vfk1997

Ett avtal har träffats mellan rumänska kraftkonsortiet EnergoNulear och kanadensiska AECL om konsulthjälp för fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket Cernavoda. Uppdraget omfattar konstruktion och anpassning till befintlig infrastruktur och avser enheterna 3 och 4.

Projektet, som är beräknat att kosta 4 miljarder euro innehåller två reaktorer av typen Candu 6 på vardera 720 MWe effekt, ska genomföras i två steg under en tid av sex år. AECL-kontraktet är en del av EnergoNuclear´s förprojekt innefattande tekniska och kommersiella specifikationer, anbudsförfrågan och utvärdering, teknisk dokumentation och anläggningsarbeten. Kommersiell drift för de nya reaktorerna planeras till år 2016 och 2017.

VfK/Bengt

Enligt den tyska tidningen Der Spiegel kommer alla de tyska kärnreaktorerna att fortsatt vara i drift trots att de tre äldsta var planerade att tas ur drift inom de närmaste månaderna. Förhandlingarna mellan den tyska regeringen och berörda kraftföretag tyder nu på en revansch för den tyska kärnkraften.

Den slutgiltiga domen över kärnkraftverken kommer dock först när regeringen i slutet av detta år ska presentera sin nya energipolitik. Men att ingen stängning nu sker, tolkas som att kärnkraften även i framtiden kommer att vara en viktig del i Tysklands energisystem. Miljöminister Röttgen kallar den en viktig "brobyggande teknologi", som ska fylla tomrummet efter fossileldade kraftverk tills färnybar energi kan täcka tyskarnas elbehov.

VfK/Bengt

Enligt källor i Vita Huset vill nu president Obama öka stödet för ny utbyggnad av kärnkraft i USA. Han kommer därför att föreslå en tredubbling av de statliga lånegarantierna för nya reaktorer till 54 miljarder US dollar. De nya garantierna är till en del presidentens sätt att understryka hans nyligen uttalade strävan att öka kärnkraftproduktionen i landet. I samma riktning pekar energidepartementets plan för en expertpanel med uppgift att hitta en lösning för omhändertagande av kärnkraftens avfall med bland annat alternativ till Yucca Mountain-anläggningen i Nevada.

Obama sade i sitt tal till nationen den 27 februari: För att kunna skapa fler energivänliga jobb behövs mer produktion, högre effektivitet och nya insatser. Detta betyder utbyggnad av en ny generation av säkra, rena kärnkraftreaktorer i landet.

Berörda kraftföretag ser lånegarantierna som nödvändiga för att kunna få finansiering för projekt med upp till tio års ledtid. I en rapport nyligen från Nuclear Energu Institute uppskattas projektkostnaden för en reaktor till nio miljarder dollar.

Under år 2008 svarade kärnkraften för 20 procent av USAs elproduktion.

VfK/Bengt

Sydkorea är på väg att bli ett av världens främsta kärnkraftländer med en inhemsk expanderande kärnkraftindustri och en framtida exportör av teknologi. Landet gör också stora insatser i internationella projekt för utveckling och kommersialisering av fjärde generationens reaktorer (GEN-IV).

Idag finns 20 reaktorer som tillgodoser 40 procent av landets elbehov. med en pågående ökning av kapaciteten med över 50 procent till totalt 27 300 MWe till år 2020.

Sydkoreas reaktorflotta omfattar idag

Reactor      Type                 Net capacity Commercial Operation Planned Close

Kori 1 PWR - Westinghouse   587 MWe                  4/78                      2017

Kori 2 PWR - Westinghouse   650 MWe                  7/83

Wolsong 1 PHWR - Candu     679 MWe                  4/83

Kori 3 PWR - Westinghouse  950 MWe                   9/85

Kori 4 PWR - Westinghouse  950 MWe                   4/86

Yonggwang 1 PWR - Westinghouse 950 MWe         8/86

Yonggwang 2 PWR - Westinghouse 950 MWe         6/87

Ulchin 1 PWR - Framatome    950 MWe                   9/88

Ulchin 2 PWR - Framatome    950 MWe                   9/89

Yonggwang 3 PWR (Syst 80) 1000 MWe                12/95

Yonggwang 4 PWR (Syst 80) 1000 MWe                3/96

Wolsong 2 PHWR - Candu      700 MWe                 7/97

Wolsong 3 PHWR - Candu      700 MWe                 7/98

Wolsong 4 PHWR - Candu      700 MWe                 10/99

Ulchin 3 OPR-1000                1000 MWe                 8/98

Ulchin 4 OPR-1000                1000 MWe                12/99

Yonggwang 5 OPR-1000        1000 MWe                5/02

Yonggwang 6 OPR-1000        1000 MWe               12/02

Ulchin 5 OPR-1000                1000 MWe                7/04

Ulchin 6 OPR-1000                1000 MWe                8/05

Total: 20                           17,716 MWe


Under den kommande tioårsperioden kopmpletteras reaktorflottan med följande enheter:

