vfk1997

Avsikten med avtalet är bland annat att fransk hjälp ska kunna avsevärt förkorta byggtiden för en ny italiensk reaktor. Därtill vinner man fördelar genom samarbete mellan franska och italienska elproducenter. En förstudie av utbyggnad av fyra EPR i Italien ska utföras i samarbete mellan länderna med en första EPR I Italien i drift år 2018.

ENEL har redan idag 12,5 procent ägarandel i Frankrikes första EPR (i Flamanville) och avser att ta lika stor andel i den nästkommande (i Penly). Den fortsatta inriktningen på kärnkraft stärks av kommande krav på klimatneutral och tillförselsäker elproduktion.

VfK/Bengt

För Westinghouse kom ytterligare goda nyheter från Kina nyligen. Landets utveckling och energiplanering visar ett behov av att nästan fördubbla kärnkraftproduktionen under det närmaste årtiondet. Tidigare plan angav målet 40 GWe till år 2020 motsvarande fyra procent av landet elbehov. Denna målsättning har nu reviderats till 70 GWe.

Kinas kärnkraft ska fortsätta att byggas ut och kommer inte att påverkas av den globala finanskrisen enligt Yu Jianfeng, vide VD för China National Nuclear Corp (CNNC). Han ser fortsatta investeringar under en lågkonjunktur som en stimulans för den inhemska ekonomin. I linje med denna policy har Kina sedan november påbörjat ytterligare tre reaktorprojekt sedan november förra året, belägna i Zhejiang, Fujian och Guangdong.

Reaktorn i Sanmen med en effekt på 1 000 MWe blir den första att byggas av Westinghouse`s tredje generation reaktorer. Parallellt medde projekt som Westinghouse bygger, kommer att franska Areva, med start i höst, att uppföra tre reaktorer av typ EPR med effekt på 1 700 MWe, vilka planeras kunna tas i drift år 2014.

För närvarande har Kina elva reaktorer i drift, vilket enligt nuvrande program för utbyggnad kommer att vara effektmässigt mer än fördubblat inom sju à åtta år.

Källa: China Daily

VfK/Bengt

Toshiba meddelade i ett pressmeddelande på onsdagen att man vunnit kontrakt på två reaktoranläggningar i USA, planerade för kommersiell drift år 2016. Detta är första utlandsordern av detta slag för det japanska företaget och omfattar konstruktion, upphandling och uppförande av anläggningarna.
 

Enligt kontraktet ska två Advanced Boiling Water Reactors (ABWR) byggas i Texas, vilket blir de två första av denna typ i USA. Effekten blir 1 400 MWe per styck.

Toshiba som år 2006 köpte Westinghouse Electric från British Nuclear Fuels gör stora ansträngningar för att öka sin andel av kärnkraftmarknaden utanför Japan. Man ser fram emot att kunna etablera ABWR som ett av huvudalternativen för den amerikanska marknaden.

Det förtjänar också att påpekas att ABWR har flera likheter med den tidigare svenska reaktorkonstruktionen BWR80+, där man hämtat en del av konstruktionens grundegenskaper.

VfK/Bengt

The International Reactor Innovative and Secure (IRIS) är en liten, avancerad lättvattenreaktor karaktäriserad av enkel uppbyggnad, hög säkerhet och god ekonomi.

VfK/Bengt

Enligt ett uttalande från den ryske ambassadören i Minsk kommer Ryssland att finansiera Vitrysslands första kärnkraftverk, som ska börja byggas senare i år. I uttalandet sägs att avtalet , som är värt motsvarande fem miljarder US-dollar, kommer att vara maximalt gynnsamt för Vitryssland. Leverantör blir det statsägda Atomstroiexport.

Kritiska röster hävdar att kraftverket kommer att göra Vitryssland än mer beroende av Moskva och miljöaktivister rasar över att anläggningen ska uppföras i ett populärt naturskyddsområde nära gränsen mot Litauen. Kraftverket beräknas vara i kommersiell drift år 2020.

Vitryssland är idag starkt beroende av billig olja och gas från Ryssland och det nya kraftverket beräknas kunna täcka en tredjedel av energibehovet hos landets 10 miljoner människor.

VfK/Bengt

De föreslagna förläggningsplatserna är dock kontroversiella och kraftindustrin föredrar platser med redan existerande reaktoranläggningar. Sellafield, Bradwell, Wylfa och Oldbury är de platser som förs fram i förstad hand men flera förslag beräknas komma inom några veckor. De fyra har föreslagits av Nuclear Decommissioning Authority, som redan äger mark där nya anläggningar kan uppföras.

Enligt regeringen kommer platser att väljas efter en rigorös urvalsprocess med hänsyn tagen till inverkan på miljö och andra lokala förhållanden samt bedömning av säkerhet och finansiella förutsättningar. De valda platserna får sedan genomgå en tillståndsprocess som medför att byggnation troligen kan starta tidigast år 2015. Hittills har tre konsortier inom privata sektorn uttryckt intresse för att delta i kommande projekt.

 VfK/Bengt

Tyska Siemens har meddelat att man avser att lämna samarbetet inom kärnkraftområdet med franska Areva och avyttra sin 34 %-iga andel i bolaget. Siemens har informerat myndigheterna om sin avsikt att sälja sin andel i Areva NP, som är inriktat på konstruktion och byggnation av kärnkraftverk, men också kärnbränsleförsörjning och underhåll av anläggningar.

