsteg i Finland

Högsta förvaltningsdomstolen har avslagit alla besvär mot nya kärnkraftverk i Finland. Det finns inte heller några lagliga skäl att avslå någon av de inlämnade ansökningarna. Därmed har regeringen fria händer att fatta sitt beslut till riksdagen. Beslutet blir således rent politiskt.

Regeringens beslut väntas efter det att regeringsgupperna träffats nästa gång. Det finns många åsikter bland partiena:allt från noll till tre nya reaktorer. Riksdagens beslut förväntas i juni och det kan inte överklagas.

VfK/Tapani


USA-intresse för svensk avfallsförvaring

Efter åratal av typiskt amerikanska, byråkratiska långbänkar kring frågan om slutförvaring av högaktivt reaktoravfall (använt kärnbränsle) har man nu börjat intressera sig för de svenska valen av strategi och metoder för ändamålet. Projektet Yucca Mountain i Nevada har efter oändliga processer om överklaganden börjat bli ohållbart.

Den svenska framgången med att hitta en förvaringsplats, som accepteras av befolkningens opinion, visar betydelsen av hur ett långsiktigt och tålmodigt arbete med en teknisk-vetenskaplig grund och kontinuerlig information till allmänheten skapar ett nödvändigt förtroende för projektet.

Vid ett seminarium i San Diego redogjorde SKB-chefen Thegerström för hur platsvalet succesivt snävats in från att gälla ett dussintal platser, med varierande motstånd i opinionen, till två aktuella orter, som båda var angelägna om att ta emot en förvaringsanläggning. Genom att visa stor kompetens och öppet redogöra för uppnådda resultat och ställningstaganden kunde samhällets tveksamhet övervinnas.

VfK/Bengt

Låt Sverige öka deltagandet i GEN-IV-utvecklingen

Med de utvecklingsmöjligheter som finns inom kärnkraftområdet bör Sverige i ökad omfattning få tillfälle att delta i den pågående internationella forskningen kring en teknologi, som har stor potential att både öka våra energiresurser och att drastiskt minska mängden av långlivat kärnbränsleavfall som annars måste lagras under lång tid, samtidigt som behovet av utvinning av uran ur naturen minskar.

Ny kärnkraftteknik har potential att på ett säkert sätt:
- Öka energiuttaget ur bränslet 30-50 gånger, enbart återanvändning av Sveriges kärnavfall skulle kunna räcka tusen år för att producera kärnkraftsel i vårt land.
- Minska lagringstiderna för avfall från 100 000 tals år till några hundra år, vilket är jämförbart med lagringstider för övrigt farligt avfall i samhället.
- Minska volymerna som måste lagras till en hundradel.

För den växande världsbefolkningens försörjning finns tre framtida problemområden – vatten, mat och energi. Med en utveckling av kärnteknologi enligt ovan, kan problem kring energiförsörjningen påtagligt reduceras.

VfK/Bengt


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0