Reactor      Type                 Net capacity Start constrution Commercial Operation

Shin Kori 1OPR-1000             1000 MWe            June 2006              12/2010

Shin Kori 2 OPR-1000            1000 MWe            June 2007              12/2011

Shin Wolsong 1 OPR-1000     1000 MWe            November 2007       3/2012

Shin Wolsong 2 OPR-1000     1000 MWe            September 2008      1/2013

Shin Kori 3 APR-1400            1350 MWe            October 2008           9/2013

Shin Kori 4 APR-1400            1350 MWe            September 2009       9/2014

Shin Ulchin 1 APR-1400          1350 MWe            March 2011              12/2015

Shin Ulchin 2 APR-1400          1350 MWe            March 2012              12/2016

Shin Kori 5 APR-1400             1350 MWe            8/2014                    12/2018

Shin Kori 6 APR-1400             1350 MWe            8/2015                     12/2019

Shin Wolsong 3 APR-1400      1350 MWe            6/2020

Shin Wolsong 4 APR-1400      1350 MWe            6/2021

Total 12                               14 800 MWe


VfK/Bengt

Den nya tyska regeringen och kärnkraftbranschen är överens om förlängda drifttider för kärnkraftverken, och därmed beredda att mjuka upp det nu gällande avvecklingsbeslutet. I kväll träffar regeringen företrädare för branschen för att förhandla om detaljerna. Lagen från 2002 om tysk kärnkraftavveckling ska nu luckras upp. Det sker dessutom innan någon reaktor överhuvudtaget hunnit stängas enligt lagen.

Regeringen anser att kärnkraft är en nödvändig "övergångsteknologi", i väntan på förnybara energislag. På mötet i kväll handlar det om villkoren för att kärnkraftföretagen ska få driva sina reaktorer vidare. Förlängda drifttider väntas ge stora vinster i de fyra kärnkraftbolagen, varav ett är svenska Vattenfall. Regeringens önskan är att så mycket som möjligt av de här övervinsterna ska styras till utbyggnad av förnybar energi.

Den utveckling som nu kan skönjas är välkommen och inte helt oväntad. Med det stora beroende av fossila bränslen som Tyskland brottas med, synes det helt orimligt att börja stänga fungerade kärnkraftverk. Det betyder samtidigt att ännu en av det europeiska kärnkraftsmotståndets bastioner börjat smulas sönder. Att "rätt" beslut nu kan fattas är av stor betydelse för hela Europas elförsörjning.

VfK/Bengt

Sverige har under lång tid lidit under en systematisk antinukleär propaganda med rötter i 1980-talets "gröna-vågen"-optimism. Trots ett envetet bombardemang av "negativa nyheter" om kärnkraften har denna dock under alla år haft ett solitt stöd hos den svenska allmänheten med omkring 75 procent stöd i opinionsmätningarna. Enda skadan som uppstått är den politiskt betingade avvecklingen av reaktorerna i Barsebäck.

Denna skada har nu kunnat repareras genom uppgradering av återstående reaktorer så att det under 2009 i Sverige kunde produceras mera el med kärnkraft än åren före stängningen av Barsebäck. Det är remarkabelt att kunna notera detta år 2010 - året då all kärnkraft, enligt riksdagsbeslut efter folkomröstningen 1980, skulle vara avvecklad.

Efter återställning av Kärntekniklagen med bottagande av § 6 (den s k tankeförbudsparagrafen), är det på nytt möjlighet för oss i Sverige att tillgodogöra oss kärnteknikens utveckling i full skala. Kraftbolagen planerar nu för att ersätta de äldsta reaktorerna med moderna, större och effektivare enheter för att fortsatt kunna förse landet med prisvärd och ren elproduktion.

Sverige, som för 30 år sedan var ett föregångsland inom kärntekniken, har mycket att ta igen, men resurser byggs nu upp både inom utbildning och industri för att återta en sådan position. Kärnkraftens renässans drar fram över världen med full kraft och svensk kompetens ska ha rätt och möjlighet att fullt ut medverka i denna.

VfK/Bengt

De finska kärnkraftverken genererade år 2009 mer el än någonsin. Både kärnkraftverken i Olkiluoto och Loviisa gjorde var sina nya rekord; Olkiluoto 14,5 TWh och Loviisa 8,2 TWh.