Beslutet sägs delvis föranledas av att Siemens franska konkurrent, Alstom, uttryckt intresse av ett närmare samarbete med Areva och att oljebolaget Total är potentiellt intresserad av ett avtal med Areva. Frankrikes president Sarkozy sade redan i juni 2008 att ett beslut om framtiden för Siemens-Areva- samarbetet skulle tas under 2009.

Man kan därmed fundera över vad detta kommer att leda till i Tyskland och hur det påverkar den tyska kärnkraftens framtid. Ser vi början på en liknande nedrustning som vi i Sverige drabbats av?

VfK/Bengt

I det stora kontrollrummet står alla mätare på noll. Den 18 januari i år togs dygnet-runt-bemanningen bort, fast vakthavande driftsingenjör har en inställelsetid på två timmar om larmet går. Det var meningen att det enda den återstående personalen skulle syssla med fram till rivningen 2020 var underhåll. Men så hittade företagsledningen den nya affärsidén med utbildning för personal från andra svenska kärnkraftverk. Det har ändå gett en krydda i vardagen.

Man blev irriterad när media nyligen basunerade ut att det nedlagda verket köpte el för 15 miljoner kronor om året, 26 000 megawattimmar, för att kunna hålla verksamheten i gång. Barsebäck slukade sex gånger mer el när verket var igång. Fast då producerade det å andra sidan ett rejält överskott, som mest 1998 då man kom upp i nio terawattimmar.

Barsebäck låg bra till logistiskt sett, men inte ur befolkningssynpunkt. Så här kommer ingen ny kärnkraft att byggas. När rivningen är avslutad är kommunen mycket intresserad av att bygga bostäder här. Så framtiden verkar lysande för Barsebäck. Med eller utan kärnkraftverk.
(Källa: Helsingborgs Dagblad)

VfK/Bengt

Anbudet avser det första av tre planerade kraftverk i Turkiet, som är starkt beroende av importerad elkraft. Det statliga kraftföretaget fortsätter nu granskningen av anbudet som omfattar fyra reaktorer med en sammanlagd effekt av 4 800 MWe. Den planerade förläggningsplatsen är Akkuyu nära staden Mersin på Medelhavskusten.

Det kan noteras att Akkuyu var aktuell för uppförande av ett kärnkraftverk redan på 1980-talet, men den gången kunde ingen affär fullföljas.

VfK/Bengt

Ett Sverige utan kärnkraft men en omvärld som satsar på det senaste inom kärntekniken, det vill säga reaktorer som både är mycket säkra och till stor del befriade från de avfallsfrågor som gäller dagens kärnkraftverk och där kopplingen till kärnvapen har minimerats. En sådan utveckling är inte alls osannolik. Fjärde generationens kärnkraftverk som uppvisar just dessa egenskaper väntar runt hörnet. Men Sverige är inte med på tåget, och den kärnkraft vi har kan vara på väg att fasas ut utan att något nytt planeras.

Denna för Sveriges del allvarliga bild tecknar högenergifysikprofessorn och ordföranden i Vetenskapsakademiens

energiutskott Sven Kullander.  Våra reaktorer kanske håller ytterligare 20 år av tekniska skäl. Man vet inte om och när det börjar bli försprödning i materialet. Och även om vi beslutar oss i dag för att bygga en ny reaktor blir den inte klar förrän bortåt år 2020. Vi borde därför redan nu fundera över vad det innebär att vi om 20 år inte har hälften av vår elförsörjning.

Den svenska kompetensen inom kärnkraftsområdet har succesivt rustats ned under de senaste 20 åren. Det finns ingen statlig forskning längre och det är mycket allvarligt eftersom en sådan verksamhet bör vila på en strikt vetenskaplig bas. Givetvis har kraftindustrin satsning på det kärntekniska centret som administreras från KTH

men det räcker inte.

Många nya kärnkraftverk, som det i vårt grannland Finland, är av typen tredje generationens reaktorer, som

är förbättrade såväl säkerhetsmässigt som driftsmässigt. Reaktorinneslutningen är förstärkt med dubbla väggar. Säkerhetssystemen är mer automatiserade och mindre beroende av operatörerna för att fungera.

Utveckligen av nya reaktorer fortgår och fjärde generationen kommer snart. En första sådan reaktor kan börja byggas om cirka 20 år. Om den blir verklighet så minimeras även kärnkraftens koppling till kärnvapen eftersom dessa reaktorer

inte behöver utnyttja anrikat uran. Vidare är upparbetningen av bränsle planerad att ske lokalt i en sluten bränslecykel. Överhuvudtaget är målet att reaktorsäkerhet, spridningsrisker, miljöbelastning, avfallshantering och ekonomi ska förbättras jämfört med dagens situation enligt Sven Kullander.

Han vill slå ett slag för att Sverige ska överge sin tvehågsna hållning till kärnkraften och åter satsa på forskning

och utveckling. Han understryker också att vi har ett verkligt stort problem med den allt mer urholkade kunskapsbasen som tyvärr inte uppmärksammas tillräckligt. Oavsett om vi ska utveckla ny kärnkraft eller driva våra reaktorer på ett tillfredsställande sätt, måste vi hämta igen mycket av den kunskap och kompetens vi har förlorat. Vår kompetensreserv

består av en massa pensionärer som har jobbat på Studsvik, vid universiteten eller inom kärnkraftsindustrin och de

är ju på väg bort för gott.

(Källa: Svensk Energi)

VfK/Bengt