Kärnkraftens andel under 2009 var 28% vilket är 3% mer än tidigare. Detta beror på att elanvändningen har minskat 9% jämfört med året innan. Importen var ca 15%.

Driftfaktorn i Olkiluoto var i snitt 96% och i Loviisa 95,7%. Mycket bätrre än så lär det aldrig bli.

Siffrorna ovan är  prognos baserade på statistik till slutet av november.

VfK/Tapani

Enligt rapporter i massmedia har ett sydkoreanskt konsortium vunnit ett kontrakt värt 40 miljarder dollar (knappt 300 miljarder kronor) för att bygga och driva fyra kärnkraftverk i Förenade Arabemiraten, uppger det emiratiska energidepartementet. Konsortiet består av de fyra bolagen Hyundai, Samsung, Doosan och Kepco. Kontraktet innebär Sydkoreas första export av kärnkraft och är dess hittills största byggprojekt utomlands.

Kärnteknisk utbyggnad i Mellanöstern, även i länder som Iran, Saudiarabien och Egypten, har väckt farhågor om en regional kapprustning. Men Förenade arabemiraten har lovat att importera allt kärnbränsle i stället för att själv anrika uran. Höganrikat uran kan användas till kärnvapen.

VfK/Bengt

Den utveckling som rör teknologi, som med ett samlingsbegrepp benämns Gen IV-reaktorer, engagerar många länder och så även Finland. De olika reaktortyper som studeras har gemensamt att som bränsle kunna tillgodogöra mer än de klyvbara material som är användbara i termiska reaktorer. Aktinider från utbrännt konventionellt kärnbränsle liksom utarmat uran från anrikningsanläggningar blir möjliga att tillgodogöra för energiproduktion.

I ett möte mellan Indiens premiärminister Singh och Rysslands president Medvedev gjordes bekant att ett nytt avtal mellan länderna träffats om samarbete kring civil kärnkraft. Ryssland ska bygga "ett antal" reaktorer i Indien och ska också öka sin export av kärnbränsle till Indien.

Signh betecknar avtalet som ett stort steg framåt då avtalet förutom leveranser även inkluderar ett ökat samarbete med utveckling över hela det nukleära området. Chefen för den ryska kärnkraftsmyndigheten, Kiriyenko, uppskattar avtalets omfång till flera dussin miljarder US dollar och tillade att det kan röra sig om leveranser av upp till 12 nya reaktorer. Singh angav dock att fyra reaktorer är aktuella i ett första skede.

Indiens allt mer ökande energibehov till följd av industrialisering, befolkningstillväxt och ökad levnadsstandard är ett växande problem på grund av den stora andelen fossila bränslen i landets energibalans. Krav på minskade utsläpp av växthusgaser kan, om inget drastiskt görs, bli en olösbar ekvation i världens näst mest befolkningsrika land.

VfK/Bengt

Sydafrikas kraftbolag ESCOM har beställt kärnbränsle till en reaktor i Koeberg från Westinghouse bränslefabrik i Västerås. Tre omladdningsleveranser ska göras under åren 2011 till 2015. Värdet av leveranserna uppgår till 220 miljoner kronor.

Escom svarar för 95 procent av Sydafrikas elgenerering och har kört två reaktorer om vardera 965 MWe i Koeberg i 25 år. Westinghouse är sedan tidigare involverat i sydafrikansk kärnkraft och nukommer även västeråsfabriken att medverka.

VfK/Bengt

Englands premiärminister Gordon Brown sade i ett uttalande under gårdagen att Storbrittanien avser att bygga ut 16 000 MWe av ny kärnkraft som en del av programmet för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är en ökning från tidigare planering och mer än hela den nuvarande kärnkraften.

I linje med regeringens tidigare deklarerade policy för kraftgenerering och tillhörande infrastruktur planerar regeringen att tredubbla kärnkraften till att svara för 40 procent av elförsörjningen år 2025 mot 13 procent idag. Enligt en rapport från CBI behöver Storbrittanien sex nya kärnkraftverk med 10 - 12 reaktorer för att klara koldioxidmålet. Då igår även investeringar för återföring och lagring av koldioxid från nuvarande koleldade kraftverk.

Franska EDF är ledande i expansionen av den brittiska kärnkraften och planerar att ha den första av fyra reaktorer i drift år 2017. Tyska E.ON och RWE är beredda att bygga ut 6 000 MWe fram till 2025 och ett konsortium av spanska och skotska elbolag har planer på utbyggnad av 3 600 MWe. Även svenska Vattenfall har diskuterat att delta i den brittiska kärnkraftutbyggnaden, men har för närvarande inga konkreta planer aviserade. Den senaste tidens debatt om Vattenfalls roll i Europa ser dessutom ut att omintet göra ett sådant deltagande.

VfK/Bengt

 

Kina har ambitiösa utbyggnadsplaner för sin kärnkraft och Alfa Laval är delaktiga i denna utveckling. Alfa Laval fick häromveckan en order relaterad till kärnkraft i Kina värd 130 miljoner kronor. Ordern avsåg värmeväxlare och filter till kylprocesser i två nya kärnkraftsreaktorer i Kina.

Man har tagit den stora majoriteten av denna typ av order och är övertygande om att fortsatt vara marknadsledande inom kärnkraft i Kina. Kinas utbyggnad motsvarar genomsnittligt fyra reaktorer per år. 

Konstruktionen har inletts av tre nya kärnkraftverk i Kina. Det bekräftades av det statliga Nuclear Power Technology Corporations ordförande Wang Binghua vid 2009 China Power Forum. De nya kraftverken byggs i Xian'ning i den centrala provinsen Hubei, Taohuajiang i den centrala Hunan-provinsen och i Pengze i den östra provinsen Jiangxi.

VfK/Bengt

Den brittiske energiministern Miliband tillkännagav nyligen att tio förläggningsplatser utsetts som tänkbara för ny kärnkraft, som en del i en övergripande strategi för energiförsörjningen. Kärnkraft ska tillsammans med koldioxidsnål förbränning och förnybara energislag minska utsläppen av växthusgaser och säkra energitillgången.

Planen presenterades tillsammans med fem andra rörande övergripande energifrågor, förnybar energi, naturgas och elproduktion fram till år 2025. Enligt uppsatt tidtabell ska parlamentet fatta beslut om planerna före valet nästa år.
 
De nuvarande förläggningsplatserna för brittisk kärnkraft med undantag för Dungeness, som lämnats av miljöskäl, finns med på listan. De aktuella orterna är Bradwell, Braystones, Hartlepool, Heysham, Hinkley Point, Kirksanton, Oldbury, Sellafield, Sizewell and Wylfa, av vilka Braystones och Kirksanton är nytillkomna och saknar tidigare kärnkraftanknytning.

Det kan förtjäna att påpekas att England en gång tillhörde kärnkraftens pionjärer när de första reaktorerna för elproduktion togs i drift i Calder Hall (1956 - 59), Chapelcross (1959 - 60), Berkely (1962) och Bradwell (1962).

VfK/Bengt

Efter en anbudsförfrågan i augusti har Tjeckien nu fått tre preliminära anbud på utbyggnad av två nya reaktorer i landet med option på senare leveranser av ytterligare tre aggregat. Anbudsgivare är ryska Atomstroyexport, Westinghouse Electric och franska Areva. Slutgiltiga anbud förväntas komma in inom ett år och beslut om de första projekten ska tas under senare delen av är 2011.

De två första reaktorerna planeras bli förlagda till Temelin. Av de senare kan en reaktor komma att förläggas i Dukovany och de två övriga i Bohunice i grannlandet Slovakien. Enligt planen beräknas alla reaktorerna kunna uppföras inom en 15-årsperiod efter det att beslutet om igångsättning fattats.

I centrala och östra Europa studerar flera länder möjligheten till utbyggd kärnkraft genom nya reaktorer, eller förlängd drifttid för äldre, för att möta ökad efterfrågan av energi och för att ersätta uttjänta kraftverk. Tjeckien har idag två reaktorer i Temelin med total effekt på 2 000 MWe och fyra ryska reaktorer på totalt 1 900 MWe i Dukovany.Under år 2008 producerade kärnkraften 26,6 TWh, medan produktionen med kolbaserad generering var 35,9 TWh.

VfK/Bengt

 

Arevas nya tryckvattenreaktor, EPR, har nya prövningar att vänta. Strålsäkerhetsmyndigheterna i Frankrike, Finland och Storbritannien kräver att säkerheten förbättras och nu gäller det att visa att det finns ett säkerställt oberoende mellan instrumenterings- och kontrollsystemet I&C för reaktorns driftsystem och motsvarande I&C för säkerhetssystemet.

Finska Olkilouto III är första exemplaret som byggs av EPR. Det bygget är försenat och kostnaderna har stigit till sex miljarder euro. Detta är mycket även för en anläggning av prototypkaraktär. I Frankrike pågår bygge av Arevas andra kommersiella EPR-reaktor. Det är det franska energibolaget EDF som bygger en tredje reaktor i kärnkraftsanläggningen Flamanville i Normandie. I Storbritannien, där franska EDF har köpt det brittiska energibolaget British Energy, finns Arevas EPR-reaktor med i planeringen för ett kommande reaktorbygge - både från EDF:s sida och tyska Eon, som också vill bygga EPR-reaktor. Därav den brittiska strålsäkerhetsmyndighetens intresse.

Det som kan förvåna är myndigheternas behov av att ställa de aktuella frågorna i ett långt framskridet byggskede av en reaktortyp som varit under utveckling i mer än femtor år. Kravet på separation av säkerhets- och driftsystem är grundläggande säkerhetsfilosofi sedan 1970-talet och frågan är nu om Areva misslyckats med detta eller om tillgänglig dokumentation ger en ofullständig information. Oavsett vilket är det som nu pågår ett allvarlig bakslag för Arevas renomé som reaktorbyggare.

VfK/Bengt

Efter stängning av den andra reaktorn i Ignalina nästa år kommer Litauen att bli kraftigt importberoende för sin elförsörjning. Av en förväntad konsumtion av 9,1 TWh beräknas hälften kunna produceras inom landet medan 36 procent ska upphandlas till marknadsvillkor från grannländerna och Skandinavien. Som komplement har nu träffats ett avtal med Vitryssland om elköp på veckobasis, där man varje vecka gör upp om pris och kvantitet för den kommande veckan.

Litauen har i förhandlingarna med EU föreslagit uppförande av ett nytt kärnkraftverk i Visaginas, nära Ignalina, i samarbete med Polen, Estland och Lettland. Anläggningen är tänkt att omfatta två reaktorer á 1 700 MWe till en total kostnad av 6,7 miljarder Euro och med planerad första elleverans år 2018. Ett till synes konkurrerande projekt med två reaktorer á 1 200 MWe vid Neman i Kaliningradområdet nära gränsen till Litauen. Två tredjedelar av produktionen anges vara avsedd för export och Litauen har tillfrågats om deltagande i projektet istället för att bygga i Visanginas. Härtill har Vitryssland fört fram planer på en liknande anläggning med beräknad driftstart år 2016 0ch 2018.

Uppenbarligen är man från den ryska sfärens sida angelägen om att försöka få största möjliga kontroll över energiförsörjningen i de forna sovjetstaterna. Därför är det viktigt att EU nu på bästa sätt bistår våra baltiska grannar. Tanken att nästa svenska reaktor skulle kunna byggas i Baltikum kanske trots allt inte är så dum och att lägga kabel via Gotland blir ju inte så långt.

VfK/Bengt

Strålsäkerhetsmyndigheten SSM kräver nu att kärnkraftsbolagen på allvar analyserar alternativet djupa borrhål för slutförvaring av det svenska kärnbränslet. Detta kan väcka en del undran över hur långt byråkratin kan driva en fråga egentligen är en icke-fråga. Förvarets risker, överdrivna in absurdum, har redan stötts och blötts i 30 år.

Enligt SKB har bolaget en syn på hur det använda kärnbränslet ska tas om hand som i stort överensstämmer med samhällets. Bl a ska säkerheten vila på flera barriärer, orimliga bördor på kommande generationer ska undvikas och hanteringen ska vara kontrollerad i alla led. SKB har två huvudargument mot djupa borrhål, nämligen att metoden förlitar sig på endast en barriär vilket går emot myndigheternas säkerhetsfilosofi och föreskrifter, samt att de fördelar de stagnanta grundvattenförhållandena kan innebära är svåra att visa med den säkerhet som krävs.

De djupa borrhålen (flera kilometer) har dessutom den fundamentala nackdelen att återtagande av materialet är i praktiken omöjligt. Det innebär att vi omöjliggör för kommande generationer att förfoga över det enorma energiinnehåll som det använda bränslet innehåller. Detta borde vara tillräckligt skäl att alls överväga detta förvaringssätt. Beslutfattarna måste omedelbart och grundligt undervisas om detta!

VfK/Bengt

I en intervju i Canale 5 igår sade Italiens industriminister Claudio Scajola att landets första nya reaktor planeras vara i drift år 2018. Regeringen har godkännt uppförande av fyra reaktorer och byggstart för den första är beräknad till år 2013.

Italien hade tidigare, åren 1963 - 87, i drift fyra reaktorer under olika lång tidsperiod och den sista reaktorn, Latina, stängdes efter Tjernobylolyckan. Kärnkraft har sedan dess varit helt utesluten i Italien, men man är delägare i flera kärnkraftverk utomlands. Landets stora beroende av fossila bränslen är en av orsakerna till att kärnkraft inom landet nu på nytt är aktuell.

VfK/Bengt